”Hur arbetstagare kommunicerar och interagerar digitalt och i det fysiska mötet på kontoret kan inte ses som separata företeelser. När anställda i stor utsträckning arbetar utanför kontoret och inte sedan tidigare har en väletablerad relation med kollegor kan de lätt hamna utanför den digitalt medierade kommunikationen.” 

Om du ska införa ett nytt digitalt hjälpmedel så behöver du identifiera möjliga positiva effekter och riskbedöma möjliga negativa effekter innan förändring. Samma sak om man ska distansarbeta med digitala hjälpmedel.  

Idag vill vi uppmuntra till läsning genom att förmedla modellen på bilden. Den visar på potentiella positiva (+) och negativa (-) konsekvenser för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön till följd av digitalisering.  

Just bristande socialt stöd lyfter vi, då flera studier visar på uppenbara risker för det. Liksom att arbete ”utom synhåll” för arbetsledaren kan osynliggöra arbetsinsatser vilket kan få negativa konsekvenser för kompetens- och karriärutveckling. Det gäller att skapa god social arbetsmiljö även om chefer, ledare och medarbetare befinner sig på olika platser fysiskt, och så är ofta fallet för oss järnvägsbranschen.  

Modellen är tagen ur kunskapssammanställningen ”Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer” från Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak). Citatet ovan kommer ur samma rapport, ur sammanfattningen kring sociala relationer och ledarskap.  

I den finner du som är intresserad av ledarskap, arbetsmiljö och digitalisering en genomgång av forskning och studier på området och vad de visar på. Finns att läsa här:  

Myndigheten för arbetsmiljökunskap 

Solberga Station järnvägskonsulter