Om Malin Björnell

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Malin Björnell skapat 144 blogginlägg för.

Förr och nu och vart är vi på väg?

På ånglokens tid var loken dubbelbemannade; en förare och en eldare. De hjälptes åt med uppsikt i färdriktningen, utbytte information och tolkning av iakttagelser, kunde bistå varandra om något hände. När elektriska tåg kom blev eldaren lokbiträde som såg efter det maskinella och bidrog till uppsikt i färdriktningen. Fordonen moderniserades, inte heller lokbiträde behövdes och lokföraren blev ensam i hytten.

Antalet olyckor som berodde på bristande uppmärksamhet ökade. I sin ensamhet drabbades lokförarna bl.a. av ”mikrosömn” och somnade. Det var en känd risk, redan 1856 byggdes loken medvetet utan hytt för att ”fartvinden skulle hålla lokbesättningen vaken”. Arbetsmiljöhänsyn gjorde att man åter byggde hytter. Vad göra? Lösningen blev teknik: tågskyddssystemet ATC (Automatic Train Control) som övervakar förarens vigilans och ageranden. Olyckor av det slag som hade orsak i för hög hastighet eller missade inbromsningar försvann i princip helt och är en viktig del i vår höga trafiksäkerhetsnivå på järnvägen idag. Faran med ATC finns i situationer när ATC inte kan ge stöd så lokföraren behövs än.

Vad händer om vi tar bort människan ur ekvationen helt? Önskemål finns gällande tågvärdar, som man vill ersätta med kameraövervakning. Om det händer något bland resenärerna eller om en olycka inträffar så kan en kamera dock inte agera som en människa skulle göra i att ta tag i, reda ut och vara nära.

Någonstans finns alltid ett gränssnitt maskin-människa. Även om tågen skulle framföras helautomatiskt så skulle det behövas en övervakning av dem. Den mänskliga faktorn har någonstans sin del både i det som fallerar och det som fungerar.

Solberga Station järnvägskonsulter

Stoppa oss

Om du skulle råka se en sådan här jacka passera dig så stoppa oss gärna för ett samtal kring om vi på något sätt kan hjälpa dig att bli effektivare, säkrare, gladare, lönsammare eller få arbetet att flyta på lite enklare eller smidigare för dig.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-11T11:56:46+02:002021-10-14|Om oss på företaget|

Driftplatssignaturer på järnvägen

Järnvägen är nog landets förkortningstätaste bransch, möjligen tillsammans med militären. Med detta följer också att man ibland uttrycker sig i förkortningar i det interna ”fikonspråket”.
Värst är driftplatssignaturerna, ”stationsbeteckningar” för att säga det ur resenärsperspektiv.

Att man just här behövde använda förkortningar, och korta sådana, har med kommunikationen att göra, ty i början (fram till telefonens ankomst) administrerades den dagliga säkerheten på järnvägen med hjälp av telegrafen. De tidiga banorna var först ut med att få de korta signaturerna, därför betecknas än idag Göteborg med G och den andra ändpunkten på första banbiten från Göteborg med J, nämligen Jonsered. Alingsås är A, Malmö M, Nässjö N och Ystad Y. Detta har också fått till följd att Ö, som vore en naturlig förkortning för Örebro eller Östersund, istället betecknar Örtofta (nästan mitt i Skåne, med sockerbruk).

Stockholm är special, ty här fanns från början Södra station (upp mot området som kom att heta Södra Bantorget och senare Medborgarplatsen) och lite senare Norra station (som på den tiden låg vid Norra Bantorget, se bild, med nuvarande adressen Torsgatan 11). Hur skulle dessa stationer betecknas och förkortas? Jo, man gjorde så att Södra station blev Sst och Norra station Nst. Utläst blev det då Södra station Stockholm, respektive Norra station Stockholm. Och när sen sammanbindningsbanan öppnades 1871 och Centralen tillkom fick den förkortningen Cst enligt samma princip, Centralstationen Stockholm.

Och när vi järnvägare pratar internt blir det ibland ”jag måste in till Cst och vända”, även om jag kanske menar att jag ska gå eller ta bilen eller tunnelbanan dit.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-09-27T20:39:14+02:002021-10-05|Järnväg|

Margareta Carlsson

Dagens kort-presentation: Möt Margareta Carlsson.

Ledning, ledarskap, organisation, arbetsmiljö och människan är hennes passion och hon går i gång på utveckling av människor, processer och organisationer. Hon arbetar med just management, ledarskaps- och arbetsmiljöutbildningar och coachar chefer i deras arbete både i vardag och förändring. Så när du kör fast på ett eller annat sätt, eller när du vill mer, så finns hon här för dig.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-09-27T17:13:22+02:002021-09-30|Om oss på företaget|

Michael ”Micke” Carlsson

Dagens kort-presentation: Möt Michael ”Micke” Carlsson.

Hans nyfikenhet stimuleras av synnerligen specialiserade arbetsuppgifter, detaljfokus i kombination med systemtänk. Det är därför inte så förvånande att han är skicklig på att plocka ner lagar och regler till hanterbara processer och begripliga handlingar som människor kan utföra. Framtagning av underlag till trafiktillstånd, organisationsanalyser, kvalitetsrevisioner och utredningar… här finns en som kan.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-09-20T15:43:24+02:002021-09-23|Om oss på företaget|

Effektivitet

Resurseffektivitet eller flödeseffektivitet?

Normalt när vi talar om effektivitet så avser vi resurseffektivitet. Fokus är på använda resurser (personal, ekonomi, teknik…) optimalt. Då organiserar vi t. ex. i avdelningar och varje avdelning ska optimeras på sitt område.

Ex. Nisse har ont i benet. Nisse besöker vårdcentralen. De hänvisar till röntgen. Nisse väntar på röntgentid. Röntgas. Inväntar återkoppling. Går till läkaren och får det. Han behöver opereras. Väntar på operationstid. Opereras.

Respektive avdelning – vårdcentral, röntgen, operation – är resurseffektiviserade, dvs. man ska se till att få ut så mycket som möjligt av dessa olika avdelningar. Ex 1: anställa personal med expertkompetens kring röntgen. Ex 2. använda röntgenmaskinen mesta möjliga så att den ekonomiska investeringen är försvarbar.

Om vi arbetar med lean så arbetar vi normalt med flödeseffektivitet. Flödeseffektivitet har processfokus och fokuserar på den ”enhet” som är central i processen. I exemplet ovan är det Nisse. I stället för att Nisse ”springer runt” så organiserar man en sjukvårdsenhet där både läkare, röntgen och operation är på plats. Nisse går dit och går snarare genom olika rum i ett flöde tills han landar i operation. Nisses väntetid är minimal, Nisse är i fokus i processen.

Dessa båda sätt att effektivisera är inte förenliga med varandra så man behöver fråga sig vad som blir mest effektivt i olika situationer; resurs eller flöde?

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-09-20T15:33:58+02:002021-09-21|Arbete, Effektivitet, Ledarskap|

Kenneth Sörestedt

Dagens kort-presentation: Möt Kenneth Sörestedt.

Järnväg, organisation och arbetsmiljö lockar Kenneth, gärna i kombination. Växling och växlingslogistik, lager och lagerlogistik, olycksfallutredningar är några järnvägsområden Kenneth verkar inom. Utöver det så utbildar han även i truck, hjullastare, skylift, lyft, travers samt fallskydd – gärna med anknytning till arbetsmiljöaspekter. MTO – människa, teknik och organisation i samverkan, det är Kenneth bra på.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-09-13T12:20:45+02:002021-09-16|Om oss på företaget|
Till toppen