AR, VR, MR, AI och cyborgs…

Vi talar idag mycket om AR och VR. AR står för augmented reality, förstärkt verklighet, och VR står för virtual reality, datasimulerad verklighet. I en AR-miljö läggs ett lager av datorskapad grafik ovanpå en verklig bild medan en VR-miljö är helt skapad i en dator.

AR används ofta för att hjälpa människor att få merinformation. Ett exempel är den app som Ikea tagit fram där man kan placera Ikea-möbler i sitt eget hem för att se hur det skulle se ut. Det finns också färgtillverkare (ex. Sadolin) där man kan använda AR för att testa olika färger på väggen hemma. Ett annat AR-exempel är de filter som finns i Instagram där man kan förändra utseende. Ett spelexempel är Pokémon Go.

VR är en självklarhet inom spelbranschen men även andra har tagit till sig tekniken. NCC använder t.ex. VR i kundmöten för att kunna visualisera konstruktioner innan de byggt, så att kunder inte bara kan se vad som kommer att levereras utan kan uppleva miljön som om de stod mitt i den. Skagens museum sägs ha använt VR vid utställningar, och visst är det väl härligt att man kan gå omkring i kända konstverk? I VR kan man också träna olika färdigheter innan man ska utföra dem i skarpt läge, exempelvis, och på andra sätt bidra till kompetensutveckling.

MR då? MR står för mixed reality, blandad verklighet, och är en sammanslagning av verklig och virtuell miljö där både fysiska och digitala objekt existerar tillsammans och interagerar i realtid. Kanske är det där vi är idag, mer än i AR och VR, för våra verkliga och våra digitala miljöer smälter samman alltmer och vi ser det som alltmer självklart att vi får den ”extra information” som vi vill ha i olika sammanhang.

Vad betyder det för oss som människor? Vad betyder det på arbetsplatsen? Vad betyder det i järnvägsbranschen?

Så har vi AI, artificiell intelligens – förmågan hos datorprogram och/eller robotar att efterlikna människors kognitiva funktioner och intelligens. AI är idag en så naturlig del av vårt liv att vi ofta inte ens inser hur naturlig. Personanpassade rekommendationer vid näthandel och sökmotorer som erbjuder anpassade resultat är två exempel. Även här kan vi få extra information – även om alla inte alltid vill ha den.

Hur har vi det då med cyborgs? En cyborg är en organism som består av både biologisk vävnad och syntetiska delar, mer eller mindre sammansmält. Science fiction? Idag anser vi det ganska självklart att det finns människor med pacemaker, implantat som bistår med insulin vid diabetes och liknande. Så finns numera NFC-teknik, near field communication. Man implanterar ett chip i t.ex. handen, i den mjuka huden mellan tumme och pekfinger. Chipet är passivt, och går inte att läsa av genom GPS eller Bluetooth, och har heller ingen egen drivkälla såsom ett batteri. Tanken med chipet är att man ska kunna ladda det med sådant som går att läsa av med scanner, exempelvis ett eget kreditkort eller en dörrtagg. Ett användningsområde är att ombordansvarig på ett SJ-tåg ska kunna läsa av biljetten från detta chip. Chipet finns redan idag, och många har det också implanterat, men de tjänster som erbjuds och de scannrar som finns behöver utvecklas vidare. Möjligheterna att operera in och/eller byta ut kroppsdelar blir allt större. Människa och maskin smälter samman…?

Vad betyder det för oss som människor? Vad betyder det på arbetsplatsen? Vad betyder det i järnvägsbranschen?

Världen förändras och vi människor också.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Geralt.

2022-07-09T20:05:35+02:002022-07-09|AI, AR, Cyborg, Digitalisering, Förändring, MR, Utveckling, VR|

Digital kursgård

Vi håller som bäst på att utveckla något som vi kallar ”vår digitala kursgård” hos oss. Det är vår nya lärplattform där vi kommer att erbjuda en mängd olika tjänster. Huvudparten kommer att vara utbildning av olika slag, både i form av e-lärande för självstudier och i form av blandat lärande på olika sätt.

Vi har förstås en idé om vilka utbildningar, teman och ämnesområden som vi tror är viktigast att få ut först men vill nu gärna passa på och fråga dig: Vad skulle du tycka vore intressant att ta del av på det sättet? Något särskilt ämne eller tema? Någon särskild utbildning?

Berätta gärna, antingen i kommentar eller genom att skicka oss ett mejl till info@solbergastation.se.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-07-13T17:29:55+02:002021-07-21|Digitalisering, Digitalkursgård, E-learning, Nyheter|

”Det nya normala” – hur blir det sen och vad ska vi tänka på?

Nu börjar restriktionerna kring pandemin att lätta och många är de ledningsgrupper, chefer och HR-funktioner som funderar kring hur ”det nya normala” ska bli därefter. Hur och var ska vi arbeta och på vilket sätt kan vi formulera det utan att skapa slitningar och upplevelser av orättvisa mellan individer och grupper? Vilka friskfaktorer och riskfaktorer finns? Hur är man en attraktiv och modern arbetsgivare som upplevs ge möjligheter och flexibilitet samtidigt som man vill ta del av informell kommunikation och ha koll på det informella lärandet? Hur ska chefs- och ledarskap utövas framåt? Hur ska strategin framåt formuleras och vilka steg ska tas?

Vi vill ge lite inspel kring sådant man som arbetsgivare behöver tänka på.

Kommunicera. Berätta för dina medarbetare att funderingar finns. Lite information är bättre än ingen information. Det är inga lätta frågor vars svar är entydiga utan många delar ska vägas mot varandra. Låt människor få uttala sig, förmedla sina önskemål och farhågor, visa att du lyssnar. Beslutet är i slutänden ditt men att få många perspektiv är av godo. Klargör också vad nästa steg i processen är: Vem gör vad? Vad utreds? Vem talar man med om man har förslag? När får man veta mer?

Riskbedöm. Du har en lagstadgad skyldighet att göra en riskbedömning och du ska göra den ur olika perspektiv: fysiskt, organisatoriskt, socialt, tekniskt och arbetets innehåll. Du ska också göra det i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Poängen är att hitta allt det som man behöver tänka på och ha en plan för i genomförandet.

Se över villkor. I en pandemi kan man fatta beslut som man i ett normaltillstånd inte kan. Hur ser anställningsvillkoren om på företaget? Finns skrivelser kring var och när arbete ska utföras eller hur det ska utvärderas? Behöver omförhandlingar göras för att reglera om dessa på något sätt? Det gäller för redan anställda. När du anställer framåt är du friare att sätta upp villkor för det nya. Det handlar både om arbetsrätt och juridik och om din personalpolitik.

Orättvisor. Här finns en riskfaktor helt oavsett vilken verksamhet man arbetar i. Hur hanterar du skillnaden mellan de som kan och de som inte kan arbeta hemma? Exempel 1: den som jobbar hemma och har en lite snuvig treåring kan ha treåringen hemma och ändå jobba emedan den som jobbar på plats behöver vabba. Exempel 2: Den som jobbar hemma är själv snuvig men jobbar hemma emedan den som jobbar på plats måste stanna hemma och ta en sjukdag.

Uppdraget. Vad behöver dina medarbetare för att klara sitt uppdrag? Vilket är uppdraget? Hur mäter ni det? Vad behövs av tekniska lösningar eller andra förutsättningar om man arbetar på distans? Hur hanterar ni försäkringar och arbetsmiljöfrågorna? Hur skapar ni förutsättningar för chefer och ledare i det nya normala?

Formalisera. Skriv ner och formulera i policy, riktlinjer, rutiner så att du skapar tydlighet i vad som gäller och varför.

När man tittar på forskning kring konstruktivt förändringsarbete så ser man att sådan förändring görs i tre steg: förståelse, vilja, förändringsbeteende. I den ordningen.

Förståelse. Lägg tid och energi på att skapa förståelse i organisationen; vad är syfte och mål med ”det nya normala”? Alla kommer inte att tycka om förändringen men att med förnuftet begripa den är ändå viktigt.

Motivation. Vilja till förändring. Viss förändring tvingas på oss, pandemin och dess restriktioner är ett konkret exempel på detta. Vi människor tycker generellt sett inte om det. För att vi ska vilja följa med på förändring så behöver vi känna motivation och engagemang i tillvägagångssätt och mål. Är förändringen värd ansträngningen? För vissa som arbetat hemma i nästan 1,5 år och levt ett helt annorlunda liv än tidigare kan det liknas vid en kris att nu återgå till arbetet igen. Vi behöver ta hänsyn till det. Det handlar om meningsfullhet, för var och en av oss.

Beteende. Planera, genomför och följ upp. Vilket beteende tar oss dit vi vill? Vilka handlingar är det var och en behöver utföra? Vad är ”ett gott utfört arbete” i det nya normala? Upplever var och en att man har de resurser (egna eller tillgång till andras) som krävs för att hantera detta nya? Så att man kan agera och prestera.

Spontana innovationer. Om du lyssnar på medarbetare och andra under processens gång så kommer människor att dela med sig av tankar, känslor och idéer. I det kan du finna oväntade positiva konsekvenser, spontana innovationer. Plocka med dig dem på vägen.

Kontinuerlig förändring. Världen rör på sig. Det är inte bara okej utan nödvändigt att själv röra sig. Att inte sätta ett fast slut utan kontinuerligt följa upp, utvärdera och lära för att sedan anpassa och justera utifrån det. Var tydligt med det i din kommunikation, att arbetssätt och rutiner i det nya normala kommer att testas och utvärderas och kan förändras över tid.

Vi avslutar med en artikel från arbetsgivarorganisationen Almega på temat ”hur ser då framtidens kontor ut” för reflektion även kring det:

https://www.almega.se/2021/06/flexibilitet-nyckeln-till-framtidens-arbetsplats/

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-07-13T17:03:58+02:002021-07-14|Arbetsmiljö, Digitalisering, Distans, Jobbahemma, Ledarskap|
Till toppen