Digital kursgård

Vi håller som bäst på att utveckla något som vi kallar ”vår digitala kursgård” hos oss. Det är vår nya lärplattform där vi kommer att erbjuda en mängd olika tjänster. Huvudparten kommer att vara utbildning av olika slag, både i form av e-lärande för självstudier och i form av blandat lärande på olika sätt.

Vi har förstås en idé om vilka utbildningar, teman och ämnesområden som vi tror är viktigast att få ut först men vill nu gärna passa på och fråga dig: Vad skulle du tycka vore intressant att ta del av på det sättet? Något särskilt ämne eller tema? Någon särskild utbildning?

Berätta gärna, antingen i kommentar eller genom att skicka oss ett mejl till info@solbergastation.se.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-07-13T17:29:55+02:002021-07-21|Digitalisering, Digitalkursgård, E-learning, Nyheter|

”Det nya normala” – hur blir det sen och vad ska vi tänka på?

Nu börjar restriktionerna kring pandemin att lätta och många är de ledningsgrupper, chefer och HR-funktioner som funderar kring hur ”det nya normala” ska bli därefter. Hur och var ska vi arbeta och på vilket sätt kan vi formulera det utan att skapa slitningar och upplevelser av orättvisa mellan individer och grupper? Vilka friskfaktorer och riskfaktorer finns? Hur är man en attraktiv och modern arbetsgivare som upplevs ge möjligheter och flexibilitet samtidigt som man vill ta del av informell kommunikation och ha koll på det informella lärandet? Hur ska chefs- och ledarskap utövas framåt? Hur ska strategin framåt formuleras och vilka steg ska tas?

Vi vill ge lite inspel kring sådant man som arbetsgivare behöver tänka på.

Kommunicera. Berätta för dina medarbetare att funderingar finns. Lite information är bättre än ingen information. Det är inga lätta frågor vars svar är entydiga utan många delar ska vägas mot varandra. Låt människor få uttala sig, förmedla sina önskemål och farhågor, visa att du lyssnar. Beslutet är i slutänden ditt men att få många perspektiv är av godo. Klargör också vad nästa steg i processen är: Vem gör vad? Vad utreds? Vem talar man med om man har förslag? När får man veta mer?

Riskbedöm. Du har en lagstadgad skyldighet att göra en riskbedömning och du ska göra den ur olika perspektiv: fysiskt, organisatoriskt, socialt, tekniskt och arbetets innehåll. Du ska också göra det i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Poängen är att hitta allt det som man behöver tänka på och ha en plan för i genomförandet.

Se över villkor. I en pandemi kan man fatta beslut som man i ett normaltillstånd inte kan. Hur ser anställningsvillkoren om på företaget? Finns skrivelser kring var och när arbete ska utföras eller hur det ska utvärderas? Behöver omförhandlingar göras för att reglera om dessa på något sätt? Det gäller för redan anställda. När du anställer framåt är du friare att sätta upp villkor för det nya. Det handlar både om arbetsrätt och juridik och om din personalpolitik.

Orättvisor. Här finns en riskfaktor helt oavsett vilken verksamhet man arbetar i. Hur hanterar du skillnaden mellan de som kan och de som inte kan arbeta hemma? Exempel 1: den som jobbar hemma och har en lite snuvig treåring kan ha treåringen hemma och ändå jobba emedan den som jobbar på plats behöver vabba. Exempel 2: Den som jobbar hemma är själv snuvig men jobbar hemma emedan den som jobbar på plats måste stanna hemma och ta en sjukdag.

Uppdraget. Vad behöver dina medarbetare för att klara sitt uppdrag? Vilket är uppdraget? Hur mäter ni det? Vad behövs av tekniska lösningar eller andra förutsättningar om man arbetar på distans? Hur hanterar ni försäkringar och arbetsmiljöfrågorna? Hur skapar ni förutsättningar för chefer och ledare i det nya normala?

Formalisera. Skriv ner och formulera i policy, riktlinjer, rutiner så att du skapar tydlighet i vad som gäller och varför.

När man tittar på forskning kring konstruktivt förändringsarbete så ser man att sådan förändring görs i tre steg: förståelse, vilja, förändringsbeteende. I den ordningen.

Förståelse. Lägg tid och energi på att skapa förståelse i organisationen; vad är syfte och mål med ”det nya normala”? Alla kommer inte att tycka om förändringen men att med förnuftet begripa den är ändå viktigt.

Motivation. Vilja till förändring. Viss förändring tvingas på oss, pandemin och dess restriktioner är ett konkret exempel på detta. Vi människor tycker generellt sett inte om det. För att vi ska vilja följa med på förändring så behöver vi känna motivation och engagemang i tillvägagångssätt och mål. Är förändringen värd ansträngningen? För vissa som arbetat hemma i nästan 1,5 år och levt ett helt annorlunda liv än tidigare kan det liknas vid en kris att nu återgå till arbetet igen. Vi behöver ta hänsyn till det. Det handlar om meningsfullhet, för var och en av oss.

Beteende. Planera, genomför och följ upp. Vilket beteende tar oss dit vi vill? Vilka handlingar är det var och en behöver utföra? Vad är ”ett gott utfört arbete” i det nya normala? Upplever var och en att man har de resurser (egna eller tillgång till andras) som krävs för att hantera detta nya? Så att man kan agera och prestera.

Spontana innovationer. Om du lyssnar på medarbetare och andra under processens gång så kommer människor att dela med sig av tankar, känslor och idéer. I det kan du finna oväntade positiva konsekvenser, spontana innovationer. Plocka med dig dem på vägen.

Kontinuerlig förändring. Världen rör på sig. Det är inte bara okej utan nödvändigt att själv röra sig. Att inte sätta ett fast slut utan kontinuerligt följa upp, utvärdera och lära för att sedan anpassa och justera utifrån det. Var tydligt med det i din kommunikation, att arbetssätt och rutiner i det nya normala kommer att testas och utvärderas och kan förändras över tid.

Vi avslutar med en artikel från arbetsgivarorganisationen Almega på temat ”hur ser då framtidens kontor ut” för reflektion även kring det:

https://www.almega.se/2021/06/flexibilitet-nyckeln-till-framtidens-arbetsplats/

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-07-13T17:03:58+02:002021-07-14|Arbetsmiljö, Digitalisering, Distans, Jobbahemma, Ledarskap|

Inspiration inför sommaren

Vi arbetar som bekant alltid på distans hos oss, eftersom vi dels utgår från våra olika bostadsorter, dels reser till kunder runtom i Sverige. Så har även vi levt i en pandemi, vilket innebär att resor till kunder varit färre och i många fall ersatts av digitala insatser. Även våra egna kvartalsvisa personalträffar har oftast genomförts digitalt så nu längtade vi efter att ses igen.

I juni avslutade vi vårsäsongen med två dagar på teman som inspiration, historia-framtid, digitalisering och innovation. Vi utvärderade vårens insatser, reflekterade kring arbetstillfredsställelse, resonerade kring vårt syfte, våra värderingar och våra mål och hade workshop kring den digitala kursgård vi arbetar med att ta fram.

En del av träffen var en utflykt längs fd. järnvägssträckningen Gripenbergs järnväg och innefattade bland annat besök på Huskvarna Fabriksmuseum och Björkenäs mopedmuseum samt lunch på Flättinge Gårdskafé och fika vid Stalpet. Tur med vädret hade vi, så det var en härlig tur med många goda samtal om förr, nu och framtid.

Nu har vi skingrats för sommaren. Några är på semester, några arbetar. I juli kommer dock de flesta att vara lediga men vi kommer att ha koll på mejl (info@solbergastation.se) hela sommaren så känn dig välkommen att höra av dig om något dyker upp.

Vi tackar er alla för en fin vårsäsong och önskar er en riktigt fin sommar!

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-06-30T13:55:03+02:002021-07-01|Om oss på företaget|

Fara, risk och säkerhet

Vi arbetar i en säkerhetsorienterad bransch, vi i järnvägsbranschen, ”säkerhet först”.

I EU-förordningen 402/2013 finns den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning, CSM-RA (Common safety Method for Risk Assessment), som gäller i järnvägsbranschen. Till den EU-förordning med ändring 2015/1136.

I förordningen finns definitioner av begrepp. Här är tre som vi använder frekvent – tolkar vi dem likadant?

En ”fara” = ”en situation som kan leda till en olycka”.

En ”risk” = ”frekvensen av olyckor och tillbud som vållar skada (orsakad av en riskkälla) och graden av allvar hos denna skada”.

”Säkerhet” = ”frånvaron av oacceptabel risk för skada”.

Så ska vi komma ihåg att utöver detta så tillkommer arbetsmiljölagstiftningens riskbedömning i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01)”.

På bilden ser du modellen för riskprocessen i järnvägsreglementet. Om du vill läsa mer om olika definitioner eller processen så finner du den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning här.

Solberga Station järnvägskonsulter

Hur lång är en kilometer?

Tusen meter? Jovisst, och så är det även på järnvägen, åtminstone normalt.

Men på järnvägen kan, undantagsvis, en kilometer vara både längre och kortare än tusen meter. Det beror på att man genom årens lopp kan ha rätat ut en kurva och banan därmed fått en närmare sträckning. Även tvärtom förekommer, om man exempelvis byggt en ny bro i ett annat läge än tidigare då kan banan ha blivit lite längre. Att räkna om längdmätningen (från noll) vid sådana här förändringar är inte realistiskt eftersom alla stationer, signaler, vägar, tunnlar och allt annat efter järnvägen har sin positionering i systemet.

Nollpunkten för de (ursprungligen) statliga svenska järnvägarna utgår ofta från Stockholm, ungefär vid utgången från centralhallen till spår 10 sitter en nolla målad på perrongkanten, vilket är nollpunkten.

Solberga Station järnvägskonsulter

Det här innebär att alla positioner utefter järnvägen benämns efter ett kilometertal, plus ett antal meter. Men eftersom kilometerns längd ibland kan variera gäller att man räknar från en kilometerstolpe och ett antal meter framåt i längdmätningen, oavsett hur nära man står nästa kilometerstolpe.

Som exempel, på sträckan Stockholm-Uppsala har vi driftplatsen Märsta med infartssignalen (dvs driftplatsens början) vid 35+797 enligt längdmätningen, det innebär kilometer 35 plus 797 meter från Stockholm. Stationshuset vid 36+773, och vägsignalen för Brobyvägen vid 36+991, härifrån siktar vi kilometer 37.

Solberga Station järnvägskonsulter

Men om man i stället väljer Arlandabanan (som viker av i Skavstaby, norr om Upplands Väsby och kommer tillbaka i Myrbacken, söder om Knivsta) så är det vägvalet längre.
Man har på denna bana gjort så att från punkten 42+962 till 43+000 (vilket borde vara 38 meter), så är denna ”38-metersbit” 4730 meter lång.
Således kan man säga att ”kilometer 42” på Arlandabanan är 5692 meter lång.

2021-06-15T23:12:10+02:002021-06-15|Järnväg|

Skydd mot fall och ras?

Hur skyddar vi oss mot fall och ras på arbetet? Två av Arbetsmiljöverkets föreskrifter handlar specifikt om detta. ”Skydd mot skada genom fall (AFS 1981:14)” och ”Skydd mot skada genom ras (AFS 1981:15)”.

Fall? Någon faller omkull, halkar, snavar, trampar snett, trampar genom något underlag eller liknande eller faller till lägre nivå.

Ras? Det handlar dels om ras av gods, sten, massor, löst material och liknande och dels om ras och vältning av enstaka eller flera föremål och anordningar.

Vad ska man göra och tänka på då?

  1. Om/där det finns risk för fallande föremål är det lagkrav att bära skyddshjälm.
  2. Arbeta om möjligt på skyddad plats.
  3. Förebygg, exempelvis genom jämnhet, ytsträvhet, bärighet, hinderfrihet, tillräckligt med utrymme och bra belysning. Ställ, lägg, häng, stapla (stabilt) eller placera och hantera gods och andra föremål så att risk för ras motverkas. Ta även hänsyn till ”eventuell fortsatt hantering”: knöla inte upp saker på en hylla som man sedan riskerar att få i huvudet när man ska försöka få ner det igen.
  4. Vid risk – spärra av, med rätt dimensionerade och säkrade skyddsanordningar, märk upp och vidta åtgärd för att om möjligt eliminera risken. Skyddsanordning får sedan endast tas bort efter ok från ledning, oavsett vem som satte dit den.
  5. Avbryt arbete, om säkert skydd inte går att anordna.

Kan vi hjälpa varandra att skydda oss mot fall och ras?

Föreskrifterna finner du här: FALL och RAS 

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-06-07T14:07:24+02:002021-06-10|Arbetsmiljö, Lagstiftning, Säkerhet|

Nödbroms

En sådan där nödbroms skulle alla kanske ha, på lite olika ställen, i vardagen, så att vi oftare stannar upp och tänker till och känner av och ser det fina i det lilla. Eller vad säger ni?

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-06-07T13:54:10+02:002021-06-08|Järnväg|
Till toppen