Världshälsodagen 

I morgon den 7 april är det Världshälsodagen. Det är en dag som instiftats av Världshälsoorganisationen WHO.
Så vi passar på att slå ett slag för hälsan.
 Vad är då egentligen hälsa?

Vi väljer den här definitionen: 

”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande,  

inte endast frånvaro av sjukdom.”  (Världshälsoorganisationen WHO) 

Hälsa har många aspekter. Vi kan vara fysiskt friska men inte tycka att vi mår bra. Vi kan ha en fysisk åkomma och ändå tycka att vi mår riktigt bra. Det där med välbefinnande är en komplex apparat… 

Hälsa och välbefinnande kräver systemtänk och man behöver ta sig an hälsa ur flera perspektiv.  Vi skickar med dig två bilder. Den ena bilden handlar om den personliga hälsans fyra perspektiv och vad som kan ingå i dessa. Den andra bilden handlar om systematiskt hälsoarbete på arbetsplatser, dessas fyra perspektiv och vad som kan ingå i dessa. Som du ser är principen densamma vare sig man strävar efter att odla egen hälsa och känna välbefinnande som det är om man vill göra det i en organisation. 

Så vad behöver just du eller just din arbetsplats för att odla hälsa och välbefinnande? Hur planerar och organiserar du ditt liv/jobb i förhållande till det? Vilka vanor tränar du/ni in som gynnar hälsa och välbefinnande? 

Vi önskar dig en alldeles särdeles god hälsa på Världshälsodagen!
Bilder: Solberga station AB
2023-03-21T18:03:40+01:002023-04-06|Människan, Personlig utveckling, Välbefinnande|

Prestationspallen

Idag delar vi med oss av en av de modeller vi själva skapat och ofta använder i olika sammanhang: Prestationspallen © Solberga station AB. Det är en modell vi skapat för att föra dialog kring vad som krävs av oss människor för att vi ska prestera något. En prestation handlar om att få något gjort. Det kan vara att gå upp ur sängen, utföra en arbetsuppgift eller ta guld i OS. 

Grunden i goda prestationer är de tre benen. 

Vi behöver känna oss trygga och säkra. Säkerhet är fysisk-teknisk och trygghet är social. Vi vill inte få en grävskopa i huvudet (säkerhet) och vi vill inte baktalas av kollegor (trygghet). Om vi känner oss osäkra och/eller otrygga så kommer vi inte att prestera med fullt fokus utan vi kommer att lägga energi på att säkra/trygga oss. 

Vi behöver också känna glädje, arbetsglädje. Man brukar säga att glädje i jobbet är meningsfulla uppgifter och glädje på jobbet är det sociala sammanhanget, jobbarkompisarna. För en del är meningsfullhet viktigast, för andra jobbarkompisarna, för en del är båda viktiga. Om inget av det är på plats så är det dock ont om arbetsglädje. 

Delaktighet handlar om att få, kunna och vilja vara med. Att få uttrycka sig, att bli lyssnad på, att kunna påverka, att få vara med och att kunna vara med (mental och fysisk tillgänglighet). Hur utrycker vi oss? Hur planerar vi saker och ting? Tänk inkludera! 

När de där tre pelarna är på plats så är de en god grund för att hjulet ovan ska kunna snurra. 

Kompetens handlar om att kunna göra något. Här ryms till exempel legitimation, körkort och certifieringar samt utbildning, kunskap och erfarenhet samt mandat, handlingsutrymme och resurser. Allt det som påverkar om jag tycker mig kunna prestera det som önskas eller krävs. 

Motivation handlar om att vilja. Här finns våra värderingar, våra ambitioner, våra drivkrafter och vår meningsfullhet. Vad vi gillar och inte gillar, vill och inte vill, anser värt besväret och inte. Mod ligger i den här rutan, för om vi tycker att något är tillräckligt viktigt eller roligt så gör vi det, även om vi är rädda. 

Välbefinnande handlar om energi, vår ork. Har vi tagit hand om oss själva – sovit, ätit bra, rört på oss och fått frisk luft? En grundstomme i välbefinnande. Liksom att vi ser till att få återhämtning fortlöpande. Här finns också situationer som kräver energi av oss, såsom att vaka över en sjuk familjemedlem på natten eller ligga i uppslitande vårdnadstvist. 

 

Om jag kan göra något och tycker att det är viktigt men inte orkar så händer inte mycket… 

Eller: jag tycker att det är viktigt och har massor av energi men jag vet inte hur man gör… 

Eller: jag vet hur man gör och har massor av energi men det känns helt meningslöst… 

Dessa tre behöver vara på banan allihop. 

 Säg nu att jag vill måla gult i köket. Jag vet hur man målar så jag tycker att jag kan det. Jag vill gärna ha gult i köket så motivationen finns där. Jag är utvilad och på banan och har energi. Jaha, detta räcker inte i sig för att det ska bli målat gult i köket – jag måste göra något också… 

Den fjärde aspekten är agerandet i sig. Här ryms sådant som påverkar om och när vi gör något. Exempelvis kultur (”vi gör inte så här”), professionalitet i yrket (”detta är rätt sak att göra”), signalsystem (väckarklocka så vi kommer upp eller andra alarm) och ställtid (lätt och roligt har kortare ställtid än svårt och tråkigt…). 

När alla delar i hjulet fungerar så snurrar det = vi presterar något. 

Attityd i mitten, navet, är smörjmedlet. Nu kommer positiv psykologi in i bilden. Vilket inte innebär att skutta runt och hojta ”tjolahopp” utan om att välja med vilket fokus vi gör saker och ting. Om vi ser hot, problem, motsättningar, svagheter och konflikter så smörjer det sämre än om vi ser möjligheter, lösningar, gemensamma nämnare, styrkor och samverkan. Så enkelt är det faktiskt, vår attityd påverkar våra prestationer. (Läs gärna vårt tidigare blogginlägg ”Ser du med ditt goda eller ditt onda öga?” om just attityd, det finns här.

Så när du tänker att du – eller någon annan – inte presterar så behöver du ha i åtanke att det är åtta olika faktorer som påverkar huruvida det blir något bra presterat eller inte. Exakt vad är det som ”fallerar”? Ja det behöver man gräva lite i, ensam eller tillsammans med någon.

Om du känner att du har kört fast avseende en prestation av något slag så kan coaching vara något för dig. Hör av dig då! Likaså om du vill ha en föreläsning eller workshop kring prestationer, på individnivå eller i grupp. Vi bistår dig gärna! 

 

 

Bild: Prestationspallen © Solberga station AB. 

Internationella glädjedagen 

Vet du om det idag den 20 mars är Internationella glädjedagen?
En dag instiftad av FN som också kallas Internationella lyckodagen.
 

Glädje är inte ett resultat av det som händer oss utan ett resultat av hur vi tänker och vad vi fokuserar på.
Så idag vill vi hylla glädjen. Fokus på att skapa, odla och känna glädje!
 

Bild: Pixabay/alfcermed 

 

 

2023-03-21T13:00:20+01:002023-03-20|Personlig utveckling|
Till toppen