Det här med förändringar är ibland ett knepigt område

Det gäller både när man själv vill förändra något i sitt liv och när man i företag vill driva stora frågor i organisationen, och allt däremellan. Ibland blir det liksom ingenting, trots de bästa av intentioner. Det finns det många olika anledningar till men idag tänkte vi förmedla två tanketips på temat, som sitter ihop med varandra:
 
Ofta när vi ska förändra något så bestämmer vi oss för vad vi ska börja göra, vad nytt vi vill stoppa in. Samtidigt är det inte så att vi går runt och har en massa tomrum i vårt liv utan vi har ofta fyllt upp timmarna med något. Samma sak på en arbetsplats: vi går inte runt och tänker att ”oj, så mycket tid och energi jag har över, det vore fint om någon hittar på något för mig att lägga det på”. (Det finns undantag, förstås…) Nå, bra är då att kika på ”tårtan” på bilden ovan. Vad finns det redan för ingredienser i livet/på arbetet? Vad av det kan krympa för att lämna plats åt det nya? Ställ frågorna i denna ordning (både när du funderar själv och om du är chef/ledare och ska driva förändring):
 
1) Vad ska vi fortsätta vara och göra? Det bildar en trygg bas och gör att vi står lite stabilare.
2) Vad ska vi sluta vara och göra? Att ta bort något ger ett tomrum, där vi kan stoppa in svaret på sista frågan:
3) Vad är det vi ska börja vara och göra? Nu är vi redo att ta oss an det.
 
Lycka till!
2019-11-12T23:03:36+01:002019-11-13|Arbetsmiljö, Ledarskap|

Arbetsställning

Man får inte alltid välja arbetsställning själv, grejorna sitter där de sitter.

Calle (bilden) och Jonas (fotograf) ute på uppdrag med att få igång ett lok åt en kund.
Här återmonteras generatorn som var nedtagen.

2019-11-06T17:35:06+01:002019-11-06|Arbetsmiljö, Järnväg, Kunder|

Personlig effektivitet förväntas vi alla sträva efter, inte minst på arbetet.

Vad är då personlig effektivitet? Vi använder definitionen ”Att använda sina resurser så att de når bäst verkningsgrad på rätt områden”.

Våra resurser handlar om vår kraft, vår ork, vår lust och våra styrkor i form av t.ex. kompetens och attityd. Vi behöver lära känna oss själva så att vi vet vad vi vill, kan och klarar av så vi har koll på våra resurser. Tid, pengar, verktyg och stöd av andra människor är också resurser vi kan behöva ha koll på.

Bäst verkningsgrad handlar om hållbarhet, skulle man kunna säga. Det gäller att få ut så mycket som möjligt av sina resurser men på ett sätt som håller över tid. Vi kan t.ex. jobba dygnet runt i tre dagar men sedan är vi slut och behöver sova tre dagar och då var verkningsgraden ganska dålig. Bättre hade varit att fördela tid och ork på ett annat sätt. Samma gäller exempelvis vår budget hemma: att festa upp alla pengarna första fyra dagarna efter lön och sedan inte ha något alls att leva på är dålig verkningsgrad i användandet av vår budget.

Rätt områden handlar om vision och mål och om att vara proaktiv. För att vi ska veta vad som är rätt handling att utföra så behöver vi veta vad handlingen ska leda till. Proaktivitet är att aktivt förebygga en aktivitet, att agera på ett på förhand genomtänkt sätt. Exempel: Vi vill åka tåg till Rom. Det proaktiva sättet är då att ta reda på vad som krävs för att åka tåg till Rom (tider, biljetter, pass, anslutningsbuss…). Så tar vi oss till tågstationen och där låter vi alla tåg som inte går till Rom passera och fokuserar på att ta just det tåg som leder dit vi ska. Samma sak på en arbetsplats: vi ska göra insatser som tar oss dit visionen och målen är satta och låta annat passera, då är vi proaktiva. Och rätt områden handlar då om att veta vart man ska.

När vi känner oss själva, tänker långsiktigt och vet vart vi ska så har vi stora möjligheter att vara effektiva.

2019-10-29T14:34:52+01:002019-10-29|Arbetsmiljö, Järnväg, Ledarskap|

För skojs skull!

Vet du vad man fraktade här bak på spårvagnen?
(Bilden är tagen hos Spårvagnssällskapet Ringlinien i Göteborg.)
(*Rätta svaret är skidor)
 
2019-10-24T10:35:59+02:002019-10-23|Uncategorized|

Allt fler möten, säger forskning

Det känner de flesta igen. Men, bara för att man kallas på möten så behöver man inte per automatik gå dit – det gäller att prioritera och värna tid och energi, och att kommunicera. Dessutom behöver inte alla vara på alla möten, det blir det inte mer demokrati av.

Att delta på just de punkter som behövs, att arbeta med mötesdeltagande genom representation, att ha möten för just det som behöver föras dialog kring eller som väcker frågor och inte för ren information etc. är viktigt. Att ta kommando över mötesstrukturen.

Läs gärna mer här.

2019-10-16T11:47:46+02:002019-10-16|Arbetsmiljö, Ledarskap, Nyheter|

Känner du till Pareto-principen?

Det är en empirisk regel som också kallas 80/20-regeln.

Vilfredo Pareto var en (1848–1923), italiensk sociolog och nationalekonom som levde från mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Vilfredo Pareto visade på att 20% av italienska befolkningen innehade 80% av den egendomen som fanns i landet. Därifrån kommer namnet Pareto-principen.

Det är en observation som sedan i forskning har generaliserats och utvecklats inom såväl matematisk statistik och kvalitetsteknik som välfärdsforskning. Man brukar numera som Pareto-princip säga att 20% av dina insatser står för 80% av ditt resultat.

Alltså: vilka 2 av de 10 saker du gör – i livet eller på jobbet – är det som ger 80% av resultatet?

Det är det vi brukar kalla nyckelaktiviteter. De handlingar som är viktigast och som vi behöver se till att vi gör först. Tricket är att finna de punkterna…

Lite tankestoff så här innan helgen.

2019-10-11T10:28:33+02:002019-10-11|Ledarskap, Utbildning|

Elmia Nordic Rail

Nu är vi på plats på Elmia Nordic Rail-mässan. Vi delar monter med Nordic Infracenter som Solberga station AB är medfinansiärer i, montern går under namnet ”Framtidens järnväg”, och du finner oss i monter B05:68. 

Läs mer om Nordic Rail här och hämta gratis entrébiljetter här.

Kom gärna och hälsa på oss i montern!

2019-10-08T10:15:34+02:002019-10-08|Järnväg, Kunder, Nyheter|
Till toppen