Om Margareta Carlsson

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Margareta Carlsson skapat 27 blogginlägg för.

Nytt nyhetsbrev ute

Nu har nytt nyhetsbrev skickats ut. I det berättar vi om förändringar på Solberga station AB, några erbjudanden från oss, nya lagar och regler och artiklar värda läsning. Nyhetsbrevet kan du läsa här.

Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet så att du får det direkt i inkorgen så fyller du i din mejladress i det gula fältet du hittar längst ned på hemsidan här. Kom ihåg att bekräfta din mejladress i det mejl du får efter registrering.

Nyhetsbrevet skickas generellt ut en gång i kvartalet och innehåller information om nya lagar inom järnväg och andra inspel för reflektion på dessa områden. Vi berättar också om nyheter hos oss eller i våra tjänster, när sådana finns.

Varmt välkommen!

 

Bild: Pixabay/Deans_Icons

2023-09-21T08:37:03+02:002023-09-21|Lagar, Lagstiftning, Nyheter, Om oss på företaget|

Bron vid grusgropen i Tallås

På temat järnvägshistoria skriver vi idag om bron vid grusgropen i Tallås.

En järnvägsbro över en å mitt ute i ingenstans. Vi befinner oss i en utkant av det svenska järnvägsnätet, en rest av hur enkelt man kunde bygga en järnväg för länge sedan. Brons bärande balkar är gjorda av stål, brofästenas väggar är av trä, brobalkarna vilar i banvallsgruset. Väggarna är med dagens mått väldigt enkla och består av sågat virke med knuttimring i hörnen, innanför har man fyllt med sten och grus. Bilden har en del år på nacken, den är från år 1974 och visar bron över Lillån till Tallås grusgrop på museibanan Jädraås-Tallås Järnväg, en del av före detta Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg. Landskapet är Gästrikland och platsen ligger cirka fem mil nordväst om Gävle.

Foto: Ulf Smedbo.

Överföringsrampen i Sävsjöström

På temat järnvägshistoria skriver vi idag om överföringsrampen i Sävsjöström i Småland i september 1982. Vagnen vi anar är en smalspårig överföringsvagn med spårvidden 891 millimeter, den är byggd så att rambalkarnas ovansida fungerar som normalspårig räls. Via rampen kan man köra ut normalspåriga vagnar på överföringsvagnen, låsa fast den med stoppklossar och försiktigt transportera normalspårsvagnar på de smalspåriga järnvägarna.

Trafik med överföringsvagnar fanns på de flesta av smalspårsjärnvägarna från 1950-talet och framåt, detta gällde järnvägar med både 891, 1067 och 1093 millimeters spårvidd.

Överföringsvagnen på bilden var fyraxlig och fick lasta 32,5 ton. I de fall då lasten blev för tung eller normalspårvagnen för lång fick man ställa dem på två överföringsvagnar.

Järnvägen mellan Sävsjöström och Lenhovda lades ned år 1983 och var då en åtta kilometer lång kvarvarande rest av förbindelsen Växjö–Brittatorp–Lenhovda–Sävsjöström–Älghult–Ruda–Oskarshamn.

Foto: Ulf Smedbo.

Bommarna i Triabo

På temat järnvägshistoria skriver vi idag om bommarna i Triabo.

En lindriven mekanisk bomanläggning i Triabo i Småland. Bilden är från år 1982 och visar hur en bomanläggning en gång kunde konstrueras. Triabo ligger mellan Åseda och Virserum på den dåvarande smalspårlinjen från Växjö till Hultsfred. Banan trafikerades vid denna tid av några rälsbusståg i var riktning, det fanns ingen godstrafik på denna sträcka.

Bommarna styrdes av spårledningar, alltså en sträcka med spänningssatta räler. Dessa sträckor kunde på olika ställen och med olika förutsättningar vara allt från några enstaka meter till flera hundra meter. När ett fordon kom in på den spänningssatta delen kortslöts rälerna och bomanläggningen började arbeta. I detta fall fanns den en gemensam motor för de båda bommarna på vardera sidan av vägkorsningen. På motoraxeln satt det ett hjul där det var fästat stållinor, dessa gick längs marken och vid behov i trummor exempelvis under spåret, till bomstativet.

På den första bilden kan man se betongtrumman där linorna går. Dessa gick sedan upp i stativet, när linorna började röra sig började också bommarna fällas. Samtidigt fanns det också en mekanisk kläpp som slog mot en klocka och gav ifrån sig upprepade ”klonk”, ett härligt ljud. När bommarna sedan skulle upp hördes enbart ett första ”klonk”. Observera att bommarna är av gammal konstruktion med stålrör, moderna bommar är ju av trä så att man inte skall riskera att fastna mittemellan dem. I detta fall var det god sikt och alldeles vid den lilla plattformen i Triabo, lokföraren behövde nog ändå sakta in, så risken att bli påkörd var nog inte så stor.

Foto: Ulf Smedbo.

Barnen och trafiken

Barn och trafik. Det kan vara en knepig kombination. Barns säkerhet ligger i händerna på oss vuxna. Säkerhet på järnväg är ett av våra arbetsområden, liksom kompetensutveckling. Vi har därför valt att stötta Trafikkalendern. Viktigt att barn lär sig hur man på ett säkert sätt rör sig i trafiken, såväl cykel och biltrafik som spårbunden trafik.

Känner du till Trafikkalendern? Det är Sveriges största läromedel om trafiksäkerhet för barn. I 32 år har Trafikkalendern inspirerat skolor och Sveriges elever i årskurserna F-6 och deras lärare att arbeta med trafikfrågor som en del av lärandet för hållbar utveckling.

Trafiksäkerhet, miljö och hälsa är ämnen som genomsyrar hela materialet, som finns både i fysisk och digital form. Inom ramen för trafiksäkerhet finns förstås även järnvägen med.

Metodiken i läromedlet syftar till att elever på ett undersökande sätt ska förstå hur samhället är uppbyggt och hur transportsystemet fungerar, och att de genom denna metod ges bättre förutsättningar att vara delaktiga i utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle. Ambitionen är att trafikundervisning ska vara roligt, intressant och utvecklande.

Det är ett för skolor och elever kostnadsfritt läromedel som möjliggörs av sponsring från kommuner, lokala företag och organisationer. Vi är en av dessa stolta sponsorer.

Du kan läsa mer om Trafikkalendern här.

 

Vi ses på Elmia i höst

Den 10–12 oktober äger Elmia Nordic Rail rum i Jönköping. Vi kommer att vara där och vi delar monter med Tydal Systems AB i år. Kommer du? Idag delar vi en artikel som mässan skrivit om oss, där vår Margareta Carlsson berättar mer om varför vi väljer att ställa ut på Elmia Nordic Rail. Läs här.

Bild: Del av skärmdump hemsida Elmia Nordic Rail.

 

Sommarledigt på bloggen

Nu är vi inne i juli vilket för många är ”den stora semestermånaden”. Hos oss är flera av oss i tjänst hela sommaren, så vi kommer inte att stänga företaget eller liknande. Däremot gör vi nu ett uppehåll under juli här på bloggen. Vi ses igen i augusti. Vi ber att få önskar er alla en riktigt fin sommar!

 

2023-07-03T16:20:18+02:002023-07-03|Uncategorized|

Tips för god arbetsmiljö vid truckservice

Vi på Solberga station AB samarbetar med Dendro Lyft AB som har 40-års erfarenhet av tillförlitliga lyftbockar för tunga fordon och industriella lyftlösningar. Mobila lyftanordningar, stationära lyftlösningar för tåg, takarbetsplattformar, hjulsvarvar och mycket mer.

Vi arbetar som underkonsulter åt Dendro Lift AB som utbildare inom truck, lyft, travers och fallskydd och arbetsmiljörelaterade frågor på dessa områden. På järnvägsområden runtom i landet finns gott om maskiner och teknisk utrustning av det slaget.

Idag vill vi slå ett slag för Dendro SS2 – en unik lyft för att skapa en säker och ergonomisk arbetsplats för service av stödbenstruckar/staplare.

Du behöver inte längre sitta i en låg obekväm arbetsställning för att serva en staplare, eller hissa upp den en med saxlyft vilket varken ger full stabilitet eller fri åtkomst till alla sidor. Istället kan du använda Dendros SS2-lyft.

Dendros SS2-lyft är specialutvecklad för att säkert, snabbt och enkelt kunna lyfta en staplare för enklare åtkomst av motor, batterier, bromsar och hjulupphängning. Lyften har tagits fram tillsammans med några av världens ledande truckleverantörer, vilket säkerställer att den uppfyller alla de krav som ställs för trygg och effektiv service av staplare och stödbenstruckar.

Kika på de här filmerna som både visar och ger information:
Dendros SS2 lyft – 2,5 min film inkl. information
Dendros SS2 lyft – 30 sek kortverion

 

Roligt med innovation

I december genomförde vi i samarbete med Innovation 360 en innovationsmätning i samband med att vi ingår i ett företagsutvecklingsprojekt som löper från hösten 2018 fram till årsskiftet 2019/2020. Såväl vi själva på företaget som våra kunder, samarbetspartners och leverantörer svarade på ett större antal frågor designade att mäta vår innovationsförmåga ur ett flertal olika perspektiv. För att se vad vi är bra på och vad vi behöver träna mer på.

Idag deltog vi på Growkomp-träff och där berättade man att av de företag man nu mätt i den här omgången kom vi på tredje plats gällande innovationsförmåga. Gott resultat som i sin tur gav oss en fin tavla. Kul!

Nu fortsätter vi skapa för våra kunders bästa.

2019-02-02T14:40:52+01:002019-01-30|Nyheter, Om oss på företaget|
Till toppen