Järnvägsord: växla eller rangera?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag är temat bangårdsarbete.

En ”bangård” är ett större område som huvudsakligen är till för att ställa upp fordon eller rangera fordon. Det finns ”godsbangårdar” som är rangerbangårdar eller växlingsbangårdar för godsvagnar. ”Personbangårdar” är bangårdsområde för växling och uppställning av fordon för persontrafik.

”Rangerbangårdar” kallar man särskilda bangårdar med stor kapacitet som finns på ställen med stora godsvolymer och/eller många tåg som ankommer/avgår.

Arbete på en bangård innefattar växling. ”Växling” kallas det när man flyttar om, sorterar och placerar fordon på en bangård. ”Ranger” är franska och betyder ”ordna”. Rangera/rangering innebär att man genomför växlingsinsatser på ett område.

Det finns också det som kallas ”kombiterminaler”, vilket är ett samlingsbegrepp för en plats där man lastar om mellan olika transportslag, till exempel från lastbilsflak eller container till järnväg, eller vice versa.

 

 

Bild: Pixabay/holzijue.

 

Vistelse i spår för alla? 

Som ni tidigare sett i våra nyhetsbrev och sociala medier så har vi under våren anställt en ny administratör hos oss. Vi tycker att det är viktigt att alla förstår grunderna i järnvägsverksamhet, oavsett i vilken roll man är anställd hos oss. Så tidigare i våras hade vi den teoretiska delen av kursen Vistelse i spår och nu i juli den praktiska delen av kursen inkl. rundvandring på banområde. Vi har förstås inte fotograferat området eller trafiken men en bild på en fin fastighet tog vi med oss ändå. Så får den som vill fundera på var vi uppehöll oss. 

 

 

 

Foto: Solberga station AB 

 

Ansvarar du för järnvägsspår i en kommun eller runt en industri?

När man pratar om ”infrastrukturförvaltning” så tänker man kanske ofta på Trafikverket och stora stambanor runt om i Sverige, men även andra järnvägsspår och mindre stickspår i en kommun eller till och från en industri omfattas av det som kallas infrastrukturförvaltning.

Kanske har du en viss verksamhet med transport av produkter till en industri på ett sidospår som är 100 meter långt? Kanske har du viss verksamhet på kommunalt spår? Kanske finns en kombiterminal i din kommun? Kanske har du några spår i en hamn? Eller bedriver du kanske museiverksamhet?

Oavsett vilket så måste du ha tillstånd för att bedriva verksamhet på järnvägsspår.

Ett tillstånd får man efter en ansökan till och prövning av Transportstyrelsen. Om man inte är så van att läsa lagtexter, i synnerhet inte EU-lagstiftning på järnvägsområdet, så kan det vara knepigt att tolka det man läser och omsätta det i hur det rent praktiskt ska hanteras i vardagen. (Det kan man behöva hjälp med även om man är en stor järnvägsaktör.)

Vi stöttar dig gärna. Både i din process kring ansökan så att du säkrar att du kan, vet och gör det du ska samt i hur du ska hantera din järnvägsvardag framåt.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Torfi007

Spår och stambana

– Ni pratar om ”huvudspår” och ”sidospår” på järnvägen, vad är det?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Regelverket beskriver huvudspår som ett spår upplåtet för tågfärd, och sidospåren som ”alla andra spår”. En tågfärd är ett tåg som har en tidtabell och som leds av en trafikledare med hjälp av signaler. Dessa signaler finns i huvudspåren. Andra slags färder kan vara växling, där det inte alltid finns vare sig signaler eller trafikledning i de sidospår som bara trafikformen växling kan trafikera. Om man säger att huvudspåret är en ”motorväg” och sidospåren är en ”parkeringsplats” eller lokalgata så får man en grov jämförelse med vägtrafiken till hur det kan sägas fungera.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/NickyPe

2022-01-10T11:12:12+01:002022-01-13|Bangård, Infrastruktur, Järnväg, Spår, Tåg, Trafik, Växling|

Växling/bangård

Vad är det viktigaste att tänka på som nyutbildad växlare/bangårdspersonal? Vi ställer frågan till vår konsult Michael Carlsson som svarar:

– Att alltid vara vaksam. Man är mer vaksam det första halvåret, sedan känner man sig tryggare när erfarenheten växer. Då slappnar man av, och då ”händer det”. Den dyrköpta lärdomen blir att man aldrig kan slappna av, man kommer alltid att behöva vara lika vaksam i detta jobb som man är som nybörjare och försöker kompensera bristande erfarenhet med extra noggrannhet. Det finns inga alternativ till att vara ”extra noga” om man ska undgå olyckor.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-22T10:47:39+01:002021-11-23|Arbetsmiljö, Bangård, Järnväg, Säkerhet, Växling|
Till toppen