Järnväg

Hem/Järnväg

Hur blir det med järnvägsunderhållet framöver?

Regeringen beslutade 21 mars 2018 att utreda hur ett överförande av verksamhet som avser järnvägsunderhåll i form av basunderhåll från Infranord AB till Trafikverket ska kunna genomföras.

Till särskild utredare förordnades den 16 augusti 2018 Erland Olauson. Hans uppdrag var enligt direktivet bl.a. att analysera Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som ska föras över till Trafikverket.

Nu finns Erland Olaussons utredning om underhållet på den svenska järnvägen och dess organisation som länk i den artikel från Nordic Infracenter som vi här delar. Artikeln innehåller också en sammanfattning av utredningen.

Utredningen svarar på om det är lämpligt och om det finns förutsättningar för att en del funktioner i basunderhållskontrakten utförs i Trafikverkets regi istället för av privata entreprenörer.

Här hittar ni artikeln.

2020-04-02T08:04:53+02:002020-04-02|Järnväg, Nyheter|

Arbetsplatser och arbetsutrustning

Idag en liten fundering…

Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2)” gäller utformning och underhåll av arbetsplatser, förbindelseleder och personalutrymmen. I den kan vi läsa att en arbetsplats är ”varje plats inne eller ute där arbete utförs stadigvarande eller tillfälligt”.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)” kan vi läsa att ”arbetsutrustning” är t.ex. maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet. ”Användning” i sin tur är start och stopp, nyttjande, transport, montering, installation, demontering, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.

Det kan man fundera kring en stund, vad det betyder i olika situationer på järnvägen. Vad är t.ex. ett lok för lokföraren – arbetsplats eller arbetsutrustning?

2020-03-12T15:40:32+01:002020-03-12|Arbetsmiljö, Järnväg|

Trafikeringsavtal

Om man har körkort och bil så är det i princip fritt fram att köra sin bil på det svenska vägnätet, så länge man följer trafikreglerna.

Om man vill bedriva järnvägstrafik i Sverige måste man träffa ett ”trafikeringsavtal” med den som äger och sköter de spår man vill åka på, den s.k. infrastrukturförvaltaren, vilket kan vara t.ex. Trafikverket, en kommun eller ett företag.

Trafikeringsavtalet reglerar villkoren för tillträde till spåren, t.ex. trafikregler som TTJ (Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg) eller krav på fordonen med stöd av EU-förordningar som ”teknisk specifikation för driftskompatibilitet” (TSD).

Järnvägsföretaget som bedriver trafik ska sedan ta fram egna interna regelverk som ska ta hänsyn till omvärldskrav på verksamheten samt leva upp till alla ställda krav (EU, nationella lagar, TSFS…) samt med anpassning till de rutiner som kan följa genom avtal, t.ex. trafikeringsavtal.

Den som är intresserad av att veta mer om trafikeringsavtal finner en hel del information på Järnvägsnätsbeskrivningen (JNB) som presenterar förutsättningarna för att bedriva trafik eller ansöka om kapacitet på det svenska järnvägsnätet som Trafikverket förvaltar. Läs mer här.

2020-02-27T10:43:19+01:002020-02-27|Arbetsmiljö, Järnväg|

Riskbedömning – en viktig del av vardagen på järnvägen.

Förra veckan var vi på Hector Rail AB i tre dagar och utbildade det här glada och engagerade gänget i Riskbedömning. Ur såväl perspektivet järnvägsreglemente som ur perspektivet arbetsmiljöreglemente och hur man kan få ihop de två.

Komplexiteten är stor när man ska varva mellan EU-direktiv och svensk lagstiftning och se på verksamheten både ur trafiksäkerhetsperspektiv och hälsoperspektiv – tekniskt, fysiskt, socialt och organisatoriskt. Detta fördjupade vi oss i och den bäring det har på hur deltagarna (majoriteten lokförarchefer men även instruktörer och representanter för säkerhet resp. utbildning) behöver verka i vardagen och i riskbedömningssammanhang av olika slag för att ta ett bra helhetsgrepp på frågan. Roligt att få bidra med verktyg, kunskap och förhoppningsvis en dos inspiration.

Om du har funderingar kring utbildning, fördjupning och/eller stöd i riskbedömning så hör gärna av dig för ett förutsättningslöst samtal.

(Deltagarna har självklart givit sitt ok på att vi berättar om och visar dem på bild här.)

2020-02-18T09:16:13+01:002020-02-18|Arbetsmiljö, Järnväg, Kunder, Utbildning|

”GÅ DEN!” Citat från en av deltagarna på BAM Järnväg på järnvägsföretag härom veckan.

Med snittbetyg 5,5 på skala 1–6 (6 = ”fulländat”) är det en uppskattad kurs för chefer, ledare och arbetsmiljö-/skyddsombud i järnvägsbranschen.
 
BAM Järnväg är en för branschen särskilt anpassad kurs som ser på arbetsmiljöfrågorna ur olika perspektiv. Ex: attityd, rättigheter/skyldigheter, riskhantering, säkerhetskultur och systematik fysiskt, organisatoriskt, socialt och tekniskt. Vi väver in människors olikheter, kommunikation och förändringsarbete. Vi kopplar samman med EU-direktiv för säkerhetsintyg, riskhantering och övrigt järnvägsreglemente. Vi anpassar kursen till vilken typ av järnvägsföretag vi håller den för. Kursen odlar dialog, samverkan och varvar teori och praktiska övningar. Alla bidrar med egna erfarenheter, perspektiv, frågeställningar så att vi använder erfarenhet och exempel från vardagen och lösningar kring olika arbetsmiljösituationer.
 
Några omdömen: ”Bra planerad och utstuderad struktur. Smarta övningar för att förstå ”större bild”.
 
Om föreläsarna: ”Engagerade, pålästa. Bra energi och lätt att förstå.”
 
Vilken kunskap, insikt, reflektion tar deltagarna med sig från kursen? ”Ett nytt sätt att tänka och se på det framtida arbetsmiljöarbetets upplägg och genomförande. Att många olika parametrar måste samverka för att få en fungerande arbetsmiljö.”
 
Vad vill de berätta för andra om utbildningen? ”Alla som jobbar med arbetsmiljö borde gå den. Att den är omfattande och riktad på ett bra sätt mot vår bransch. Att det är en bra grund för det arbete vi utför, och att det får upp ögonen för vad det innebär. Gedigen kurs. Väldigt bra utbildning.”
 
Nyfiken? Välkommen att höra av dig!
2019-12-10T14:53:09+01:002019-12-10|Arbetsmiljö, Järnväg, Utbildning|

Järnvägsföretag kan…

… utöver att bygga och underhålla spårområden och allt inom dem samt köra, underhålla och laga tåg ha mycket annat arbete inom verksamheten. Lagerhållning är en del. Att då ha bra styr på den underlättar. Om du önskar stöd i optimering av ditt lager och hanteringen av det så hör av dig så bistår vi dig.

2019-12-05T20:37:09+01:002019-12-05|Järnväg, Kunder, Truck och lyft|

Riskbedömning och riskhantering vid växling

Det har i samband med bangårdsväxling inträffat ett flertal tragiska olyckor hos flera olika järnvägsföretag de senaste åren. Med anledning av detta säger Arbetsmiljöverkets handläggare Paul Keenan till Sekotidningen:
 
” – Vår ambition är att genomföra en större inspektion som inkluderar alla järnvägsföretag som håller på med växlingsarbete, så det blir lika inom hela branschen. Det här är en bransch som är väldigt van att göra som man tidigare gjort och menar att det sker på ett säkert sätt. Men jag anser att det inte stämmer. Det händer saker ändå och det sker inte korrigeringar i tillräcklig stor utsträckning.”
 
Det kan ligga något i kritiken. De instruktioner som finns i ett järnvägsföretag är i många fall generella. Den information som erhålls från en infrastrukturförvaltares trafiksäkerhetsinstruktion och lokala bestämmelser är ofta mer pliktskyldigt redovisande av de uppgifter om hastighet, axeltryck, kontaktuppgifter m.m. som de minst måste innehålla, men sällan så omfattande att de kan anses motsvara en riskbedömning och riskhantering som ett järnvägsföretag kan stödja sitt eget arbete på.
 
Växlingspersonal ska ha ”platskännedom” säger man, men det finns sällan eller aldrig en definition av vad det innebär, att man uppnått att man ”vet det man behöver veta för att kunna tjänstgöra på en plats”. Vad är det man ska veta då? Det finns inget svar på det. Ofta är det att ha tagit del av infrastrukturförvaltarens lokala bestämmelser som utgör ”svaret”. Ibland anges det att det kan delges den som saknar platskännedom av trafikledningsfunktionen, men sådan finns sällan utanför Trafikverkets spår, och uppgifterna som förmedlas kan vara väldigt knapphändiga.
 
Både infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag behöver se på sin verksamhet med nya ögon, att se det utifrån de unika förutsättningar som finns på varje bangård och hos varje trafikverksamhet på dessa bangårdar. På olika områden och ur olika perspektiv.
 
Solberga station AB har konsulter med lång erfarenhet som radioloksoperatörer och växlare, bangårdsinstruktörer, olycksutredare, produktionsledare för växling, skyddsombud för arbetsställe med växling, och med kunskaper om såväl järnvägs- som arbetsmiljölagstiftning. Vi kan hjälpa er att riskutvärdera de bangårdar ni bedriver trafik på eller är förvaltare för, och ge förbättringsförslag eller författa rutiner för en förbättrad arbetsmiljö i bangårdsväxling.
 
Högre säkerhet utan att påverka produktionen negativt kan ibland handla om väldigt enkla åtgärder och små ändringar i beteende och prioriteringar, med stöd av ett genomtänkt riskhanterande och väl implementerade rutiner.
 
Hör av er till oss om ni vill ha hjälp med att belysa, utvärdera och hantera de risker som finns på just er infrastruktur eller i just er växling på en eller flera platser.
2019-12-02T10:07:59+01:002019-12-02|Arbetsmiljö, Järnväg, Personsäkerhet|

Alla människor har drivkrafter och bromskrafter

Drivkrafter är det som gör att vi strävar vidare – sådant som intresserar och motiverar oss och som vi tycker är roligt, kärlek av olika slag. Bromskrafter är det som gör att vi håller oss tillbaka – huvudsakligen rädslor av olika slag men också våra egna tankar om våra tillkortakommanden.

Moder Teresa lär en gång ha sagt: ”Jag kommer aldrig att gå på möten där man protesterar mot krig. Men om du har ett fredsmöte, då vill jag gärna bli bjuden.”

Det är en väldig skillnad i attityd och energi mellan att delta på ett fredsmöte visavi att gå på ett protestmöte mot krig. Läs citatet högt för dig själv, känner du skillnaden?

”Nu får vi akta oss så att inte…” är kommunikation ur bromskrafter medan t.ex. ”tänk vad härligt det skulle vara om…” mer bottnar i drivkrafter. Shoppingdagen ”Black Friday” bottnar i rädslor för det gäller att passa på att handla just den där dagen annars är det för sent för det låga priset. Resebyråer kommunicerar mer ur drivkrafterna i sina filmer med ljuva sandstränder och klarblå av och mysiga stunder med nära och kära.

Det kan vara värt att fundera kring för egen del: när jag kommunicerar, gör jag då det utifrån kärlek eller rädsla?

2019-11-21T14:46:24+01:002019-11-21|Arbetsmiljö, Järnväg, Kunder, Ledarskap|