Nyhetsbrev!

Vi har precis skickat ut vårt nyhetsbrev! I det kan du läsa om t.ex. den nya appen Vilicus Moneo, arbetsmiljö, regler, psykisk hälsa och om AI-kloner. Nyhetsbrevet kan du läsa här

Och du, för att vara säker på att du får vårt nästa nyhetsbrev, fyll i din mejladress i det gula fältet du hittar längst ned på hemsidan här. Kom ihåg att bekräfta din mejladress i det mejl du får efter registreringen.

Nyhetsbrevet skickas generellt ut en gång i kvartalet och innehåller information om nya lagar inom järnväg och arbetsmiljö plus andra inspel för reflektion på dessa områden och ledarskap.

Vi berättar förstås också om nyheter hos oss eller i våra tjänster, när sådana finns.

Varmt välkommen!

Bild: Pixabay/shougi
Text och logotyp Solberga station AB
2023-09-21T08:39:04+02:002023-06-15|Arbetsmiljö, Järnväg, Nyheter, Säkerhet|

Järnvägspodden om Vilicus Moneo

Förra veckan berättade vi om den nya appen Vilicus Moneo, som vårt systerbolag Solberga Idéer AB utvecklat tillsammans med Tydal Systems AB. Vilicus Monoe är en gränspunktsdetektor som fungerar som stöd för personal som arbetar på spårbundna arbetsmaskiner exempelvis i dessa situationer: arbetssträcka som överlappar driftplatsgränsen där A-skydd ska övergå till spärrfärd eller omvänt, och för att förhindra otillåten rörelse utanför A-skyddsområde.

I Järnvägspoddens senaste avsnitt (6/2023) rapporterar man från Train & Rail-mässan. I det avsnittet intervjuades våra konsulter Margareta Carlsson och Michael Carlsson om just Vilicus Moneo. Lyssna gärna! Du finner podden här.

Bild: Del av skärmdump från Trafikverkets podd Järnvägspodden.

2023-05-31T19:56:14+02:002023-05-24|Arbetsmiljö, Infrastruktur, Järnväg, Säkerhet|

Ny innovation: Vilicus Moneo

Nu har vi en rolig NYHET: Vi lanserar en ny app, Vilicus Moneo! Vår gränspunktsdetektor Vilicus Moneo är ett stöd för personal som arbetar på spårbundna arbetsmaskiner. Den är ett hjälpmedel i exempelvis dessa situationer: arbetssträcka som överlappar driftplatsgränsen där A-skydd ska övergå till spärrfärd eller omvänt, och för att förhindra otillåten rörelse utanför A-skyddsområde. 

Solberga station AB har ett systerbolag som heter Solberga Idéer AB. Det är vår ”inkubator” där vi testar nya idéer och produkter. Det finns just nu inga anställda på Solberga Idéer AB utan det är personalen på Solberga station AB som gör insatser även där. En av de idéer och produkter som vi jobbat med på Solberga Idéer AB är appen Vilicus Moneo. Efter idéarbete och varumärkesskydd tog vi kontakt med Tydal Systems AB som är skickliga på järnvägsappar. Våra bolag inledde ett samarbete som har resulterat i att vi nu tillsammans har en helt ny produkt på marknaden. Vi lanserade den på Train & Rail-mässan och mötte så mycket positiv respons från såväl beställare som utförare på infrastrukturområdet. Så roligt! 

Tågförseningar inträffar av en mängd olika orsaker. Några störningar i trafiken är förknippade med spårunderhållet och saker som inte går som det var tänkt. Det orsakar kostnader för trafikföretag och spårentreprenörer, både i form av viten och insatser som kräver extra personal och tid för utredning. Om man hamnar utanför aktuell skyddsträcka under pågående arbete så riskerar man att komma ut i en lagd tågväg, störa annan trafik på intilliggande spår eller i värsta fall orsaka en olycka. Vi vill bidra till en del av lösningen med Vilicus Moneo. 

I vår app Vilicus Moneo registrerar maskinoperatörer sina gränspunkter och så övervakar appen sträckan de befinner sig på och larmar, både med ljud och ljus, när de närmar sig nästa gränspunkt. På så sätt får de stöd i att stanna i tid för att ringa trafikledningen. Vilicus Moneo gör det lättare för personal som rör sig över hela landet att ”hålla gränserna” för arbetsområdet och därmed minska risken för att oavsiktligt passera en gränspunkt i form av en signal. 

Appen i sin grundfunktion finns under maj månad gratis både på App Store och Play Store, för intresserad att ladda ner och testa. Parallellt med att appen nu kan användas så utvecklar vi den vidare utifrån de önskemål vi får in från kunder och användare. Framöver kommer det att bli en prenumerationstjänst att registrera sig på. Den som tillhör ett större bolag som vill ha flera inloggningar till sin personal uppmanas höra av sig till oss, för då gör vi ett specialpaket. 

Du kan se en animation som beskriver appen på Vilicus Moneos YouTube-kanal här.

Vill du veta mer? Hör av dig. Den här appen är så färsk att dess hemsida inte hunnit bli färdig ännu (kommer ut under maj månad) men man kan lämna ett meddelande där så återkommer vi. Intresserad är också välkommen att mejla oss på info@solbergastation.se. Varmt välkommen! 

 

 

 

Bild logotyp Vilicus Moneo. 

2023-05-31T19:54:39+02:002023-05-16|Arbetsmiljö, Infrastruktur|

Informationsträff 10/5 om pengar till arbetsmiljöutbildning

Som du kanske vet är Solberga station AB av Afa Försäkring godkänd utbildningsanordnare av arbetsmiljöutbildningar. Det betyder att du kan söka medel till sådana om du anlitar oss.

Nu bjuder Afa Försäkring in till ett livesänt digitalt möte den 10 maj med information för alla arbetsgivare inom den privata sektorn som vill veta mer kring att söka stöd för arbetsmiljöutbildning. Afa kommer då att informera om stödet och ge tips på hur du kan göra för att få en smidig ansökningsprocess. Du kan även passa på att ställa frågor till dem.

Datum: 10 maj 2023. Tid: 10.00–11.00.

Ingen anmälan behövs utan du klickar bara på den här länken för att ansluta till mötet.

Du är förstås också alltid varmt välkommen att höra av dig till oss med dina önskemål och behov kring arbetsmiljöutbildningar för en dialog.

 

Bild: Afa Försäkring

2023-04-25T06:49:39+02:002023-05-01|Arbetsmiljö, Ledarskap, Säkerhet, Utbildning|

Arbetsmiljödagen 

Den 28 april är det Arbetsmiljödagen. Det är en av Förenta nationernas (FN) märkta högtidsdagar och en dag som instiftats av ILO (International Labour Organization).

Det är ingen hemlighet att vi tycker att det är viktigt med god arbetsmiljö? För att åstadkomma en sådan måste vi alla hjälpas åt! Ansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivare men skyldigheter för att
skapa, odla och bidra till god arbetsmiljö, inklusive säkerhet, har vi alla.

(Läs mer om det här)

Vi brukar säga att arbetsmiljö är livet på jobbet. Hur lever och verkar vi tillsammans för att göra det på ett sätt som både skapar trivsel och goda prestationer för oss alla? Det ska vi sträva efter att träna in goda vanor kring. 

Vet du om att Sverige har en nationell arbetsmiljöstrategi för åren 2021–2025? När den kom så skrev vi ett blogginlägg med information om vad som ingår i den och det kan du läsa här

Idag på Arbetsmiljödagen önskar vi dig en extra god arbetsmiljö! 

 

 

Bild köpt av iStockphoto. 

2023-03-21T18:20:10+01:002023-04-28|Arbetsmiljö, Lagar, Regler, Säkerhet, Trivsel|

Utvecklande Ledarskap – vill du vara med?

Den 14–16 juni plus 25 augusti kommer Solberga station AB att arrangera den öppna utbildningen ”Utvecklande Ledarskap” för genomförande i Nässjö. Handledare för kursen är vår ledarskapskonsult Margareta Carlsson i samverkan med Ing-Marie Bergqvist, Directa AB.

Känner du till Utvecklande Ledarskap (UL)? Det är en av ganska få helt evidensbaserade utbildningar i ledarskap, ett koncept framtaget av Försvarshögskolan. Numera är det inte bara är det ledarskap som används mest både i försvaret och i offentlig sektor utan även i privat näringsliv. Varför? För att det är ett modernt ledarskap som fungerar för den som vill utveckla både lönsamheten i organisationen och individerna inom den.

Inom ramen för UL genomför varje deltagare en 360-mätning där chef och medarbetare svarar på frågor kring de beteenden deltagaren uppvisar i sitt ledarskap. Detta för att få feedback och syn på vilka gynnsamma och mindre gynnsamma beteenden man har. Resultatet går man igenom på kursen där man även skapar en personlig utvecklingsplan.

Även ledare i ideella organisationer har nytta av UL. Om man inte arbetar som chef/ledare utan t.ex. som konsult, som också leder människor i yrket, så kan andra personer svara på frågor kring de ledarstilsbeteenden man har och bidra till utveckling även då.

UL bygger på transformativt ledarskap som vi skrivit blogginlägg om tidigare, exempelvis kring den forskningssammanställning Mynak gjorde 2021 (läs här )

Du kan läsa mer om Utvecklande Ledarskap (UL) hos Försvarshögskolan:

 

Läs mer om kursen i inbjudan (Inbjudan-UL-sommar2023). Har du frågor eller funderingar? Hör av dig!

Foto: Daniel Wiktorsson, DW Design

2023-05-31T20:13:10+02:002023-04-11|Arbetsmiljö, Ledarskap, Utbildning, Utveckling|

Nyhetsbrev mars 2023!

Vi har precis skickat ut årets första nyhetsbrev från oss!
I brevet kan du läsa om vilka mässor du hittar oss på i år, vad tanken med duocoaching är, vilka lagändringar som är på gång inom arbetsmiljö samt bygga på din kunskap om OSA och MTO.
Kanske är du sugen på en företagsanpassad kurs? På plats hos er, på distans eller rent av en E-kurs? Vi hjälper gärna till att ta fram något som passar just er.
 Klicka här för att läsa vårt senaste nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet skickar vi ut en gång i kvartalet, det innehåller information om nya lagar inom järnväg och arbetsmiljö plus andra inspel för reflektion på dessa områden och ledarskap. Vi berättar också om nyheter hos oss eller i våra tjänster när sådana finns.
Om du vill få vårt nästa nyhetsbrev, fyll i din mejladress i det gula fältet du hittar längst ned på sidan här
Varmt välkommen!

Bild: Pixabay/Tama66. Färgmodifiering och text av Solberga station AB

2023-09-21T08:40:09+02:002023-03-15|Arbetsmiljö, E-kurser, Järnväg, Nyheter|

Vet du hur du drar dina slutsatser?

Bilden föreställer ”Slutledningsstegen” (”Ladder of Inference”) av Chris Argyris och handlar om det sätt vi människor ger mening åt saker i våra sinnen och hur det påverkar våra handlingar. Hur vi går från en subjektiv upplevelse till att dra en slutsats och fatta ett beslut.

Man brukar säga att ”vi ser inte saker som de är, vi ser saker som vi är” och det är i linje med detta. Vi drar alla slutsatser på samma sätt men vi kommer fram till olika slutsatser beroende av vad vi har med oss i bagaget. Det är viktigt att ha med sig i alla relationer och förändrings- och utvecklingsarbeten.

Titta på bilden så går vi igenom den nerifrån och upp:

 

I första steget observerar vi vår omvärld och det som händer i den. Vi tar in med alla våra sinnen: hur ser det ut, doftar det, låter det, smakar det, känns det mot huden, vilken energi har det…?

 

I steg två söker vi efter fakta att hänga upp vårt meningsskapande och vår uppfattning på. Allt omkring oss är data. Fakta blir det först när någon har sagt att något är relevant i ett visst sammanhang. (Ett enkelt exempel: Kim har storlek 39 i skor. Det är data. Om Kim ska beställa skor på nätet så är det vitala fakta att Kim behöver storlek 39 på sina skor.) Vi gräver i vår historia: ”Var/när/hur har jag upplevt detta tidigare?”. Så hänger vi upp det vi upplever på något vi tidigare upplevt och gör om data till fakta.

I steg två kan man faktiskt köra fast i sin slutledning om man är med om något man inte har någon erfarenhet av sedan tidigare, då blir det stopp här. Då kan vi exempelvis uppleva det hela traumatiskt eller göra som barn så ofta gör: härma det någon annan gör tills vi tycker oss ha listat ut vad som pågår eller hittar krokar att haka fast vår slutledning i så att vi kommer vidare i processen.

Steg tre: Utifrån de fakta vi väljer ut att hänga upp vår upplevelse på söker vi i våra tidigare upplevelser efter sådant som skulle skapa mening i det vi upplever. (Att t.ex. hänga pynt i en gran är meningsfullt om det är en julgran.) De data/fakta vi väljer att notera blir meningsfulla utifrån vår tidigare erfarenhet: uppväxt, miljö, utbildning, kultur, generation etc. Vi söker i vår egen historia (och inget av det har egentligen med den aktuella situationen att göra).

 

Steg fyra: Vår tolkning och vårt meningsskapande leder fram till en slutsats – som vi dragit på egen hand i vårt eget huvud och som ofta har relativt lite med det vi observerade att göra. (Ex: pynt i en gran är meningsfullt om det är en julgran så jag bestämmer mig för att det är en julgran.)

I steg fem byter hjärnan system, kan man säga, till ”åsikt”, där våra värderingar, drivkrafter, vår motivation spelar in. Vad tycker vi om det vi upplever? Fult, snyggt, bra, dåligt, roligt, tråkigt… Vår åsikt grundar sig åter igen i det vi redan bär på.

Steg sex är satt inom parentes i vår bild av Slutledningsstegen. Det är inte alltid vi agerar på alla slutsatser vi drar, mycket går vi bara omkring och bär på. OM vi agerar så gör vi ofta det genom att prata med någon om det vi upplever. Vi synkar våra upplevelser gentemot andras. (Ex: A säger ”De har en gran i foajén i februari, är inte det lite väl sent på året?” B svarar: ”Jo, det är det.” Så, nu är vi överens, det känns ju skönt…)

 

Blev det du upplevde ”sant” nu? Det mesta vi går omkring och tycker är sant för oss är subjektiva upplevelser och de är inte nödvändigtvis desamma som andras. Just för att vi alla drar slutsatser och fattar beslut på detta sätt och därmed kommer fram till olika resultat finns behov av dialog i organisationer och behov av rättsväsende på samhällsnivå, för att nå fram till gemensamma nämnare eller vad som egentligen hänt i en situation.

Vilken intention har en person bakom sitt handlande? Det vet vi inte, om vi inte frågar. Det gör vi dock inte så ofta, vi tolkar och gissar hellre. De flesta är ganska omedvetna om att det är det vi gör, vi tycker att vi vet. Så agerar vi på det vi tolkat och gissat som om det vore en sanning. Som i stegen ovan.

 

Vi säger inte heller alltid det vi menar, eller säger något alls, till andra. Vi kan därför alla inbilla oss själva att en person har en viss intention bakom sitt beteende, vilket kan skapa konflikter, när det egentligen handlar om missuppfattningar.

Att ställa sig utanför sig själv och reflektera kring detta kräver personlig mognad, och detsamma gäller kring att erkänna för sig själv och andra att man missuppfattat situationen. Det kan vara lättare att hålla fast vid sin missuppfattning – läs gärna blogginlägget vi skrivit tidigare om att vi gärna bekräftar det vi tror oss veta om oss själva, andra och världen i det som kallas konfirmationsbias (finns här)

Man brukar tala om evidens, tolkning och effekt. Evidens är objektiva fakta: X ställde ett glas på bordet. Tolkning är min egen inre slutledningsstege, exempelvis: X ställer disk överallt. Effekt är mitt beteende utifrån min slutsats: Jag skäller på X eller klagar för någon annan på X eller irriterar mig på X eller…

 

Att reflektera kring hur man kommit fram till sin slutsats, sitt behov eller sin sanning i olika situationer och sammanhang är av godo. Att ibland backa sig neråt i sin egen slutledningsstege (vilket man t.ex. kan få bistånd i av en coach) för att kanske dra en ny slutsats som kan vara mer av godo för situationen, sammanhanget, relationen… eller gör att man kommer vidare i en fråga.

I grupper kan det vara bra att dra slutledning tillsammans:

 

Steg 1: Vad är det vi upplever just nu på jobbet / hos kunden / i omvärlden?

Steg 2: Vad är viktiga data i det, vad är relevant för oss att fokusera på  då?

Steg 3: Vad är det som gör detta viktigt och relevant, vad gör det meningsfullt?

Steg 4: Vad betyder det för vad vi ska göra nu då?

Steg 5: Vad tycker vi nu om det vi beslutet? (Inte alla i gruppen kanske tycker att det blev bra men då får man ha dialog kring hur man hanterar det eller ta ett beslut i demokratisk anda eller…)

Steg 6: Så vad ska var och en av oss göra nu då?

 

Om man gör på detta sätt tillsammans är chansen större att alla är med på banan än om var och en drar slutsatser för sig själv.

 

Vill du ha coaching individuellt, i duo eller i grupp för att reflektera kring dina/era slutsatser? Vill du ha en föreläsning eller workshop på temat ovan? Hör av dig! Vi bidrar gärna.

 

 

Bild: Komponerad av Solberga station AB utifrån Chris Agyris modell

Kollisioner i plankorsningar

Med anledning av de hemska olyckor som inträffat de sista åren där växlingspersonal omkommit eller skadats då växlingssättet kolliderat med lastbilar i obevakade plankorsningar på industrispår, har krav på åtgärder börjat ställas. Det finns förslag på tekniska lösningar som belysning/varningsljus, kameror, vägskydd i form av bommar och/eller ljus i övergångarna och så vidare.

 

Som en mindre infrastrukturförvaltare kan det vara svårt att ha all nödvändig expertis i frågan eller att hitta ekonomi i att vidta åtgärder som bygger på tekniska lösningar. Ändå anses man ha ett ansvar för att rätt bedöma riskerna, och att vidta rätt åtgärder för att undanröja dem.

 

Vi vill bara påminna dig som är en mindre infrastrukturförvaltare om, att ni har att ta egna beslut om hur passagen av en plankorsning ska gå till. Det finns i praktiken fyra olika sätt, som framgår av Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg, TTJ. I modul 10HMS om växling står att:

Det kan i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser finnas bestämmelser för förenklad bevakning av en plankorsning. Något av följande alternativ ska anges:

 

  1. Vakt bevakar

Plankorsningen ska bevakas av vakt. Vakten ska varna vägtrafikanterna genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken. För vissa plankorsningar kan det vara föreskrivet att det ska finnas vakt på båda sidor om spåret.

 

  1. Stopp före

Rörelsen ska stanna omedelbart före plankorsningen. Den får fortsätta först sedan den som svarar för uppsikten i rörelseriktningen har förvissat sig om att det inte finns något hinder.

Främsta fordonet ska vara bemannat.

 

  1. 10 km/tim

Rörelsen får inte hålla högre hastighet än 10 km/tim över plankorsningen. Främsta fordonet ska vara bemannat.

 

  1. Vakt går före

Vakt ska gå kort före växlingssättet och varna vägtrafikanter genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken.

 

Det kan också anges att en plankorsning med förenklad bevakning är förstärkt med ljussignaler mot vägen.

 

Det är troligt att de flesta obevakade plankorsningarna (vägövergång med enbart kryssmärke mot biltrafiken) i ett industriområde idag har alternativ 3 (maxhastighet 10 km/t) som krav, om något tydliggjort krav alls finns med i infrastrukturförvaltarens Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) idag.

 

Det är inte otänkbart att metod 2 (stopp före plankorsning) hade kunnat förhindra någon eller några av de olyckor som inträffat på senare år.

 

Ni som är infrastrukturförvaltare och ansvarar för innehållet i Trafiksäkerhetsinstruktionen till personalen som växlar på era spår, har här en möjlighet att agera proaktivt på förekommen anledning av de olyckor som inträffat under de senaste åren, genom att överväga att införa metod 2 där er riskbedömning visar att något ”borde göras” innan det händer igen. Det behövs inga dyra tekniska lösningar för att införa vad som är i princip detsamma som stopplikt när man kör bil. Järnvägen har då fortsatt företräde i plankorsningen gentemot vägtrafik, men ändå stopplikt innan passagen.

 

Ni som är järnvägsföretag har precis samma möjlighet att införa ett krav på ”stopp före” i era växlingsrutiner oavsett om infrastrukturförvaltaren ställer lägre krav (som t ex 10 km/t) eller inte har några krav alls.

 

En olycka som inneburit att ett växlingssätt som haft avsikt att passera en plankorsning enligt gällande regler men sedan råkat ut för att en bil inte respekterat företrädet för järnvägen, och detta lett till att växlingssättet inte haft en chans att stanna innan bilen blir påkörd, skulle inte behöva hända om växlingssättet konsekvent alltid stannar innan plankorsningen och en kontroll sker av att ”vägen är fri” innan rörelsen med växlingssättet återupptas.

 

Vi måste få ett slut på dessa olyckor. Detta är ett enkelt, billigt och tillgängligt sätt som redan finns och som i några fall kan ha avgörande betydelse mellan liv och död.

 

 

Bild: Transportstyrelsen.

Vad kan detta vara?

Idag ett inlägg från ”avdelningen historia”. Vet du vad det här är?

.

.

.

.

.

 

.

 

Svar: Det är en s.k. Stafettpinne.

Förr i tiden var det ibland nödvändigt för tåg att köra åt två håll på samma spår. För att de inte skulle krocka så användes en tågstav, en stafettpinne, som lämnades över från den ena föraren till den andra. Just denna stafettpinne har vi fotograferat på Spårvägsmuseet i Stockholm, till vilket vi gärna rekommenderar ett besök för er som är intresserade både av tåg och andra kollektiva färdmedel.

 

Foto: Fotografi taget på Spårvägsmuseet i Stockholm, fotograf Margareta Carlsson. Publicering av bild och hänvisning i blogginlägget är godkänt av Spårvägsmuseet.

Till toppen