Självledarskap och arbetsmiljö

Igår självledarskap och idag arbetsmiljö på ”Rallarskolan” – alltid lika viktiga och roliga ämnen att undervisa i – för blivande gymnasieingenjörer. Idag har vi exempelvis pratat ergonomi. Vi har också resonerat kring målkonflikten som finns mellan jobba säkert i god arbetsmiljö och att jobba under tidspress med deadline. Hur förhåller vi oss till och hanterar den? Hur gör du i ditt jobb?

Öva i VR-miljö

Idag delar vi en liten film. Det är Jonas Karlsson på Nässjöakademin som filmat vår konsult Michael Carlsson med VR-glasögon som testar läget i en nyhet: Oskar och Mathias, två elever från Nackaakademin, utvecklar just nu tillsammans med Michael och aktörer på Nässjöakademin olika möjligheter att öva på exempelvis bangårdsarbete i VR-miljö. Spännande!

Den vikta godsvagnen i Storuman

På tema järnvägshistoria skriver vi idag om den vikta godsvagnen i Storuman.

En godsvagn är ju konstruerad för att klara stora laster, i första hand utbredda laster över hela vagnens längd men naturligtvis också för att klara punktlaster. På bilden ser vi en vagn där ramen har knäckts, vad som orsakade det lär vi aldrig få veta. Det finns inga synliga skador i vagnens ändar, det verkar alltså inte som att vagnen har blivit påkörd. Bilden är från 1973 och från Storuman. Vagnens nummer var SJ Om 21-74-361 7 933-7.

I ett dåtida SJ-dokument, SJH 636.1 SJ godsvagnar, utgåva 1 från år 1971 framgår att vagnen som mest fick lasta 21,5 ton om lasten åtminsone var utbredd på nio meters längd. Med lasten koncentrerad på 1,5 meter så hade lasten fått vara 14 ton. Det största tillåtna hjultrycket för ett fordon på vagnens lämmar och golv var 2 ton.

Det har nu snart gått 50 år. Vi lär aldrig få veta på vad som orsakade att denna vagn knippade sig.

Foto: Ulf Smedbo.

2023-11-29T07:49:45+01:002023-11-29|godsvagn, Järnväg, järnvägshistoria|

Arbetsmiljö på spåret

Igår höll vi arbetsmiljöutbildning med ett gäng blivande kontaktledningstekniker. Arbetsmiljö – livet på jobbet. Hur vi lever och verkar tillsammans så att alla är säkra, mår bra och presterar väl. Viktigt område för oss alla. Extra vikt lades vid tre områden:

  • Vilka rättigheter och skyldigheter jag själv har som anställd när det gäller arbetsmiljön.
  • Den egna hälsan och vikten av att ta hand om sig själv för att må bra, hålla och jobba säkert.
  • Ergonomi – att arbeta på ett för kroppen hälsosamt sätt i ett tungt och ansträngande yrke.

Efter att ha hälsat dem välkomna till järnvägsbranschen så hejar vi nu på dem och hoppas vi att de ska få en bra karriär i ett yrke som så väl behövs där ute.

Amtrak X 995

Tema järnvägshistoria handlar idag om Amtrak X 995.

Ett Rc-lok med amerikansk Amtrak-målning, märkt X 995, dessutom på Sävenäs lokstation i Göteborg. Året är 1976 och loktillverkaren ASEA försöker komma in på den amerikanska marknaden. Ett av SJ:s beställda Rc4-lok ”lånas” av ASEA och anpassas för amerikanska förhållanden med dess annorlunda strömsystem med mera, dessutom med automatkoppel och en horisontell balk ovanför kopplet för att minska risken att fordon kan tränga in i hytten vid eventuella olyckor.

Loket användes i reguljär trafik mellan New York och Washington. Proven utföll väl och det resulterade i att Amtrak lät bygga ett antal lok på licens, anpassade för deras önskemål. Dessa lok fick beteckningen AEM7.

Efter utförda prov kom loket tillbaka till SJ i Sverige, målades om i sedvanlig brandgul färg och fick littera Rc4 och nummer 1166. Loket finns kvar i dag och ägs av Green Cargo.

Foto: Ulf Smedbo.

 

2023-11-15T08:18:43+01:002023-11-15|Historia, Järnväg, järnvägshistoria, Lok, Tåg, Trafik, Veterantåg|

BJ O 214

Tema järnvägshistoria ställer idag en fråga: Är detta ett svenskt lok, det är ju inte brunt?

Så här ligger det till: I slutet av 1930-talet elektrifierade det privata bolaget Bergslagernas Järnvägar (BJ) sin huvudlinje Göteborg–Falun. För godstrafiken beställde man bland annat åtta styck boggilok littera O från ASEA. Dessa lok innebar nytänkande, man behövde ha en så god dragkraft som möjligt vilket man fick genom att speciellt utvecklat reglersystem som gjorde att spänningen till motorerna kunde ställas in i många steg. Dessa första åtta O-lok levererades år 1939–1940. Beställningen utvidgades sedan med ytterligare lok till både Bergslagsbanan och Gävle-Dala Järnväg. Totalt tillverkades det 21 styck O-lok. Efter förstatligandena fick dessa lok SJ littera Bk.

Loken togs ur trafik kring år 1970.

Några yngre järnvägsintresserade män hade en extra stor kärlek till loktypen och lyckades förhandla med SJ om att få måla om ett av dem i de ursprungliga färgerna för att första hand genomföra en diggarresa Göteborg–Falun–Gävle hösten 1972. Efter denna resa återgick loket med denna avvikande målning i SJ trafik, det skulle ju ändå slopas och skrotas inom kort. Trodde man. Loket finns i dag bevarat på Järnvägsmuseet i Gävle. Bilden är från Borås år 1974 i samband med en utfärd för järnvägsentusiaster.

Foto: Ulf Smedbo.

2023-10-31T08:07:20+01:002023-10-31|Historia, Järnväg, järnvägshistoria, Lok, Tåg, Veterantåg|

Vill du ingå i testgrupp?

Vi har tidigare berättat om appen Vilicus Moneo, den gränspunktsdetektor för alla som arbetar på spårgående arbetsmaskiner som vi utvecklar tillsammans med Tydal Systems AB. Du kan läsa mer om appen på dess hemsida och se animationer som beskriver grundfunktionen i den på YouTube.

På mässan Train & Rail i april 2023 lanserade vi för första gången Vilicus Moneo. Under våren och sommaren har två stora aktörer i branschen testat appen i fält. Det har varit bra med inspel vilket också har lett till vissa redan genomförda förbättringar:

Vi har lagt till ett statusfält som tydligt visar om övervakning är i gång och när den senast uppdaterades (så när den är i gång ska det ticka sekunder där). Vi har också rättat till en bugg gällande att ta bort gränspunkter. Slutligen har vi skapat en knapp till sidan för att lägga till nya gränspunkter i stället för att bara ha en text som säger att man gör det under inställningar.

På Elmia Nordic Rail 2023 förra veckan har vi fortsatt samla in tankar och förslag och framöver kommer tillsyningsmän kunna ha grupper i appen och därmed kunna se var hela gänget befinner sig. Man kommer också att kunna sätta en markering där man satt ut sina kontaktdon och annat för att ha koll på dem. I januari 2024 räknar vi med att dessa funktioner är i gång.

Vi samlar hela tiden in erfarenheter, tankar och förslag från testare. Arbetar du på spåret och vill ingå i vår testgrupp och tycka till? Gå då in på QR-koden och anmäl dig!

Appen i sin grundfunktion ligger öppen kostnadsfritt på App Store och Google Play att ladda ner.

 

2023-10-16T13:43:36+02:002023-10-16|app, Arbetsmiljö, Infrastruktur, Järnväg, Mässa, Säkerhet, Utveckling|

Kopplingsvagnen i Finspång

Tema järnvägshistoria. Vad är det vi ser? En smalspårig normalspårsvagn, eller vänta nu? Vagnen har ju normalspårsbuffertar, samtidigt ser spåret väldigt smalspårigt ut, tittar man riktigt noga så ser det ju också ut som att det finns ett smalspårskoppel på vagnen?

Bilden är från Finspång år 1989, vid denna tid användes vagnen inte längre. Tills ett par år tidigare fanns det en smalspårig järnväg med spårvidden 891 millimeter från Finspång och upp till Hjortkvarn knappt fyra mil åt nordväst. Det var endast godstrafik på banan, de som nyttjade den var bland annat spikfabriken i Björnhammaren och sågverket i Hjortkvarn. I Finspång fanns normalspåret och kontakten med den övriga världen. Allt gods lastades på normalspåriga vagnar som i sin tur stod på smalspåriga så kallade överföringsvagnar.

För att enkelt kunna koppla ihop den smalspåriga lokomotorn med den första normalspårsvagnen uppställd på en överföringsvagn tog man helt enkelt en smalspårig godsvagn och svetsade fast ramen från en normalspårig godsvagn ovanpå denna. En slags dåtida hemslöjd, jag tror aldrig att man gjorde någon ritning.

Foto: Ulf Smedbo

2023-10-05T09:03:05+02:002023-10-05|godsvagn, Järnväg, järnvägshistoria|

Vi ses på Elmia Nordic Rail!

Vi kommer att finnas på plats på Elmia Nordic Rail 10–12 oktober. I år är vi två företag som delar monter så både Michael Carlsson från Solberga station AB och Thomas Tydal från Tydal Systems AB har fått frågan om vad som händer i montern i år.

Vad kommer Tydal Systems AB att visa upp och/eller berätta om i montern?

Vi jobbar för en punktligare tågtrafik där de viktigaste produkterna är 1409 för tågdriften och Vilicus Moneo för arbeten i spårområdet. Det handlar om att säkerställa att alla har rätt information lätt tillgänglig.

Michael Carlsson Solberga Station järnvägskonsulter

Vad kommer Solberga station AB att visa upp och/eller berätta om i montern?

Vi kommer för att visa appen Vilicus Moneo, ett hjälpmedel vid arbete i spår, och för att tala om kreativa sätt att underlätta verksamheten för spårtrafikbranschen.

Vad vill Michael att vi som ska eller funderar på att besöka mässan ska veta mer?

Vi tycker om att finna nya vägar och sätt att lösa uppgifter. Vi jobbar gärna med problemlösning av alla slag, kom och träffa oss om du har något du funderar på!

Vad vill Thomas att vi som ska eller funderar på att besöka mässan ska veta mer?

Järnvägen behöver utvecklas och bli säkrare, effektivare och mer tillförlitlig. Har du tankar kring hur man skulle kunna göra det med datasystem eller appar så kom och prata med oss!

Du finner oss i monter B06:74. Varmt välkommen!

 

(Bilden är ett collage: Foto Thomas Tydal tillhör Tydal Systems AB. Foto Michael Carlsson tillhör Solberga station AB. Logotyp Elmia Nordic Rail tillhör Elmia.)

Bron vid grusgropen i Tallås

På temat järnvägshistoria skriver vi idag om bron vid grusgropen i Tallås.

En järnvägsbro över en å mitt ute i ingenstans. Vi befinner oss i en utkant av det svenska järnvägsnätet, en rest av hur enkelt man kunde bygga en järnväg för länge sedan. Brons bärande balkar är gjorda av stål, brofästenas väggar är av trä, brobalkarna vilar i banvallsgruset. Väggarna är med dagens mått väldigt enkla och består av sågat virke med knuttimring i hörnen, innanför har man fyllt med sten och grus. Bilden har en del år på nacken, den är från år 1974 och visar bron över Lillån till Tallås grusgrop på museibanan Jädraås-Tallås Järnväg, en del av före detta Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg. Landskapet är Gästrikland och platsen ligger cirka fem mil nordväst om Gävle.

Foto: Ulf Smedbo.

2023-09-13T09:21:19+02:002023-09-13|Historia, Infrastruktur, Järnväg, järnvägshistoria|
Till toppen