Spår och stambana

– Ni pratar om ”huvudspår” och ”sidospår” på järnvägen, vad är det?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Regelverket beskriver huvudspår som ett spår upplåtet för tågfärd, och sidospåren som ”alla andra spår”. En tågfärd är ett tåg som har en tidtabell och som leds av en trafikledare med hjälp av signaler. Dessa signaler finns i huvudspåren. Andra slags färder kan vara växling, där det inte alltid finns vare sig signaler eller trafikledning i de sidospår som bara trafikformen växling kan trafikera. Om man säger att huvudspåret är en ”motorväg” och sidospåren är en ”parkeringsplats” eller lokalgata så får man en grov jämförelse med vägtrafiken till hur det kan sägas fungera.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/NickyPe

2022-01-10T11:12:12+01:002022-01-13|Bangård, Infrastruktur, Järnväg, Spår, Tåg, Trafik, Växling|

Ser du med ditt goda eller ditt onda öga?

Vår konsult Margareta Carlsson brukar prata om det goda och det onda ögat. Vad handlar det om? Hon berättar:

– Om attityd. Jag brukar säga att människan har ett ont och ett gott öga. Om vi ser på oss själva med det onda ögat så ser vi alla våra tillkortakommanden, svagheter, det vi inte kan, inte är bra på eller tycker att vi ”borde” göra/vara men inte gör/är. ”Vad dum jag är” kan vara en kommentar ur den aspekten. Om vi ser på oss själva med det goda ögat så ser vi allt vi har att komma med, våra styrkor, kunskaper, erfarenheter, allt vi kan bidra med, lärt oss, faktiskt gör och är. ”Där satt den, heja mig!” kan vara ett utrop ur den aspekten.

– Samma sak när vi tittar på andra människor. Tittar vi med vårt onda öga och söker efter andras svagheter, det som skiljer oss åt, potentiella konflikter och problem så kommer vi att finna det, för det finns hos alla. Tittar vi med vårt goda öga och söker efter andras styrkor, gemensamma nämnare, potentiell samverkan och lösningar så kommer vi att finna det också, för det finns också hos alla.

– Ett av mina favoritcitat är av filosofen Ralph Waldo Emerson. ”Varje människa är mig överlägsen i något hänseende. Däri tar jag lärdom av henne.” Om vi fokuserar på att se storhet i andra så finner vi den. Om vi fokuserar på att lära av andra och samverka, så gör det skillnad.

– Så vad fokuserar du på? Moder Teresa lär en gång ha sagt: ”Jag kommer aldrig att gå på möten där man protesterar mot krig. Men om du har ett fredsmöte, då vill jag gärna bli bjuden.” Känn på det citatet. Känn energierna i de två meningarna. Det betyder något både med vilket öga vi tittar och vilken energi våra tankar och vår kommunikation har.

– Kärlek och rädsla. Driv- och bromskrafter. Dessa finns i oss alla. Vilken sida matar vi? Vilken sida låter vi styra våra tankar och därmed också våra känslor och våra energier? Det i sin tur påverkar vår kommunikation, våra relationer och våra liv. Så att reflektera kring sitt goda och onda öga och vad man lägger sitt fokus på är betydelsefullt för oss alla. Så att man kan ta fullt ansvar för sina resultat och sin påverkan på omvärlden utifrån det.

– Jag har i ganska många år nu pratat om det onda och det goda ögat. Det är roligt för jag träffar hela tiden kunder och klienter där det verkligen har satt sig och gjort skillnad både i dem och hos människor runt omkring dem. En personalchef berättade en gång för mig att hon efter att vi pratat om detta beslutat sig för att själv fokusera på vad hon vill (inte vad hon inte vill) och dessutom träna alla som kom in i hennes rum på jobbet att göra detsamma, alltså träna både sig själv och andra i det goda ögat. Hon berättade efteråt för mig att efter tre månader så var både attityd och stämning helt annorlunda. En avdelningschef berättade att de satt upp ett anslag i köket på arbetsplatsen om det goda och onda ögat och fortlöpande återkommer till det i olika samtal, för att hålla fokus på vilken attityd de intar. Sådant gläder mig som konsult.

Var kommer uttrycket ”det goda och det onda ögat” från?

– Från en bok. För ungefär 20 år sedan läste jag Lars H Gustafssons bok ”Lotsa barn” (2000). I den citerar han något som rollfiguren Svetlana Haak Koschinsky uttrycker i Per Gunnar Evanders bok ”Se mig i mitt friska öga” (texten som citeras nedan) och det inspirerade mig. Både i mina egna tankar och som konsult i att lyfta fram det goda och det onda ögat i resonemang kring attityd.

Här är Per Gunnar Evanders text som Margareta hänvisar till i sitt svar:

”Människan har två ögon, ett ont och ett gott,
eller om man så vill, ett sjukt och ett friskt.
Med dessa ögon ger hon av sig själv
och tar emot av andra.
Någon gång inträffar det
att hon vågar viska till sin omgivning:
Lägg märke till mig!
Säg att jag duger!
Tyck om mig!
Ty människan kräver
att få bli iakttagen och bedömd
för det som är gott och friskt hos henne,
inte för det som är ont och sjukt,
att få bli uppmärksammad för det hon kan,
inte för det hon inte kan.
Årtusenden och släktled igenom
hörs därför hennes oföränderliga bön
som ett naket rop ut ur dimman:
Stränga medmänniska,
barmhärtige domare och bödel!
Dröj inte vid det
som är ont och ofullgånget hos mig,
utan bli varde det goda i mig!
Se mig inte i det öga som är ont och sjukt,
utan se mig i mitt friska öga!”

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Bessi

2022-01-10T10:56:54+01:002022-01-11|Attityd, Fokus, Kommunikation, Människan, Positiv|

God Jul och tack för i år!

Nu är höstsäsongen snart till ända och julen är i antågande. Vi vill gärna tacka er alla – kunder, samarbetspartners, leverantörer och andra kontakter – för året som gått. Vi har haft ett gott år, trots pågående pandemi och utmaningar i det, och är tacksamma för alla goda relationer, samarbeten och engagemang. Tack till er alla! Nu gör vi avslut. Att göra avslut, fundera över vad som gått bra och inte lika bra, sina framsteg och sina bakslag och vad man lärt sig, är en viktig del inte bara på jobbet utan i livet. Så att man både får fira framgångar och hitta bra lärdomar att ha i bagaget.

Vi rundar av året med att önska er alla en riktigt fin helgtid!

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/JillWellington

2021-12-20T15:03:47+01:002021-12-22|Om oss på företaget|

Rättighet att arbeta hemifrån?

– Om jag som anställd är orolig för att smittas av Covid-19, kan jag då kräva att få arbeta hemifrån?

Vi frågar Margareta Carlsson, managementkonsult hos oss, som svarar:

– Nej, det kan du inte, rent generellt. Det är arbetsgivaren som planerar, leder och följer upp arbetet och det gäller även arbetsmiljöarbetet. I det kan arbetsgivaren kräva fysisk närvaro på arbetsplats. ”Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall” står det i Arbetsmiljölagen kap 3 § 2, och det är arbetsgivaren som gör bedömningen av vilka åtgärder man anser behövs. Så ska man samverka med arbetstagarna, så en dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare är alltid av godo. Det kan också vara så att en individuell riskbedömning visar att en enskild medarbetare behöver arbeta hemma, det kan vara en del i den arbetsanpassning om föreskriften ”Arbetsanpassning (AFS 2020:5)” handlar om, men då är det en särskild situation. Arbetsgivaren behöver oavsett detta kunna informera om hur man jobbar förebyggande för att minska att risk för smitta på arbetsplatsen och hur man hanterar om ev. smitta ändå sprids.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild: Pixabay/Tumisu

2021-12-13T16:03:41+01:002021-12-14|Arbetsmiljö, Lagar, Lagstiftning|

Vistelse i spår

– Varför ska man gå en ”Vistelse i spår-kurs” om man t. ex. ska städa, tvätta eller stripa tåg och inte ska ut och köra med dem?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Det handlar i grund och botten om att järnvägen är en farlig plats om man inte är medveten om riskerna och har strategier för hur man ska undvika dem eller kompensera för dem. ”Vistelse i spår” är en vanlig benämning på en utbildning som leder till kännedom om faror med högspänning och risken för att bli påkörd av ett tåg så att man förstår faran och får strategier för att upptäcka och undgå den. Att ”vistas i spår” är inte samma sak som att utföra ett visst arbete i spårområde, kompletterande utbildning om risker och skydd emot olyckor kan behövas för en särskild arbetsuppgift. ”Vistelse i spår” täcker de risker man behöver känna till för att kunna ta sig till fots till eller från en viss plats i ett spårområde. Det är den mest grundläggande utbildningsnivån i järnvägssystemet som ”alla” behöver ha om de ska beträda ett spårområde. Från chefen som vill gå ut och bara tala med sin personal lite snabbt, till den som har ett arbete som innebär att man hela tiden befinner sig i spårområdet.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild: Pixabay/holzijue

2021-12-06T15:26:21+01:002021-12-09|Arbetsmiljö, Järnväg, Ledarskap, Säkerhet, Spår|

Pengar finns till arbetsmiljöutbildning

Vi på Solberga station AB är godkända utbildningsanordnare av arbetsmiljöutbildningar som du kan söka stöd till hos Afa. Det är Svenskt Näringsliv, LO och PTK som satsar extra på stöd till arbetsmiljöutbildning. Satsningen omfattar alla företag och organisationer med minst en anställd inom privat sektor som har tecknat kollektivavtal och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)  för de anställda. Det finns fortfarande pengar att söka under 2022.

Vi bistår dig gärna i att ta fram den utbildning som är bäst för just er. Stödet gäller för såväl grundläggande utbildning som repetitionsutbildning. Det kan även vara riktad utbildning kring exempelvis riskbedömningar, organisatorisk och social arbetsmiljö, hälsofrämjande ledarskap eller säkerhetskultur. Det kan vara fysiska eller digitala utbildningar. Om och när chef och arbetsmiljö-/skyddsombud går utbildningar tillsammans stärker ni dessutom er samverkan i arbetsmiljöarbetet.

Intresserad av att veta mer om vad vi kan bidra med? Hör av dig till: margareta.carlsson@solbergastation.se

OBS! Till dig som har genomfört sådan utbildning 2021 och avser söka stöd: Du måste söka stöd 2021 för utbildning som genomförts 2021, deadline för det är 2021-12-31.

Du kan läsa mer här om vad och hur du söker stöd här.

 

2021-12-06T15:07:42+01:002021-12-07|Arbetsmiljö, Riskbedömning, Säkerhet|

Många tåg

– Du, Michael Carlsson, konsult på Solberga station AB, det finns många olika sorters tåg. Hur många olika fordonstyper finns det i trafik ute på järnvägsnätet idag?

– Oj. Det går nästan inte att svara på, det beror på hur man vill definiera ”järnvägsnätet” och hur man vill definiera ”fordonstyp”. Den första grovsållningen kan ju vara att dela upp fordonen i lok, motorvagnar, personvagnar, godsvagnar och arbetsfordon av olika slag, för spårunderhåll eller andra tekniska behov. Alla fordon är i alla fall något av detta. För den som är intresserad av detta, finns en bok som regelbundet ges ut som heter ”Svenska lok och motorvagnar med personvagnar” med senaste upplaga från 2019. I den boken finns över 80 olika loktyper redovisade. Vill man veta mer, så skaffar man den boken. Den brukar ges ut i ny upplaga med några få års mellanrum.

Solberga Station järnvägskonsulter

Växling/bangård

Vad är det viktigaste att tänka på som nyutbildad växlare/bangårdspersonal? Vi ställer frågan till vår konsult Michael Carlsson som svarar:

– Att alltid vara vaksam. Man är mer vaksam det första halvåret, sedan känner man sig tryggare när erfarenheten växer. Då slappnar man av, och då ”händer det”. Den dyrköpta lärdomen blir att man aldrig kan slappna av, man kommer alltid att behöva vara lika vaksam i detta jobb som man är som nybörjare och försöker kompensera bristande erfarenhet med extra noggrannhet. Det finns inga alternativ till att vara ”extra noga” om man ska undgå olyckor.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-22T10:47:39+01:002021-11-23|Arbetsmiljö, Bangård, Järnväg, Säkerhet, Växling|
Till toppen