Train & Rail-blänkare

Nu laddar vi upp! Nästa vecka är det så äntligen dags för Train & Rail 24–27 april 2023 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Nordens största mässa för hållbara järnvägstransporter. En mötesplats med branschdialoger och affärer i dagarna tre, 25–27 april 2023. Här ryms både infrastruktur, fordon och trafik i såväl mässmontrar som scenprogram, temainriktade forum och samtal. Du kommer väl?

Då kan du lyssna på vår konsult Margareta Carlsson som på scenen onsdagen 26/4 kl. kl. 15.30-15.50 kommer att hålla ett föredrag om ”Den mänskliga faktorn och säkerheten” (se här) samt avsluta med kort info om en av våra nya innovationer. Den kommer du också att få se en animation kring och få information om i vår monter – utöver att vi självklart och som alltid gärna pratar med dig om problemlösning och kompetensutveckling av olika slag. Kom och hälsa på oss i vår monter A07:08.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

 

Välkommen!

Bild: Train & Rail officiell banner.

Världshälsodagen 

I morgon den 7 april är det Världshälsodagen. Det är en dag som instiftats av Världshälsoorganisationen WHO.
Så vi passar på att slå ett slag för hälsan.
 Vad är då egentligen hälsa?

Vi väljer den här definitionen: 

”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande,  

inte endast frånvaro av sjukdom.”  (Världshälsoorganisationen WHO) 

Hälsa har många aspekter. Vi kan vara fysiskt friska men inte tycka att vi mår bra. Vi kan ha en fysisk åkomma och ändå tycka att vi mår riktigt bra. Det där med välbefinnande är en komplex apparat… 

Hälsa och välbefinnande kräver systemtänk och man behöver ta sig an hälsa ur flera perspektiv.  Vi skickar med dig två bilder. Den ena bilden handlar om den personliga hälsans fyra perspektiv och vad som kan ingå i dessa. Den andra bilden handlar om systematiskt hälsoarbete på arbetsplatser, dessas fyra perspektiv och vad som kan ingå i dessa. Som du ser är principen densamma vare sig man strävar efter att odla egen hälsa och känna välbefinnande som det är om man vill göra det i en organisation. 

Så vad behöver just du eller just din arbetsplats för att odla hälsa och välbefinnande? Hur planerar och organiserar du ditt liv/jobb i förhållande till det? Vilka vanor tränar du/ni in som gynnar hälsa och välbefinnande? 

Vi önskar dig en alldeles särdeles god hälsa på Världshälsodagen!
Bilder: Solberga station AB
2023-03-21T18:03:40+01:002023-04-06|Människan, Personlig utveckling, Välbefinnande|

Prestationspallen

Idag delar vi med oss av en av de modeller vi själva skapat och ofta använder i olika sammanhang: Prestationspallen © Solberga station AB. Det är en modell vi skapat för att föra dialog kring vad som krävs av oss människor för att vi ska prestera något. En prestation handlar om att få något gjort. Det kan vara att gå upp ur sängen, utföra en arbetsuppgift eller ta guld i OS. 

Grunden i goda prestationer är de tre benen. 

Vi behöver känna oss trygga och säkra. Säkerhet är fysisk-teknisk och trygghet är social. Vi vill inte få en grävskopa i huvudet (säkerhet) och vi vill inte baktalas av kollegor (trygghet). Om vi känner oss osäkra och/eller otrygga så kommer vi inte att prestera med fullt fokus utan vi kommer att lägga energi på att säkra/trygga oss. 

Vi behöver också känna glädje, arbetsglädje. Man brukar säga att glädje i jobbet är meningsfulla uppgifter och glädje på jobbet är det sociala sammanhanget, jobbarkompisarna. För en del är meningsfullhet viktigast, för andra jobbarkompisarna, för en del är båda viktiga. Om inget av det är på plats så är det dock ont om arbetsglädje. 

Delaktighet handlar om att få, kunna och vilja vara med. Att få uttrycka sig, att bli lyssnad på, att kunna påverka, att få vara med och att kunna vara med (mental och fysisk tillgänglighet). Hur utrycker vi oss? Hur planerar vi saker och ting? Tänk inkludera! 

När de där tre pelarna är på plats så är de en god grund för att hjulet ovan ska kunna snurra. 

Kompetens handlar om att kunna göra något. Här ryms till exempel legitimation, körkort och certifieringar samt utbildning, kunskap och erfarenhet samt mandat, handlingsutrymme och resurser. Allt det som påverkar om jag tycker mig kunna prestera det som önskas eller krävs. 

Motivation handlar om att vilja. Här finns våra värderingar, våra ambitioner, våra drivkrafter och vår meningsfullhet. Vad vi gillar och inte gillar, vill och inte vill, anser värt besväret och inte. Mod ligger i den här rutan, för om vi tycker att något är tillräckligt viktigt eller roligt så gör vi det, även om vi är rädda. 

Välbefinnande handlar om energi, vår ork. Har vi tagit hand om oss själva – sovit, ätit bra, rört på oss och fått frisk luft? En grundstomme i välbefinnande. Liksom att vi ser till att få återhämtning fortlöpande. Här finns också situationer som kräver energi av oss, såsom att vaka över en sjuk familjemedlem på natten eller ligga i uppslitande vårdnadstvist. 

 

Om jag kan göra något och tycker att det är viktigt men inte orkar så händer inte mycket… 

Eller: jag tycker att det är viktigt och har massor av energi men jag vet inte hur man gör… 

Eller: jag vet hur man gör och har massor av energi men det känns helt meningslöst… 

Dessa tre behöver vara på banan allihop. 

 Säg nu att jag vill måla gult i köket. Jag vet hur man målar så jag tycker att jag kan det. Jag vill gärna ha gult i köket så motivationen finns där. Jag är utvilad och på banan och har energi. Jaha, detta räcker inte i sig för att det ska bli målat gult i köket – jag måste göra något också… 

Den fjärde aspekten är agerandet i sig. Här ryms sådant som påverkar om och när vi gör något. Exempelvis kultur (”vi gör inte så här”), professionalitet i yrket (”detta är rätt sak att göra”), signalsystem (väckarklocka så vi kommer upp eller andra alarm) och ställtid (lätt och roligt har kortare ställtid än svårt och tråkigt…). 

När alla delar i hjulet fungerar så snurrar det = vi presterar något. 

Attityd i mitten, navet, är smörjmedlet. Nu kommer positiv psykologi in i bilden. Vilket inte innebär att skutta runt och hojta ”tjolahopp” utan om att välja med vilket fokus vi gör saker och ting. Om vi ser hot, problem, motsättningar, svagheter och konflikter så smörjer det sämre än om vi ser möjligheter, lösningar, gemensamma nämnare, styrkor och samverkan. Så enkelt är det faktiskt, vår attityd påverkar våra prestationer. (Läs gärna vårt tidigare blogginlägg ”Ser du med ditt goda eller ditt onda öga?” om just attityd, det finns här.

Så när du tänker att du – eller någon annan – inte presterar så behöver du ha i åtanke att det är åtta olika faktorer som påverkar huruvida det blir något bra presterat eller inte. Exakt vad är det som ”fallerar”? Ja det behöver man gräva lite i, ensam eller tillsammans med någon.

Om du känner att du har kört fast avseende en prestation av något slag så kan coaching vara något för dig. Hör av dig då! Likaså om du vill ha en föreläsning eller workshop kring prestationer, på individnivå eller i grupp. Vi bistår dig gärna! 

 

 

Bild: Prestationspallen © Solberga station AB. 

Margareta Carlsson föreläser på Train & Rail

Vi kommer att ställa ut på Train & Rail 2023 på Stockholmsmässan. Väl där kommer vi att lansera ett nytt säkerhetshjälpmedel. I samband med det kommer vår konsult Margareta Carlsson att hålla ett föredrag om ”Den mänskliga faktorn och säkerheten” på mässan, se här.

Du kommer väl? Vi finns i monter A07:08 och vill gärna träffa dig.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

Bild: Train & Rail officiell banner.

 

Train & Rail 2023

I april är det äntligen dags för järnvägsmässa igen. Då går Train & Rail 2023 av stapeln på Stockholmsmässan. Nordens största mässa för hållbara järnvägstransporter. En mötesplats med branschdialoger och affärer i dagarna tre, 25–27 april 2023. Här ryms både infrastruktur, fordon och trafik i såväl mässmontrar som scenprogram, temainriktade forum och samtal. Du kommer väl? Vi finns i monter A07:08 och vill gärna träffa dig.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

 

Bild: Train & Rail officiell banner.

Vet du hur du drar dina slutsatser?

Bilden föreställer ”Slutledningsstegen” (”Ladder of Inference”) av Chris Argyris och handlar om det sätt vi människor ger mening åt saker i våra sinnen och hur det påverkar våra handlingar. Hur vi går från en subjektiv upplevelse till att dra en slutsats och fatta ett beslut.

Man brukar säga att ”vi ser inte saker som de är, vi ser saker som vi är” och det är i linje med detta. Vi drar alla slutsatser på samma sätt men vi kommer fram till olika slutsatser beroende av vad vi har med oss i bagaget. Det är viktigt att ha med sig i alla relationer och förändrings- och utvecklingsarbeten.

Titta på bilden så går vi igenom den nerifrån och upp:

 

I första steget observerar vi vår omvärld och det som händer i den. Vi tar in med alla våra sinnen: hur ser det ut, doftar det, låter det, smakar det, känns det mot huden, vilken energi har det…?

 

I steg två söker vi efter fakta att hänga upp vårt meningsskapande och vår uppfattning på. Allt omkring oss är data. Fakta blir det först när någon har sagt att något är relevant i ett visst sammanhang. (Ett enkelt exempel: Kim har storlek 39 i skor. Det är data. Om Kim ska beställa skor på nätet så är det vitala fakta att Kim behöver storlek 39 på sina skor.) Vi gräver i vår historia: ”Var/när/hur har jag upplevt detta tidigare?”. Så hänger vi upp det vi upplever på något vi tidigare upplevt och gör om data till fakta.

I steg två kan man faktiskt köra fast i sin slutledning om man är med om något man inte har någon erfarenhet av sedan tidigare, då blir det stopp här. Då kan vi exempelvis uppleva det hela traumatiskt eller göra som barn så ofta gör: härma det någon annan gör tills vi tycker oss ha listat ut vad som pågår eller hittar krokar att haka fast vår slutledning i så att vi kommer vidare i processen.

Steg tre: Utifrån de fakta vi väljer ut att hänga upp vår upplevelse på söker vi i våra tidigare upplevelser efter sådant som skulle skapa mening i det vi upplever. (Att t.ex. hänga pynt i en gran är meningsfullt om det är en julgran.) De data/fakta vi väljer att notera blir meningsfulla utifrån vår tidigare erfarenhet: uppväxt, miljö, utbildning, kultur, generation etc. Vi söker i vår egen historia (och inget av det har egentligen med den aktuella situationen att göra).

 

Steg fyra: Vår tolkning och vårt meningsskapande leder fram till en slutsats – som vi dragit på egen hand i vårt eget huvud och som ofta har relativt lite med det vi observerade att göra. (Ex: pynt i en gran är meningsfullt om det är en julgran så jag bestämmer mig för att det är en julgran.)

I steg fem byter hjärnan system, kan man säga, till ”åsikt”, där våra värderingar, drivkrafter, vår motivation spelar in. Vad tycker vi om det vi upplever? Fult, snyggt, bra, dåligt, roligt, tråkigt… Vår åsikt grundar sig åter igen i det vi redan bär på.

Steg sex är satt inom parentes i vår bild av Slutledningsstegen. Det är inte alltid vi agerar på alla slutsatser vi drar, mycket går vi bara omkring och bär på. OM vi agerar så gör vi ofta det genom att prata med någon om det vi upplever. Vi synkar våra upplevelser gentemot andras. (Ex: A säger ”De har en gran i foajén i februari, är inte det lite väl sent på året?” B svarar: ”Jo, det är det.” Så, nu är vi överens, det känns ju skönt…)

 

Blev det du upplevde ”sant” nu? Det mesta vi går omkring och tycker är sant för oss är subjektiva upplevelser och de är inte nödvändigtvis desamma som andras. Just för att vi alla drar slutsatser och fattar beslut på detta sätt och därmed kommer fram till olika resultat finns behov av dialog i organisationer och behov av rättsväsende på samhällsnivå, för att nå fram till gemensamma nämnare eller vad som egentligen hänt i en situation.

Vilken intention har en person bakom sitt handlande? Det vet vi inte, om vi inte frågar. Det gör vi dock inte så ofta, vi tolkar och gissar hellre. De flesta är ganska omedvetna om att det är det vi gör, vi tycker att vi vet. Så agerar vi på det vi tolkat och gissat som om det vore en sanning. Som i stegen ovan.

 

Vi säger inte heller alltid det vi menar, eller säger något alls, till andra. Vi kan därför alla inbilla oss själva att en person har en viss intention bakom sitt beteende, vilket kan skapa konflikter, när det egentligen handlar om missuppfattningar.

Att ställa sig utanför sig själv och reflektera kring detta kräver personlig mognad, och detsamma gäller kring att erkänna för sig själv och andra att man missuppfattat situationen. Det kan vara lättare att hålla fast vid sin missuppfattning – läs gärna blogginlägget vi skrivit tidigare om att vi gärna bekräftar det vi tror oss veta om oss själva, andra och världen i det som kallas konfirmationsbias (finns här)

Man brukar tala om evidens, tolkning och effekt. Evidens är objektiva fakta: X ställde ett glas på bordet. Tolkning är min egen inre slutledningsstege, exempelvis: X ställer disk överallt. Effekt är mitt beteende utifrån min slutsats: Jag skäller på X eller klagar för någon annan på X eller irriterar mig på X eller…

 

Att reflektera kring hur man kommit fram till sin slutsats, sitt behov eller sin sanning i olika situationer och sammanhang är av godo. Att ibland backa sig neråt i sin egen slutledningsstege (vilket man t.ex. kan få bistånd i av en coach) för att kanske dra en ny slutsats som kan vara mer av godo för situationen, sammanhanget, relationen… eller gör att man kommer vidare i en fråga.

I grupper kan det vara bra att dra slutledning tillsammans:

 

Steg 1: Vad är det vi upplever just nu på jobbet / hos kunden / i omvärlden?

Steg 2: Vad är viktiga data i det, vad är relevant för oss att fokusera på  då?

Steg 3: Vad är det som gör detta viktigt och relevant, vad gör det meningsfullt?

Steg 4: Vad betyder det för vad vi ska göra nu då?

Steg 5: Vad tycker vi nu om det vi beslutet? (Inte alla i gruppen kanske tycker att det blev bra men då får man ha dialog kring hur man hanterar det eller ta ett beslut i demokratisk anda eller…)

Steg 6: Så vad ska var och en av oss göra nu då?

 

Om man gör på detta sätt tillsammans är chansen större att alla är med på banan än om var och en drar slutsatser för sig själv.

 

Vill du ha coaching individuellt, i duo eller i grupp för att reflektera kring dina/era slutsatser? Vill du ha en föreläsning eller workshop på temat ovan? Hör av dig! Vi bidrar gärna.

 

 

Bild: Komponerad av Solberga station AB utifrån Chris Agyris modell

Vad är flow?

Har du hört talas om flow, i hänvisning till att man känner att man har flow eller flyt i det man gör? Begreppet ”flow” myntades på 1970-talet av Mihaly Csikszentmihalyi, som även har skrivit boken med titeln ”Flow” och underrubriken ”den optimala upplevelsens psykologi.” Ordet ”flow” kommer från att de människor som Csikszentmihalyi studerade beskrev att ”det kändes som att flyta” och ”gott flöde” när de talade om optimala upplevelser. 

Flow, flyt eller optimala upplevelser är inget som uppstår av en slump utan dessa kan man själv påverka och skapa. Konsten att bli och vara lycklig ”…hänger samman med förmågan att kontrollera det som händer i medvetandet ögonblick för ögonblick. (…) Subjektiva upplevelser är inte bara en av livets dimensioner, de är själva livet” (kursiv text är citat av Mihaly Csikszentmihalyi). 

Lycklig eller olycklig? Det handlar i mångt och mycket om ditt medvetandes innehåll och om hur du filtrerar det som händer i ditt liv och din vardag. Inre harmoni snarare än yttre påverkan. Hur bemästrar man sitt eget medvetande? Det handlar dels om vilken intention man har kring sitt eget mående, dels om de filter man använder för att påverka var man lägger sin uppmärksamhet och vad man släpper in och dels om hur man väljer att tolka det som sker. På det sättet kan man ha styr på innehållet i sina upplevelser och utveckla sin förmåga att finna meningsfullhet och glädje oberoende av de yttre omständigheterna. 

 

 ”Om du plågas av yttre ting är det inte de som stör dig utan din egen attityd till dem. Och det står i din makt att radera ut den attityden nu.”
(Kejsare Marcus Aurelius) 

Det finns ett engelskt talesätt som lyder: ”Pain is inevitable. Suffering is optional.” Smärta är ofrånkomligt i livet, olika händelser och skeenden kommer att göra ont. Huruvida man väljer att lida av det är däremot ett val. Provocerande tanke? Det är det för många. 

Egen påverkan på Flow 

Inre oordning = psykisk entropi. Om man framför allt vill skydda sig själv så faller man sönder när de yttre villkoren blir alltför hotfulla. Lägg inte energi på att titta efter om gräset är grönare hos grannen eller fundera på om du valt rätt liv eller… Du bygger inre oro.
Träna i stället stresshantering, se över dina strategier för att uthärda belastningar (coping-strategier), stärk din självkänsla och träna upp din självtillit (inte självgodhet utan tillit till egen förmåga att hantera oväntade situationer).  

Inre ordning = psykisk negentropi, som är en bra grund för optimal upplevelse. Bygg inre trygghet som gör att du inte hela tiden behöver ”omhänderta hot” och därmed får kontroll över din psykiska energi. Den kan du sedan investera mer lönsamt och låta din egen uppmärksamhet få spelrum att fokusera på det du vill. Det ger en högre livskvalitet. I det kan även det som kan te sig som det mest långtråkiga faktiskt bli meningsfullt och ske i flow. Utöva kontroll över och träna dig själv, alltså. 

Träna på att sätta mål för dig själv, stora och små + gör alla handlingar meningsfulla för dig = lär dig njuta av hela ditt liv. Acceptera både dina egna och livets begränsningar och det ömsesidiga beroendet i de relationer du valt, först då kan du bli/vara fri. Använd sen den frihet du har till att investera din energi väl. 

 

 Skapa förutsättningar för Flow 

Att jobba med sin intention, inställning och tolkning kräver 1) vilja, 2) att man ändrar sina psykiska och fysiska vanor samt 3) träning, disciplin, uthållighet. Här får du sex delar i vad som skapar flow, allt i enlighet med den forskning Mihaly Csikszentmihalyi förmedlat:  

  • En aktivitet som är en utmaning och kräver en färdighet. Behöver inte vara fysiskt. Njutning uppstår i området mellan leda och längtan: när man ligger precis över gränsen för vad man tror sig klara av. Utmana dig – oavsett vad du gör. Öka utmaningen (svårigheten) vart eftersom dina färdigheter utvecklas. 
  • Sätt upp tydliga mål och feedback. Sätt upp mål (och delmål) för dig själv och ge dig själv återkoppling (registrera framsteg). Symboliken är det viktiga: att jag själv sätter upp mål och når dem (det skapar ordning, visshet, självtillit) – inte vilka mål det är jag sätter upp. 
  • Sammansmält handling och medvetande. Var här och nu, ge dig hän och låt dig absorberas. (Ifrågasätt inte aktiviteter medan de pågår, ”varför gör jag det här”, ”är det här kul?”, ”grönare hos grannen”… – utvärdera efteråt och lär i stället.) 
  • Koncentrera dig på uppgiften. Fokusera uppmärksamheten. Då finns inte utrymme för annan info att skapa splittring i den psykiska energin. 
  • Kontrollparadoxen. Skaffa en känsla av kontroll – eller frihet från oro att tappa kontrollen. Tillit, alltså. Möjligheten att utöva kontroll är viktigare än att faktiskt ha det (för ingen kan någonsin ha kontroll på allt, det är en omöjlighet). 
  • Släpp ditt självmedvetande. Självupptagenhet förbrukar psykisk energi. Fokusera på uppgiften, nyttan, syftet eller vad som helst som gör att den egna oron (kring kontroll, att göra fel, att inte duga eller…) inte får plats. 

 

Lycka till! 

 

Bild: Pixabay/romanshashko

Beteenden och konsekvenser 

Inom socialpsykologin brukar man säga att vi människor agerar gentemot andra utifrån den mening de har för oss. Uppåt 80 % av våra beteenden styrs av vilken konsekvens de får. Exempel på konsekvenser är uppföljning, feedback, belöning/sanktion och påminnelser. 

Positiva konsekvenser nära i tid har störst effekt på våra beteenden. Vår konsult Margareta Carlsson brukar säga att ”det går 5 bra på 1 dålig” – vi behöver ösa på med att ge positiv återkoppling på allt bra vi själva och människor omkring oss är och gör, fortlöpande i vardagen. Förstärka önskade beteenden, beteenden som har positiv påverkan på ett önskat resultat. 

Arbeta med konkreta beteenden, bryt ner dem i handlingar. Om man till exempel vill öka mod hos sig själv eller i organisationen så behöver man definiera vad ”mod” är och hur det ser ut i handling. Mod kan då vara att våga fråga när man inte förstår, våga säga till en kollega när man ser att den gör något som inte är ok, våga föreslå okonventionella lösningar eller våga prova nytt och gå utanför komfortzon för att lära. Då är det dessa handlingar man odla, bekräfta och berömma sig själv och andra för.  

 

 

Bild: Pixabay/geralt

 

MTO-kurs på gång

MTO – människa, teknik, organisation i samverkan – är ett område vi utbildar i. Under våren kommer vi också att publicera två öppna e-kurser på temat, en speciellt riktad till järnvägsbranschen och en generell för alla branscher. Håll utkik!

Härom veckan var Margareta Carlsson ute hos en av våra större järnvägskunder och höll kurs i MTO. Rolig och viktig insats! Vår kund har beslutat öka kunskap och systematik kring detta i hela organisationen. Klokt. MTO är inte enbart en samling analysverktyg eller en utredningsmetodik utan ett samlat synsätt på säkerhet – något som behöver användas både i arbetsmiljöarbete och säkerhetsarbete, oavsett bransch.

När bilden togs var delsystemet människan genomgånget och gänget var på grupparbete kring systemdelarna teknik och organisation (och återkom lite senare med många kloka tankar och idéer). Eftersom vi behandlar kundinformation konfidentiellt så får ni inte se en bild på våra kloka deltagare utan en del av kursledaren i stället.

 

 

Bild: Margareta Carlsson, Solberga station AB

Börja med något nytt?

Så här i början på ett nytt år brukar det finnas allehanda ambitioner om att börja med något nytt. Är det så hos dig? Vi skickar med ett tips idag.

Tänk dig att du har en cirkel med olika delar i. Delarna kan vara olika delar i livet (familj, jobb, fritid, träning…) eller arbetsuppgifter på jobbet eller något annat. Om vi har en cirkel så fyller vi gärna den med olika ting, vi fyller upp de 24 timmar vi har på ett dygn med ditt och datt, eller vår arbetstid.

Om vi då som exempel säger att vi ska börja träna – var ska det då in? Det är ju redan fullt i cirkeln… Vi behöver prioritera om, oavsett om det är privat eller på jobbet.

Börja med vad det är du/ni ska fortsätta göra. ”Övergångsobjekt” heter det i psykologin och handlar om att lägga en grund – allt är inte nytt, en del är beständigt och tryggt.

Titta sedan på vad du/ni ska sluta göra. Detta handlar om att göra plats, ta bort. Ponera nu att du vill börja träna, då kanske det är en tevekväll i veckan som ska vika på foten.

Först därefter planera för vad du/ni ska börja göra. Nu finns en trygg grund och det finns ett tomrum att fylla där det nya kan komma in.

 

 

Bild: Solberga station AB

Till toppen