Fara, risk och säkerhet

Vi arbetar i en säkerhetsorienterad bransch, vi i järnvägsbranschen, ”säkerhet först”.

I EU-förordningen 402/2013 finns den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning, CSM-RA (Common safety Method for Risk Assessment), som gäller i järnvägsbranschen. Till den EU-förordning med ändring 2015/1136.

I förordningen finns definitioner av begrepp. Här är tre som vi använder frekvent – tolkar vi dem likadant?

En ”fara” = ”en situation som kan leda till en olycka”.

En ”risk” = ”frekvensen av olyckor och tillbud som vållar skada (orsakad av en riskkälla) och graden av allvar hos denna skada”.

”Säkerhet” = ”frånvaron av oacceptabel risk för skada”.

Så ska vi komma ihåg att utöver detta så tillkommer arbetsmiljölagstiftningens riskbedömning i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01)”.

På bilden ser du modellen för riskprocessen i järnvägsreglementet. Om du vill läsa mer om olika definitioner eller processen så finner du den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning här.

Solberga Station järnvägskonsulter

Hur lång är en kilometer?

Tusen meter? Jovisst, och så är det även på järnvägen, åtminstone normalt.

Men på järnvägen kan, undantagsvis, en kilometer vara både längre och kortare än tusen meter. Det beror på att man genom årens lopp kan ha rätat ut en kurva och banan därmed fått en närmare sträckning. Även tvärtom förekommer, om man exempelvis byggt en ny bro i ett annat läge än tidigare då kan banan ha blivit lite längre. Att räkna om längdmätningen (från noll) vid sådana här förändringar är inte realistiskt eftersom alla stationer, signaler, vägar, tunnlar och allt annat efter järnvägen har sin positionering i systemet.

Nollpunkten för de (ursprungligen) statliga svenska järnvägarna utgår ofta från Stockholm, ungefär vid utgången från centralhallen till spår 10 sitter en nolla målad på perrongkanten, vilket är nollpunkten.

Solberga Station järnvägskonsulter

Det här innebär att alla positioner utefter järnvägen benämns efter ett kilometertal, plus ett antal meter. Men eftersom kilometerns längd ibland kan variera gäller att man räknar från en kilometerstolpe och ett antal meter framåt i längdmätningen, oavsett hur nära man står nästa kilometerstolpe.

Som exempel, på sträckan Stockholm-Uppsala har vi driftplatsen Märsta med infartssignalen (dvs driftplatsens början) vid 35+797 enligt längdmätningen, det innebär kilometer 35 plus 797 meter från Stockholm. Stationshuset vid 36+773, och vägsignalen för Brobyvägen vid 36+991, härifrån siktar vi kilometer 37.

Solberga Station järnvägskonsulter

Men om man i stället väljer Arlandabanan (som viker av i Skavstaby, norr om Upplands Väsby och kommer tillbaka i Myrbacken, söder om Knivsta) så är det vägvalet längre.
Man har på denna bana gjort så att från punkten 42+962 till 43+000 (vilket borde vara 38 meter), så är denna ”38-metersbit” 4730 meter lång.
Således kan man säga att ”kilometer 42” på Arlandabanan är 5692 meter lång.

2021-06-15T23:12:10+02:002021-06-15|Järnväg|

Skydd mot fall och ras?

Hur skyddar vi oss mot fall och ras på arbetet? Två av Arbetsmiljöverkets föreskrifter handlar specifikt om detta. ”Skydd mot skada genom fall (AFS 1981:14)” och ”Skydd mot skada genom ras (AFS 1981:15)”.

Fall? Någon faller omkull, halkar, snavar, trampar snett, trampar genom något underlag eller liknande eller faller till lägre nivå.

Ras? Det handlar dels om ras av gods, sten, massor, löst material och liknande och dels om ras och vältning av enstaka eller flera föremål och anordningar.

Vad ska man göra och tänka på då?

  1. Om/där det finns risk för fallande föremål är det lagkrav att bära skyddshjälm.
  2. Arbeta om möjligt på skyddad plats.
  3. Förebygg, exempelvis genom jämnhet, ytsträvhet, bärighet, hinderfrihet, tillräckligt med utrymme och bra belysning. Ställ, lägg, häng, stapla (stabilt) eller placera och hantera gods och andra föremål så att risk för ras motverkas. Ta även hänsyn till ”eventuell fortsatt hantering”: knöla inte upp saker på en hylla som man sedan riskerar att få i huvudet när man ska försöka få ner det igen.
  4. Vid risk – spärra av, med rätt dimensionerade och säkrade skyddsanordningar, märk upp och vidta åtgärd för att om möjligt eliminera risken. Skyddsanordning får sedan endast tas bort efter ok från ledning, oavsett vem som satte dit den.
  5. Avbryt arbete, om säkert skydd inte går att anordna.

Kan vi hjälpa varandra att skydda oss mot fall och ras?

Föreskrifterna finner du här: FALL och RAS 

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-06-07T14:07:24+02:002021-06-10|Arbetsmiljö, Lagstiftning, Säkerhet|

Nödbroms

En sådan där nödbroms skulle alla kanske ha, på lite olika ställen, i vardagen, så att vi oftare stannar upp och tänker till och känner av och ser det fina i det lilla. Eller vad säger ni?

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-06-07T13:54:10+02:002021-06-08|Järnväg|

Sveriges nya arbetsmiljöstrategi 2021–2025

Vi på Solberga station AB anser det viktigt med en god arbetsmiljö, såväl fysiskt och tekniskt som organisatoriskt och socialt. Så vi bidrar ofta till företag och andra organisationer med att hålla olika typer av arbetsmiljöutbildningar, delta vid riskbedömningar, göra översyn av dokumentation, svara på frågor och bistå i det systematiska arbetsmiljöarbetet på olika sätt.

Det är då förstås viktigt att vi håller koll på både på arbetsmiljöreglementet och järnvägsreglementet, för dessa gäller båda beträffande arbetsmiljön i järnvägsbranschen och de är både lika och olika även om de kompletterar varandra. Dessa båda regelverk grundar sig både i EU-strategier och Sveriges nationella strategier.

Nu finns en ny sådan strategi. Den 11 februari i år fattade Sveriges regering beslut om en ny arbetsmiljöstrategi för åren 2021–2025. Ambitionerna för arbetsmiljöpolitiken höjs.

En säker och utvecklande arbetsmiljö är centralt för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad.

Så skriver Regeringen på hemsidan med anledning av denna nya strategi. Samtliga som arbetar i Sverige ska ha en arbetsmiljö som möjliggör att man både kan och vill arbeta ett helt arbetsliv. Arbetslivet ska vidare erbjuda var och en som arbetar såväl trygghet och god hälsa som utveckling. I inledningen av kortversionen av arbetsmiljöstrategin står att läsa:

Att delta i arbetslivet är någonting positivt. Arbete är för de flesta människor, såväl kvinnor som män, den viktigaste källan till försörjning och har stor betydelse för individens möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället. Arbete betyder gemenskap och makt att forma sitt eget liv och sin framtid. En säker och utvecklande arbetsmiljö är centralt för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad.

Solberga Station järnvägskonsulter

Fyra områden är prioriterade i den nya arbetsmiljöstrategin:

  • Ett hållbart arbetsliv. Alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv. Möjlighet ska ges till kompetensutveckling, omställning och trygghet. Arbetsmiljöreglerna ska ge samma skyddsnivå för kvinnor och män och oavsett yrke, bransch eller sektor. Förändringarna i arbetslivet påverkar hur vi arbetar, var vi arbetar och när vi arbetar och kunskap och regelverk avseende arbetsmiljön ska hänga med i dessa förändringar
  • Ett hälsosamt arbetsliv. Arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande. Ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling ingår här. Frågor om den kognitiva arbetsmiljön och digital arbetsmiljö behöver belysas i arbetsmiljöarbetet. Att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka kring ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att tillsammans skapa friska arbetsplatser
  • Ett tryggt arbetsliv. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö och ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet. Nollvision gällande dödsfall både på arbetet (ex. arbetsplatsolyckor, var med i tidigare strategi) och till följd av arbetet (ex. ohälsosam stress, cancer och suicid, tillägg i denna nya strategi). Frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö ska prioriteras. Hot och våld i arbetslivet ska ta på ökat allvar. Sverige ska fortsatt ha höga skyddsnivåer mot farliga ämnen på arbetsplatserna
  • En arbetsmarknad utan brott och fusk. En bristfällig arbetsmiljö ska aldrig vara ett konkurrensmedel. Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig fördelar på bekostnad av de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö. Det myndighetsgemensamma arbetet att stoppa aktörer som bryter mot arbetsmiljöregelverket och andra regler ska intensifieras och fortsätta, bland annat genom fler myndighetsgemensamma kontroller.

Solberga Station järnvägskonsulter

Ett par saker utöver det som särskilt lyfts fram är:

  • Arbetsmiljön i en gig-ekonomi och arbete hemifrån. Det ska inte finnas några oklarheter kring arbetsmiljöansvaret. En god och säker arbetsmiljö gäller för alla. Arbetsmiljöregelverket ska ses över i syfte att tydliggöra ansvar i lägen där det idag finns oklarheter
  • Arbetsmiljön och jämställdheten. När Arbetsmiljölagen (AML) trädde i kraft såg arbetslivet annorlunda ut än det gör idag. Översyn av regelverket ska göras för att se hur det kan förbättras för att stärka arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer. Då ska också frågan om eventuella ytterligare sanktionsavgifter beaktas
  • Ökad kunskap om arbetsmiljö – från skola till forskning. Forskning och kunskap om vad som skapar en bra arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv kommer fortsätta att prioriteras. Undervisning om arbetsmiljö i skolan är även det viktigt och arbetet med arbetsmiljökunskap ska utvecklas

Det finns en lättläst kortversion av arbetsmiljöstrategin i form av en 15-sidig ”broschyr”, där du finner fördjupade beskrivningar av vad som ingår i ovanstående. Den finner du här: Regeringens arbetsmiljöstrategi för åren 2021-2025

Solberga Station järnvägskonsulter

Sveriges två myndigheter på arbetsmiljöområdet Arbetsmiljöverket (AV) och Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har nu fått i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner för att genomföra strategin inom sina respektive områden. Den första skriftliga redovisningen av detta uppdrag ska lämnas till Regeringen senast 31 augusti 2021. Därefter ska en årlig lägesbeskrivning lämnas.

Så ska regeringen fortlöpande kalla arbetsmarknadens parter och myndigheterna till ”Regeringens arbetsmiljöforum” i vilket man ska diskutera pågående och planerade åtgärder inom arbetsmiljöstrategins område samt de åtgärdsplaner som AV och Mynak ska ta fram.

Här kan du se presskonferensen i februari då arbetsmarknadsminister Eva Nordmark presenterade regeringens nya arbetsmiljöstrategi för 2021 – 2025 (30 min) samt finna mer information: Arbetsmiljöstrategin 2021-2025

Och, du vet väl att du alltid är välkommen att kontakta oss när det gäller arbetsmiljöinsatser? Vi är också av Afa godkända utbildare av arbetsmiljöutbildningar så nu kan du få upp till 70% i återbetalning av Afa om du går kurs genom oss. Det kan du läsa mer om här: Stöd för arbetsmiljöutbildning till dig som arbetsgivare

2021-06-01T10:49:53+02:002021-06-03|Arbetsmiljö, Lagar|

Arbetsanpassning – vad, vem och hur?

Arbetsanpassning – vad, vem och hur?

Idag (1 juni 2021) börjar den nya förskriften ”Arbetsanpassning (AFS 2020:5)” att gälla. Den ersätter föreskriften ”Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1)” som utgår.
Vad är då ”arbetsanpassning”? Citat ur lagtexten:

”Individuell åtgärd i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön som syftar till att en arbetstagare, med nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete, kan fortsätta arbeta, eller återgå i arbetet. Den används som en förebyggande åtgärd för att undvika ohälsa och sjukfrånvaro, samt vid återgång i arbete efter sjukfrånvaro. Arbetsanpassning kan vara tidsbegränsad eller varaktig.”

Skillnaderna i vad man som arbetsgivare ska göra är inte så stora gentemot tidigare regler, utan lagstiftarna har förenklat skrivningarna. Samtidigt är de också tydligare i alla arbetsgivares skyldighet att ha koll på alla sina arbetstagares förmåga att utföra sitt arbete.

Arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på om någon av arbetstagarna behöver arbetsanpassning. Det ska vara en del i att planera, leda och följa upp verksamheten. Lämpligen genom att ha en fortlöpande dialog med alla arbetstagare man ansvarar för.

Arbetsgivaren är skyldig att arbetsanpassa arbetet för de arbetstagare som har en nedsatt arbetsförmåga, oavsett orsak till nedsättningen och oavsett var eller hur nedsättningen uppkommit.

När behov av arbetsanpassning har konstaterats ska arbetsgivaren

  • så snart det är möjligt utreda och ta ställning till hur arbetsanpassningen ska utformas,
  • därefter så snart det är möjligt genomföra arbetsanpassningen,
  • fortlöpande följa upp och kontrollera om arbetsanpassningen fungerar, och
  • vid behov justera arbetsanpassningen.

Vad är då arbetsanpassning? Det kan vara att bistå medarbetaren i att prioritera eller tydliggöra sin roll och sitt uppdrag, att anpassa arbetstider eller arbetsuppgifter, att förändra i arbetsfördelningen eller att ordna särskild arbetsutrustning.

Det handlar dels om ett skadeförebyggande arbete vilket också sitter ihop med Arbetsmiljölagens (AML) regler kring att arbetsgivare ska anpassa arbetet till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt hänseende och om att ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet.

Det handlar också om ett rehabiliterande arbete, dvs. om att hitta åtgärder för att en arbetstagare ska kunna återgå i arbete, helt eller delvis, efter en sjukdom eller en skada.
I föreskriften fördjupar man sig numera inte i rehabilitering utan hänvisar till de bestämmelser om arbetsgivares ansvar vid arbetstagares rehabilitering som finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel. (Samma lagstiftning som också styr Försäkringskassans arbete.) Rehabiliteringsansvaret hos arbetsgivarna ligger med andra ord kvar.

Tidigare fanns en skrivning om alkohol och droger i föreskriften, det gör det inte nu. Citat information från Arbetsmiljöverket:

”I samband med behandling av missbruk och relaterade medicinska problem, ska arbetsanpassning ske, som med alla typer av hälsoproblem som påverkar arbetets utförande. Därför lyfter vi inte alkohol- och drogmissbruk särskilt, i de nya föreskrifterna om arbetsanpassning.”

Det spelar alltså ingen roll vilken sjukdom eller vilken skada en medarbetare har, allt omfattas av den nya föreskriften Arbetsanpassning.

Föreskriften finner du här: Arbetsanpassning AFS 2020:5

Om du vill ha stöd i ditt arbete kring arbetsanpassning så känn dig alltid välkommen att höra av dig till oss.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-06-01T10:49:17+02:002021-06-01|Arbetsmiljö, Lagstiftning, Ledarskap, Säkerhet|
Till toppen