0380-203 30|info@solbergastation.se
FacebookLinkedInInstagram

Kenneth, är det svårt att köra lok? Eller ett helt tåg?

Nja, att få igång loket eller tåget och komma iväg är inte så svårt. Det kinkiga är att ta ansvar för att man kan stanna – innan det är försent, och vid varje inbromsning, varje gång.

Eftersom ett tåg ofta har klen bromsförmåga relaterat till mängden rörelseenergi, så måste hela tiden maxhastigheten anpassas efter situationen i högre grad än om vi jämför med exempelvis en personbil.

Tågets bromsförmåga påverkas givetvis av hur bra bromsar fordonen i tågsättet har.

Men också hur tunga fordonen och dess last är, banans lutning, hur halt det är på spåret (fukt på spåret under höst och vinter ger sämst fäste).

Så det svåra med att köra järnvägsfordon är att lära sig bromsa – i tid.

Solberga Station järnvägskonsulter

 

2023-05-31T19:46:02+02:002022-02-01|Järnväg, Lok, Lokförare, Tåg|

Spår och stambana

– Ni pratar om ”huvudspår” och ”sidospår” på järnvägen, vad är det?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Regelverket beskriver huvudspår som ett spår upplåtet för tågfärd, och sidospåren som ”alla andra spår”. En tågfärd är ett tåg som har en tidtabell och som leds av en trafikledare med hjälp av signaler. Dessa signaler finns i huvudspåren. Andra slags färder kan vara växling, där det inte alltid finns vare sig signaler eller trafikledning i de sidospår som bara trafikformen växling kan trafikera. Om man säger att huvudspåret är en ”motorväg” och sidospåren är en ”parkeringsplats” eller lokalgata så får man en grov jämförelse med vägtrafiken till hur det kan sägas fungera.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/NickyPe

2023-05-31T19:38:44+02:002022-01-13|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Tåg, Trafik, Växling|

Många tåg

– Du, Michael Carlsson, konsult på Solberga station AB, det finns många olika sorters tåg. Hur många olika fordonstyper finns det i trafik ute på järnvägsnätet idag?

– Oj. Det går nästan inte att svara på, det beror på hur man vill definiera ”järnvägsnätet” och hur man vill definiera ”fordonstyp”. Den första grovsållningen kan ju vara att dela upp fordonen i lok, motorvagnar, personvagnar, godsvagnar och arbetsfordon av olika slag, för spårunderhåll eller andra tekniska behov. Alla fordon är i alla fall något av detta. För den som är intresserad av detta, finns en bok som regelbundet ges ut som heter ”Svenska lok och motorvagnar med personvagnar” med senaste upplaga från 2019. I den boken finns över 80 olika loktyper redovisade. Vill man veta mer, så skaffar man den boken. Den brukar ges ut i ny upplaga med några få års mellanrum.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-29T20:16:41+01:002021-11-30|Järnväg, Lok, Lokomotor, Motorvagn, Personvagn, Tåg|

Stambana

– Vad är en ”stambana”?

Kenneth Sörestedt, konsult hos oss, berättar:

– Stambana var benämningen på de ursprungliga järnvägar som staten tog initiativet till att börja bygga i mitten på 1800-talet, ursprungligen under namnet ”Sveriges Statsbanor”, sedermera Statens Järnvägar. Som komplement och anslutning till stambanorna uppmuntrades byggandet av enskilda järnvägar av lokala initiativ – företag, godsägare och privatpersoner. Staten stöttade med förmånliga lån till de järnvägsbyggen som ansågs kunna bära sig. I modern tid har begreppet stambana på vissa ställen kommit att omfatta huvudstråken i järnvägsnätet, även om tillkomsten delvis varit enskild järnväg.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-08T14:53:58+01:002021-11-09|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Stambana, Tåg|

Svarva hjul

– Jag hörde något prata om att ”svarva järnvägshjul”. Hur fungerar det, kan ni berätta?

Vår konsult Michael Carlsson svarar:

– Hjulets form är väldigt viktig både för komforten och för säkerheten. Eftersom hjulbanan slits, måste den regelbundet svarvas för att återfå den rätta formen. Därför finns det stora ”undergolvssvarvar” som står inne i verkstäder och som är som en del av spåret, man kör helt enkelt ut tåget på svarven och svarvar hjulen då tåget står på svarven. Man mäter regelbundet hjulens form på verkstäderna och om vissa gränsvärden uppnås, så skickas tåget på hjulsvarvning.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-31T18:25:33+01:002021-11-04|Järnväg, Säkerhet, Tåg, Trafik|

Felsökning

Felsökning är i första hand en strategi för att lokalisera ett eller flera fel som ger upphov till ett problem. Vår konsult Carl Olsson är en hejare på att felsöka och lösa tekniska problem av olika slag.

– Calle, vad är ditt bästa tips när du ska felsöka ett fordon?

Han svarar:

– Jag brukar prata om ”Divide and Conquer”. Alltså, att vid till exempel ett konstaterat isolationsfel i en elektrisk krets, så är det bra att identifiera en naturlig punkt i kretsen (kopplingsplint, kontaktor etc.) och vid denna punkt separera kretsen i mindre delar elektriskt (gärna halvor om möjligt). Delkretsarna kan då mätas upp separat, för att se i vilken del (halva) problemet finns. Den här processen kan vid behov upprepas flera gånger – bryta ned halvan med problemet till fjärdedelar, eller liknande, vid en ny naturlig punkt. Man får dock inte glömma bort att också kontrollmäta själva punkten i sig, problemet kan förstås vara just exempelvis plinten eller kontaktorn (där man valt att koppla isär).

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-31T18:07:54+01:002021-11-02|Järnväg, Säkerhet, Tåg, Teknik|

TTJ

– Ni pratar om ”TTJ” på järnvägen, vad är det?

Vår konsult Michael Carlsson berättar:

– TTJ betyder ”Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg” och är kort sagt trafikreglerna på spåret. Det finns fler regler att tänka på men TTJ ger den gemensamma grunden för hur järnvägstrafik går till.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-25T15:43:53+02:002021-10-28|Arbetsmiljö, Järnväg, Lagar, Ledarskap, Säkerhet, Tåg, Trafiksäkerhet|

Förr och nu och vart är vi på väg?

På ånglokens tid var loken dubbelbemannade; en förare och en eldare. De hjälptes åt med uppsikt i färdriktningen, utbytte information och tolkning av iakttagelser, kunde bistå varandra om något hände. När elektriska tåg kom blev eldaren lokbiträde som såg efter det maskinella och bidrog till uppsikt i färdriktningen. Fordonen moderniserades, inte heller lokbiträde behövdes och lokföraren blev ensam i hytten.

Antalet olyckor som berodde på bristande uppmärksamhet ökade. I sin ensamhet drabbades lokförarna bl.a. av ”mikrosömn” och somnade. Det var en känd risk, redan 1856 byggdes loken medvetet utan hytt för att ”fartvinden skulle hålla lokbesättningen vaken”. Arbetsmiljöhänsyn gjorde att man åter byggde hytter. Vad göra? Lösningen blev teknik: tågskyddssystemet ATC (Automatic Train Control) som övervakar förarens vigilans och ageranden. Olyckor av det slag som hade orsak i för hög hastighet eller missade inbromsningar försvann i princip helt och är en viktig del i vår höga trafiksäkerhetsnivå på järnvägen idag. Faran med ATC finns i situationer när ATC inte kan ge stöd så lokföraren behövs än.

Vad händer om vi tar bort människan ur ekvationen helt? Önskemål finns gällande tågvärdar, som man vill ersätta med kameraövervakning. Om det händer något bland resenärerna eller om en olycka inträffar så kan en kamera dock inte agera som en människa skulle göra i att ta tag i, reda ut och vara nära.

Någonstans finns alltid ett gränssnitt maskin-människa. Även om tågen skulle framföras helautomatiskt så skulle det behövas en övervakning av dem. Den mänskliga faktorn har någonstans sin del både i det som fallerar och det som fungerar.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-18T15:52:12+02:002021-10-19|Arbetsmiljö, Järnväg, Lokförare, Riskfaktorer, Säkerhet, Tåg, Utveckling|
Till toppen