ullabella_malin

Hem/Malin Björnell

Om Malin Björnell

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Malin Björnell skapat 51 blogginlägg för.

Hur blir det med järnvägsunderhållet framöver?

Regeringen beslutade 21 mars 2018 att utreda hur ett överförande av verksamhet som avser järnvägsunderhåll i form av basunderhåll från Infranord AB till Trafikverket ska kunna genomföras.

Till särskild utredare förordnades den 16 augusti 2018 Erland Olauson. Hans uppdrag var enligt direktivet bl.a. att analysera Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som ska föras över till Trafikverket.

Nu finns Erland Olaussons utredning om underhållet på den svenska järnvägen och dess organisation som länk i den artikel från Nordic Infracenter som vi här delar. Artikeln innehåller också en sammanfattning av utredningen.

Utredningen svarar på om det är lämpligt och om det finns förutsättningar för att en del funktioner i basunderhållskontrakten utförs i Trafikverkets regi istället för av privata entreprenörer.

Här hittar ni artikeln.

2020-04-02T08:04:53+02:002020-04-02|Järnväg, Nyheter|

Teoridel med modelljärnväg

Vi grundutbildar ibland lite större grupper i teoridelar om växling. Då är det såväl bra pedagogiskt som roligt och intressant att kunna gå ut i verkligheten och peka på vissa av de företeelser man redan har förklarat teoretiskt. Vissa begrepp och förklaringar kan vara svåra att ta till sig för elever innan man får chans att se dem i verkligenheten, vissa saker behöver man kunna visa för att eleverna lätt ska förstå. Så finns det inte alltid tillgång till fordon eller spår… Så var fallet i samband med det aktuella uppdraget. Vad göra?

Vår konsult Kenneth Sörestedt tog helt sonika med sig lite modelljärnväg. Med hjälp av den kunde han i lektionssalen visa på hur begrepp som framåt och back, hinderfrihet, signalgivning, växlars läge med mera har sin praktiska tillämpning ”i verkligheten”. Det livade upp utbildningen och gav möjlighet till praktiska moment även i en klassrumsundervisning.

 

2020-03-24T10:11:41+01:002020-03-24|Kunder, Utbildning|

Vår hjärna…

Vi vet ganska mycket om hur hjärnan fungerar – tar vi hänsyn till det?

Vår hjärna är inställd på att skanna efter hot. Sånt som kan skada oss. Vad betyder det för hur vi agerar i olika situationer? Hur många reella hot finns kring oss? Hur många skapar vår hjärna i sin iver att finna dem? Hur agerar vi sedan på de hot vi upplever?

Vår hjärna söker efter och urskiljer kontraster, ser ”i relation till”, ser det som avviker. Vad betyder det för hur vi ser på varandra och världen? Hur väljer vi att tolka det vi ser? Vad fokuserar vi på och vad missar vi i stället?

Vår hjärna väljer minst energikrävande väg. Följden är massa vanor och mönster, fysiska och intellektuella. Du har hört det förut: majoriteten av de tankar du tänkte idag är desamma som du tänkte igår. Detta är anledningen. Vi behöver alltså anstränga oss, utmana våra vanor och mönster, intellektuellt och fysiskt, satsa energi, då kan vi utvecklas.

Vår hjärna väljer det alternativ som ger oss mest belöning och minst obehag, föredrar snabba belöningar framför långsiktiga, föredrar säkra vinster framför osäkra och undviker säkra förluster. Vad betyder detta? Hur långsiktigt hållbart planerar vi för vår hälsa, vårt arbete, vårt samhälle? Hur mycket nytt provar vi, hur mycket utsätter vi oss?

Lite att fundera på en stund…

2020-03-18T09:24:59+01:002020-03-18|Uncategorized|

Arbetsplatser och arbetsutrustning

Idag en liten fundering…

Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2)” gäller utformning och underhåll av arbetsplatser, förbindelseleder och personalutrymmen. I den kan vi läsa att en arbetsplats är ”varje plats inne eller ute där arbete utförs stadigvarande eller tillfälligt”.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)” kan vi läsa att ”arbetsutrustning” är t.ex. maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet. ”Användning” i sin tur är start och stopp, nyttjande, transport, montering, installation, demontering, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.

Det kan man fundera kring en stund, vad det betyder i olika situationer på järnvägen. Vad är t.ex. ett lok för lokföraren – arbetsplats eller arbetsutrustning?

2020-03-12T15:40:32+01:002020-03-12|Arbetsmiljö, Järnväg|

Din organisation – en schweizerost?

När man arbetar med management och systemtänk så ser man då och då att saker och ting inte samspelar, saker leder åt olika håll, vissa delar fattas helt. Man kan jämföra med en schweizerost: det är hål här och var. Nå, organisationen gillar sin ost och de där hålen har alltid funnits så de är en del av osten. Det funkar ju… Men med tiden – precis som med schweizerost – så lagras saker och ting och hålen växer. Och väntar man tillräckligt länge så smular hålen sönder resten.

Exempel på hål i osten är lagkrav man missar att uppfylla pga. att man inte har koll på vilka dessa lagkrav är så man lever med en ständig risk. Andra exempel är strukturer och rutiner som saknas, som skulle skapa förutsättningar och tydlighet för de som berörs och därmed bättre flöden och lönsamhet. Ytterligare exempel är små saker man gör som stjälper stora lass betr. trivsel-/hälsoinsatser, där man skulle kunna vända håll med små medel.

Att se vilka hål man har. Att upptäcka vad man missar och tappar. Att se vad de hålen kanske bör fyllas med. Att skapa en helt ny sorts ost. Det kräver kraft, lust och mod. När det finns kan man ta hjälp med systemöversyn och inspel. Bygga en ny helhet. En organisation som är säkrare, effektivare, roligare och lönsammare.

Är du på? Ring oss!

2020-03-10T14:56:35+01:002020-03-10|Ledarskap|

Trafikeringsavtal

Om man har körkort och bil så är det i princip fritt fram att köra sin bil på det svenska vägnätet, så länge man följer trafikreglerna.

Om man vill bedriva järnvägstrafik i Sverige måste man träffa ett ”trafikeringsavtal” med den som äger och sköter de spår man vill åka på, den s.k. infrastrukturförvaltaren, vilket kan vara t.ex. Trafikverket, en kommun eller ett företag.

Trafikeringsavtalet reglerar villkoren för tillträde till spåren, t.ex. trafikregler som TTJ (Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg) eller krav på fordonen med stöd av EU-förordningar som ”teknisk specifikation för driftskompatibilitet” (TSD).

Järnvägsföretaget som bedriver trafik ska sedan ta fram egna interna regelverk som ska ta hänsyn till omvärldskrav på verksamheten samt leva upp till alla ställda krav (EU, nationella lagar, TSFS…) samt med anpassning till de rutiner som kan följa genom avtal, t.ex. trafikeringsavtal.

Den som är intresserad av att veta mer om trafikeringsavtal finner en hel del information på Järnvägsnätsbeskrivningen (JNB) som presenterar förutsättningarna för att bedriva trafik eller ansöka om kapacitet på det svenska järnvägsnätet som Trafikverket förvaltar. Läs mer här.

2020-02-27T10:43:19+01:002020-02-27|Arbetsmiljö, Järnväg|

Så går vi mot helg efter ännu en vecka fyllt av liv och upplevelse.

”Vad gör ni egentligen?” frågar människor då och då.
Här är ett axplock av vad vi gjort denna vecka:

– Examinerat ett par växlingsförare som fått typutbildning på ER1-motorvagn.
– Hållit repetitionsutbildning i elskydd internt hos kund.
– Coachat ett par chefer i deras eget ledarskap i olika jobbsituationer.
– Utbildat blivande lokförare i järnvägs- och arbetsmiljöreglemente samt deras eget ansvar i den kommande yrkesrollen.
– Felsökt, klurat och mekat med kunds lok som inte fungerar riktigt som det ska.
– Utbildat i traverslyft internt i kunds verksamhet.
– Skrivit på redovisning av bransch- och myndighetskrav på kompetens och kvalifikationer för tågtekniker/fordonsreparatörer som en kund beställt.
– Genomfört ett expertdeltagande i riskanalys av växling.
– Resonerat med kund kring insats i ledningsgruppen för arbete kring gränsdragning strategiskt arbete visavi operativt arbete.
– Hållit utbildning i fordonsunderhåll internt hos kund.
– Hållit repetitionsutbildning för kunds egna interna instruktörer.

Olika typer av uppdrag för olika kunder på olika platser i landet. Variation förnöjer och vi får bidra på ett sätt som vi tycker är roligt, de vi på olika sätt kan ge något som fördjupar, förbättrar och utvecklar i en bransch vi tycker om.

Vad har ni haft för er under veckan som gått?

2020-02-21T16:14:15+01:002020-02-21|Kunder, Om oss på företaget|

Om sanktionsavgifter!

Det kan bli dyrt för arbetsgivare att inte ha koll på sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Det finns sanktionsavgifter på upp mot 1 miljon kronor om man bryter mot vissa arbetsmiljöregler…

Sanktionsavgift eller böter – vad är skillnaden?
Tidigare var flera bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter straffbelagda och arbetsgivaren kunde bli dömd till böter om hen bröt mot dem. Från och med den 1 juli 2014 är fler regler istället förenade med en sanktionsavgift.

En sanktionsavgift är en avgift som tas ut, medan böter är ett straff man döms till i domstol. Att bryta mot en arbetsmiljöbestämmelse som är belagd med böter ses som en kriminell handling, hanteras polis, åklagare och domstol. Det finns fortfarande arbetsmiljökrav som är belagda med böter, t.ex. att som arbetsgivare lämna oriktiga uppgifter, ta bort en skyddsanordning eller bryta mot skyldighet att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket.

Vilka sanktionsavgifter finns?
Sanktionsavgifter är avgifter som är direkt kopplade till vissa krav och som döms ut om en brist uppdagas i förhållande till dessa krav. Det är då Arbetsmiljöverkets inspektör som rapporterar bristen vidare inom Arbetsmiljöverket som utreder ärendet.

Syftet med sanktionsavgifter är att minska antalet överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Sanktionsavgifter finns t.ex. gällande besiktning av truckar och lyftanordningar, riskbedömning vid arbete i explosionsfarlig miljö samt tjänstbarhetsbedömning vid medicinska kontroller i arbetslivet. Här finns en lista över vilka regler som är kopplade till sanktionsavgifter och dessas storlek.

Har några sanktionsavgifter dömts ut?
Arbetsmiljöverket har gett ut en rapport om läget fram till november 2016. Här är några resultat ur rapporten:

• Antalet sanktionsavgiftsärenden år 2014 låg på 49 (ett halvår), år 2015 på 331 och år 2016 på 423.
• Mer än hälften har handlat om regelbrott som gäller fallskydd och trucktillstånd. Sedan kommer teknisk anordning som till exempel lyftanordningar, arbetsmiljöplan, trycksatt anordning och asbest.
• De näringsgrenar som har fått flest sanktionsavgifter 2016 är byggverksamhet (198), tillverkning (74) samt handel, inklusive reparation av motorfordon (56).
• Ungefär hälften av alla beslutade sanktionsavgifter gäller arbetsgivare med mellan 0–10 anställda, och merparten av dessa med 0–5 anställda. Läs rapporten här.

Vad styr hur hög sanktionsavgiften blir?
Hur stor avgiften blir varierar och beror dels på vilken överträdelse som har gjorts dels på företagets eller organisationens storlek. I de flesta fall är sanktionsavgiften differentierad, vilket innebär att stora arbetsgivare får betala mer än små arbetsgivare. Avgiften på sanktionen beräknas då efter antalet sysselsatta i företaget eller organisationen. Både anställda och inhyrda räknas in i antalet sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid och oavsett om de arbetar på den inspekterade arbetsplatsen eller ej. Läs mer om sanktionsavgifter här.

ISSA (International Social Security Association) presenterade på en arbetsmiljökongress i Istanbul 2011 en arbetsmiljörapport som innehöll resultaten från en internationell undersökning där 15 länder, däribland Sverige, ingick. Forskningen där visade att investeringar i arbetsmiljön lönar sig, i snitt fick man två kronor tillbaka på varje satsad krona. Mest ”pay-back” gav förebyggande hälsoundersökningar, specialinriktad utbildning och träning samt personlig skyddsutrustning. Direkta effekter av arbetsmiljösatsningar var ökad riskmedvetenhet, reducerade risker och färre olyckor. Indirekta effekter var färre avbrott, förbättrad tidtabellshållning, ökad kundnöjdhet och positiv effekt på varumärket.

Så kanske ska vi fokusera på att göra rätt innan snarare än att rätta till efteråt? På så sätt kan vi också slippa sanktionsavgifter. För att inte tala om att vi får fler nöjda och motiverade medarbetare.

2020-02-20T10:07:44+01:002020-02-20|Arbetsmiljö, Ledarskap, Personsäkerhet|

Riskbedömning – en viktig del av vardagen på järnvägen.

Förra veckan var vi på Hector Rail AB i tre dagar och utbildade det här glada och engagerade gänget i Riskbedömning. Ur såväl perspektivet järnvägsreglemente som ur perspektivet arbetsmiljöreglemente och hur man kan få ihop de två.

Komplexiteten är stor när man ska varva mellan EU-direktiv och svensk lagstiftning och se på verksamheten både ur trafiksäkerhetsperspektiv och hälsoperspektiv – tekniskt, fysiskt, socialt och organisatoriskt. Detta fördjupade vi oss i och den bäring det har på hur deltagarna (majoriteten lokförarchefer men även instruktörer och representanter för säkerhet resp. utbildning) behöver verka i vardagen och i riskbedömningssammanhang av olika slag för att ta ett bra helhetsgrepp på frågan. Roligt att få bidra med verktyg, kunskap och förhoppningsvis en dos inspiration.

Om du har funderingar kring utbildning, fördjupning och/eller stöd i riskbedömning så hör gärna av dig för ett förutsättningslöst samtal.

(Deltagarna har självklart givit sitt ok på att vi berättar om och visar dem på bild här.)

2020-02-18T09:16:13+01:002020-02-18|Arbetsmiljö, Järnväg, Kunder, Utbildning|

Omtanke om varandra…

… är en av nycklarna till människors upplevelse av arbetsglädje och trivsel.
Då och då när vi talar med människor om hur dialogen är på arbetsplatsen, hur mycket man talar med varandra om och vad man talar med varandra om säger människor att man kanske inte frågar om hur människor egentligen mår eller har det på arbetet eller hemma för ”man vill inte lägga sig i.” Det finns någon slags osynlig gräns hos var och en av oss kring när vi anser att vi lägger oss i.
 
Finns det en gräns även för hur mycket man får bry sig om en annan människa? Om vi i stället fokuserar på ”jag bryr mig om” och ”vi bryr oss om varandra”, och faktiskt gör det, vad händer då?
 
Vi slår ett slag för omtanke idag på Alla Hjärtans Dag.
Och önskar er alla en trevlig helg!
2020-02-14T12:18:31+01:002020-02-14|Kunder|