Trafikeringsavtal

Om man har körkort och bil så är det i princip fritt fram att köra sin bil på det svenska vägnätet, så länge man följer trafikreglerna.

Om man vill bedriva järnvägstrafik i Sverige måste man träffa ett ”trafikeringsavtal” med den som äger och sköter de spår man vill åka på, den s.k. infrastrukturförvaltaren, vilket kan vara t.ex. Trafikverket, en kommun eller ett företag.

Trafikeringsavtalet reglerar villkoren för tillträde till spåren, t.ex. trafikregler som TTJ (Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg) eller krav på fordonen med stöd av EU-förordningar som ”teknisk specifikation för driftskompatibilitet” (TSD).

Järnvägsföretaget som bedriver trafik ska sedan ta fram egna interna regelverk som ska ta hänsyn till omvärldskrav på verksamheten samt leva upp till alla ställda krav (EU, nationella lagar, TSFS…) samt med anpassning till de rutiner som kan följa genom avtal, t.ex. trafikeringsavtal.

Den som är intresserad av att veta mer om trafikeringsavtal finner en hel del information på Järnvägsnätsbeskrivningen (JNB) som presenterar förutsättningarna för att bedriva trafik eller ansöka om kapacitet på det svenska järnvägsnätet som Trafikverket förvaltar. Läs mer här.

2020-02-27T10:43:19+01:002020-02-27|Arbetsmiljö, Järnväg|

Så går vi mot helg efter ännu en vecka fyllt av liv och upplevelse.

”Vad gör ni egentligen?” frågar människor då och då.
Här är ett axplock av vad vi gjort denna vecka:

– Examinerat ett par växlingsförare som fått typutbildning på ER1-motorvagn.
– Hållit repetitionsutbildning i elskydd internt hos kund.
– Coachat ett par chefer i deras eget ledarskap i olika jobbsituationer.
– Utbildat blivande lokförare i järnvägs- och arbetsmiljöreglemente samt deras eget ansvar i den kommande yrkesrollen.
– Felsökt, klurat och mekat med kunds lok som inte fungerar riktigt som det ska.
– Utbildat i traverslyft internt i kunds verksamhet.
– Skrivit på redovisning av bransch- och myndighetskrav på kompetens och kvalifikationer för tågtekniker/fordonsreparatörer som en kund beställt.
– Genomfört ett expertdeltagande i riskanalys av växling.
– Resonerat med kund kring insats i ledningsgruppen för arbete kring gränsdragning strategiskt arbete visavi operativt arbete.
– Hållit utbildning i fordonsunderhåll internt hos kund.
– Hållit repetitionsutbildning för kunds egna interna instruktörer.

Olika typer av uppdrag för olika kunder på olika platser i landet. Variation förnöjer och vi får bidra på ett sätt som vi tycker är roligt, de vi på olika sätt kan ge något som fördjupar, förbättrar och utvecklar i en bransch vi tycker om.

Vad har ni haft för er under veckan som gått?

2020-02-21T16:14:15+01:002020-02-21|Kunder, Om oss på företaget|

Om sanktionsavgifter!

Det kan bli dyrt för arbetsgivare att inte ha koll på sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Det finns sanktionsavgifter på upp mot 1 miljon kronor om man bryter mot vissa arbetsmiljöregler…

Sanktionsavgift eller böter – vad är skillnaden?
Tidigare var flera bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter straffbelagda och arbetsgivaren kunde bli dömd till böter om hen bröt mot dem. Från och med den 1 juli 2014 är fler regler istället förenade med en sanktionsavgift.

En sanktionsavgift är en avgift som tas ut, medan böter är ett straff man döms till i domstol. Att bryta mot en arbetsmiljöbestämmelse som är belagd med böter ses som en kriminell handling, hanteras polis, åklagare och domstol. Det finns fortfarande arbetsmiljökrav som är belagda med böter, t.ex. att som arbetsgivare lämna oriktiga uppgifter, ta bort en skyddsanordning eller bryta mot skyldighet att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket.

Vilka sanktionsavgifter finns?
Sanktionsavgifter är avgifter som är direkt kopplade till vissa krav och som döms ut om en brist uppdagas i förhållande till dessa krav. Det är då Arbetsmiljöverkets inspektör som rapporterar bristen vidare inom Arbetsmiljöverket som utreder ärendet.

Syftet med sanktionsavgifter är att minska antalet överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Sanktionsavgifter finns t.ex. gällande besiktning av truckar och lyftanordningar, riskbedömning vid arbete i explosionsfarlig miljö samt tjänstbarhetsbedömning vid medicinska kontroller i arbetslivet. Här finns en lista över vilka regler som är kopplade till sanktionsavgifter och dessas storlek.

Har några sanktionsavgifter dömts ut?
Arbetsmiljöverket har gett ut en rapport om läget fram till november 2016. Här är några resultat ur rapporten:

• Antalet sanktionsavgiftsärenden år 2014 låg på 49 (ett halvår), år 2015 på 331 och år 2016 på 423.
• Mer än hälften har handlat om regelbrott som gäller fallskydd och trucktillstånd. Sedan kommer teknisk anordning som till exempel lyftanordningar, arbetsmiljöplan, trycksatt anordning och asbest.
• De näringsgrenar som har fått flest sanktionsavgifter 2016 är byggverksamhet (198), tillverkning (74) samt handel, inklusive reparation av motorfordon (56).
• Ungefär hälften av alla beslutade sanktionsavgifter gäller arbetsgivare med mellan 0–10 anställda, och merparten av dessa med 0–5 anställda. Läs rapporten här.

Vad styr hur hög sanktionsavgiften blir?
Hur stor avgiften blir varierar och beror dels på vilken överträdelse som har gjorts dels på företagets eller organisationens storlek. I de flesta fall är sanktionsavgiften differentierad, vilket innebär att stora arbetsgivare får betala mer än små arbetsgivare. Avgiften på sanktionen beräknas då efter antalet sysselsatta i företaget eller organisationen. Både anställda och inhyrda räknas in i antalet sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid och oavsett om de arbetar på den inspekterade arbetsplatsen eller ej. Läs mer om sanktionsavgifter här.

ISSA (International Social Security Association) presenterade på en arbetsmiljökongress i Istanbul 2011 en arbetsmiljörapport som innehöll resultaten från en internationell undersökning där 15 länder, däribland Sverige, ingick. Forskningen där visade att investeringar i arbetsmiljön lönar sig, i snitt fick man två kronor tillbaka på varje satsad krona. Mest ”pay-back” gav förebyggande hälsoundersökningar, specialinriktad utbildning och träning samt personlig skyddsutrustning. Direkta effekter av arbetsmiljösatsningar var ökad riskmedvetenhet, reducerade risker och färre olyckor. Indirekta effekter var färre avbrott, förbättrad tidtabellshållning, ökad kundnöjdhet och positiv effekt på varumärket.

Så kanske ska vi fokusera på att göra rätt innan snarare än att rätta till efteråt? På så sätt kan vi också slippa sanktionsavgifter. För att inte tala om att vi får fler nöjda och motiverade medarbetare.

2020-02-20T10:07:44+01:002020-02-20|Arbetsmiljö, Ledarskap, Personsäkerhet|

Riskbedömning – en viktig del av vardagen på järnvägen.

Förra veckan var vi på Hector Rail AB i tre dagar och utbildade det här glada och engagerade gänget i Riskbedömning. Ur såväl perspektivet järnvägsreglemente som ur perspektivet arbetsmiljöreglemente och hur man kan få ihop de två.

Komplexiteten är stor när man ska varva mellan EU-direktiv och svensk lagstiftning och se på verksamheten både ur trafiksäkerhetsperspektiv och hälsoperspektiv – tekniskt, fysiskt, socialt och organisatoriskt. Detta fördjupade vi oss i och den bäring det har på hur deltagarna (majoriteten lokförarchefer men även instruktörer och representanter för säkerhet resp. utbildning) behöver verka i vardagen och i riskbedömningssammanhang av olika slag för att ta ett bra helhetsgrepp på frågan. Roligt att få bidra med verktyg, kunskap och förhoppningsvis en dos inspiration.

Om du har funderingar kring utbildning, fördjupning och/eller stöd i riskbedömning så hör gärna av dig för ett förutsättningslöst samtal.

(Deltagarna har självklart givit sitt ok på att vi berättar om och visar dem på bild här.)

2020-02-18T09:16:13+01:002020-02-18|Arbetsmiljö, Järnväg, Kunder, Utbildning|

Omtanke om varandra…

… är en av nycklarna till människors upplevelse av arbetsglädje och trivsel.
Då och då när vi talar med människor om hur dialogen är på arbetsplatsen, hur mycket man talar med varandra om och vad man talar med varandra om säger människor att man kanske inte frågar om hur människor egentligen mår eller har det på arbetet eller hemma för ”man vill inte lägga sig i.” Det finns någon slags osynlig gräns hos var och en av oss kring när vi anser att vi lägger oss i.
 
Finns det en gräns även för hur mycket man får bry sig om en annan människa? Om vi i stället fokuserar på ”jag bryr mig om” och ”vi bryr oss om varandra”, och faktiskt gör det, vad händer då?
 
Vi slår ett slag för omtanke idag på Alla Hjärtans Dag.
Och önskar er alla en trevlig helg!
2020-02-14T12:18:31+01:002020-02-14|Kunder|

Då och då arbetar vi även med kunder utanför järnvägsbranschen.

Under december och januari genomförde vi utbildning inom ledarskap med 50-talet produktions- och teamledare på FläktGroup i Jönköping. På bilden ses en pågående dialog med produktionsledare kring vad som kännetecknar goda prestationer i ledarskap och i medarbetarskap.

Foto från FläktGroup som också godkänt att vi publicerar inlägg om insatsen.

2020-02-13T14:32:40+01:002020-02-13|Kunder, Utbildning|

Social arbetsmiljö?

I Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)” finns regler kring social arbetsmiljö. Vad är då det?

Social arbetsmiljö handlar om hur vi påverkar och påverkas av människor omkring oss. Det sociala samspelet, den mellanmänskliga kommunikationen, samarbetet, gemenskapen, delaktighet och inflytande samt stödet från/mellan kollegor och chefer ingår i social arbetsmiljö.

Man kan se att ju högre arbetsbelastning och stress individer i en grupp upplever, desto fler konflikter och kränkande särbehandling uppstår. Så social arbetsmiljö hänger också samman med organisatorisk arbetsmiljö.

Förr talade man om psykosocial arbetsmiljö. Adjektivet ”psykosocial” används om sådant som har såväl psykisk som social bakgrund och inre samband eller om fenomen som har det ena som orsak och det andra som följd – alltså samverkan och samband mellan en persons psykiska upplevelse och miljön omkring personen. Trivsel är en psykosocial upplevelse där individens eget psyke är en del och miljön är en annan. Begreppet finns fortfarande men när man förr talade om ”psykosocial arbetsmiljö” så var det svårt för arbetsgivare att arbeta med då det mycket handlade om individens egen upplevelse av saker och ting. Arbetsmiljöverket har därför frångått begreppet i samband med att föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) gavs ut 31 mars 2016. Fokus är nu på hur man kan arbeta på dessa områden för att skapa god arbetsmiljö, som fortfarande upplevs psykosocialt, skulle man kunna säga.

Att fundera på som människa är hur man själv bidrar till den sociala arbetsmiljön. Vilken attityd och energi bidrar jag med? Vilken ambitionsnivå har jag? Hur stöttar och ställer jag upp för andra? Hur samarbetar och samverkar jag? Hur bidrar jag till delaktighet och gemenskap? Vad kan människor omkring mig förvänta sig av mig?

2020-02-11T13:49:45+01:002020-02-11|Arbetsmiljö, Ledarskap|

Konflikter på jobbet?

”Ett påtagligt kännetecken på ett lärande team är att det finns öppna motsättningar mellan idéer.”

Citat Peter M Senge, forskare och chef för The System Thinking and Organizational Program at MIT Sloan School of Management. Motsättningar utvecklar – har du hört det förut? Så beror det förstås på hur vi hanterar dessa motsättningar och oss själva i dem…

Om alla vill samma sak och alltid vill göra på samma sätt så förblir allt som det alltid varit. På sikt är det förödande för utvecklingen både av verksamhet och individer. Att vi har intressekonflikter och meningsskiljaktigheter är en förutsättning för förbättring – om vi kan fokusera på vår egen insats i relationen, skilja på sak och person, kommunicera och lära oss av olika situationer. När vi genomför uppdrag kring ledarskap och grupputveckling så är ”konflikthantering” något som alltid kommer upp som ett önskamål att lära mer om. Det är också ett område vi ibland går in och bistår organisationer i, att lösa upp och hantera konflikter.

Det är anledningen till att vi vill förmedla en artikel som Tidningen Chef precis givit ut, då det är en bra sammanställning kring olika typer av konflikter, och tips kring dessa. Artikeln kanske kan leda till bra reflektioner, läs den gärna här.

2020-02-06T15:40:52+01:002020-02-06|Arbetsmiljö, Ledarskap|
Till toppen