Arkiv per månad: mars 2020

Hem/2020/mars

Teoridel med modelljärnväg

Vi grundutbildar ibland lite större grupper i teoridelar om växling. Då är det såväl bra pedagogiskt som roligt och intressant att kunna gå ut i verkligheten och peka på vissa av de företeelser man redan har förklarat teoretiskt. Vissa begrepp och förklaringar kan vara svåra att ta till sig för elever innan man får chans att se dem i verkligenheten, vissa saker behöver man kunna visa för att eleverna lätt ska förstå. Så finns det inte alltid tillgång till fordon eller spår… Så var fallet i samband med det aktuella uppdraget. Vad göra?

Vår konsult Kenneth Sörestedt tog helt sonika med sig lite modelljärnväg. Med hjälp av den kunde han i lektionssalen visa på hur begrepp som framåt och back, hinderfrihet, signalgivning, växlars läge med mera har sin praktiska tillämpning ”i verkligheten”. Det livade upp utbildningen och gav möjlighet till praktiska moment även i en klassrumsundervisning.

 

2020-03-24T10:11:41+01:002020-03-24|Kunder, Utbildning|

Vår hjärna…

Vi vet ganska mycket om hur hjärnan fungerar – tar vi hänsyn till det?

Vår hjärna är inställd på att skanna efter hot. Sånt som kan skada oss. Vad betyder det för hur vi agerar i olika situationer? Hur många reella hot finns kring oss? Hur många skapar vår hjärna i sin iver att finna dem? Hur agerar vi sedan på de hot vi upplever?

Vår hjärna söker efter och urskiljer kontraster, ser ”i relation till”, ser det som avviker. Vad betyder det för hur vi ser på varandra och världen? Hur väljer vi att tolka det vi ser? Vad fokuserar vi på och vad missar vi i stället?

Vår hjärna väljer minst energikrävande väg. Följden är massa vanor och mönster, fysiska och intellektuella. Du har hört det förut: majoriteten av de tankar du tänkte idag är desamma som du tänkte igår. Detta är anledningen. Vi behöver alltså anstränga oss, utmana våra vanor och mönster, intellektuellt och fysiskt, satsa energi, då kan vi utvecklas.

Vår hjärna väljer det alternativ som ger oss mest belöning och minst obehag, föredrar snabba belöningar framför långsiktiga, föredrar säkra vinster framför osäkra och undviker säkra förluster. Vad betyder detta? Hur långsiktigt hållbart planerar vi för vår hälsa, vårt arbete, vårt samhälle? Hur mycket nytt provar vi, hur mycket utsätter vi oss?

Lite att fundera på en stund…

2020-03-18T09:24:59+01:002020-03-18|Uncategorized|

Arbetsplatser och arbetsutrustning

Idag en liten fundering…

Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2)” gäller utformning och underhåll av arbetsplatser, förbindelseleder och personalutrymmen. I den kan vi läsa att en arbetsplats är ”varje plats inne eller ute där arbete utförs stadigvarande eller tillfälligt”.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)” kan vi läsa att ”arbetsutrustning” är t.ex. maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet. ”Användning” i sin tur är start och stopp, nyttjande, transport, montering, installation, demontering, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.

Det kan man fundera kring en stund, vad det betyder i olika situationer på järnvägen. Vad är t.ex. ett lok för lokföraren – arbetsplats eller arbetsutrustning?

2020-03-12T15:40:32+01:002020-03-12|Arbetsmiljö, Järnväg|

Din organisation – en schweizerost?

När man arbetar med management och systemtänk så ser man då och då att saker och ting inte samspelar, saker leder åt olika håll, vissa delar fattas helt. Man kan jämföra med en schweizerost: det är hål här och var. Nå, organisationen gillar sin ost och de där hålen har alltid funnits så de är en del av osten. Det funkar ju… Men med tiden – precis som med schweizerost – så lagras saker och ting och hålen växer. Och väntar man tillräckligt länge så smular hålen sönder resten.

Exempel på hål i osten är lagkrav man missar att uppfylla pga. att man inte har koll på vilka dessa lagkrav är så man lever med en ständig risk. Andra exempel är strukturer och rutiner som saknas, som skulle skapa förutsättningar och tydlighet för de som berörs och därmed bättre flöden och lönsamhet. Ytterligare exempel är små saker man gör som stjälper stora lass betr. trivsel-/hälsoinsatser, där man skulle kunna vända håll med små medel.

Att se vilka hål man har. Att upptäcka vad man missar och tappar. Att se vad de hålen kanske bör fyllas med. Att skapa en helt ny sorts ost. Det kräver kraft, lust och mod. När det finns kan man ta hjälp med systemöversyn och inspel. Bygga en ny helhet. En organisation som är säkrare, effektivare, roligare och lönsammare.

Är du på? Ring oss!

2020-03-10T14:56:35+01:002020-03-10|Ledarskap|
Till toppen