… är en av nycklarna till människors upplevelse av arbetsglädje och trivsel.
Då och då när vi talar med människor om hur dialogen är på arbetsplatsen, hur mycket man talar med varandra om och vad man talar med varandra om säger människor att man kanske inte frågar om hur människor egentligen mår eller har det på arbetet eller hemma för ”man vill inte lägga sig i.” Det finns någon slags osynlig gräns hos var och en av oss kring när vi anser att vi lägger oss i.
Finns det en gräns även för hur mycket man får bry sig om en annan människa? Om vi i stället fokuserar på ”jag bryr mig om” och ”vi bryr oss om varandra”, och faktiskt gör det, vad händer då?
Vi slår ett slag för omtanke idag på Alla Hjärtans Dag.
Och önskar er alla en trevlig helg!
