Konstiga begrepp på järnvägen: växelklov

Ibland behöver man låsa ett spår från trafik rent fysiskt.
Då låser man växeln som leder till det spåret så att växeln enbart kan leda trafik till spåret bredvid.
För att göra detta använder man en växelklov, det här är ett ord som ofta missförstås, ty det uppfattas ofta som ”växelklo”, utan ”v” på slutet. Men ordets ursprung är detsamma som i handklov, som polisen använder.

Så här ser en klovad växel ut, växeltungan är fysiskt låst mot rälen.

Bild 1 Klovad växeltunga

Bild 2 Klov i delar

Bild 3 Hopskruvad klov

Det går till så att man lägger växeln i det läge att trafik leds bort från spåret som ska skyddas från trafik, låser växeltungan i det läget, intill rälen, skruvar åt, drar till med skiftnyckel och kan sen sätta ett hänglås som hindrar kloven från att skruvas upp.

 

 

Bilder: Kenneth Sörestedt, Solberga station

2023-01-17T12:23:40+01:002023-01-19|Arbetsmiljö, Järnväg, Spår, Utbildning, Växling|

Kommun och industri med spår

Det finns infrastruktur som förvaltas av organisationer som inte huvudsakligen har järnväg som sin huvudsyssla och det är industrier och kommuner. Även de omfattas av krav förknippade med att vara infrastrukturförvaltare. Vi frågar vår konsult Michael Carlsson vad industrier och kommuner som har spår ska tänka på? Han svarar:

– I och med det som kallas ”4:e järnvägspaketet” och som trädde i full kraft i Sverige den 1 juni 2022 så har lagar och förordningar ändrats mycket. I många fall betyder det att säkerhetsstyrningssystemet för drift och förvaltning av ett spår kan behöva omarbetas och anpassas till nya lagtexter och krav. Det som var ett ”riktigt” system för bara några år sedan kanske inte håller måttet i nuläget. Om ett tillstånd nu är uppe för omprövning, som de brukar vara vart 5:e år, så är det definitivt läge att omarbeta de styrande dokument som ligger till grund för tillståndet för att inneha en järnvägsinfrastruktur.

Vi på Solberga station AB bistår både industrier och kommuner. Vad kan man kontakta oss för att få hjälp med? Michael berättar och vi listar. Vi kan:

  • hjälpa till med att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem för infrastruktur enligt de senaste lagkraven.
  • utföra internrevisioner som ett led i verksamhetens internövervakning.
  • leda och/eller delta med expertis i en riskhanteringsprocess vid förändringsarbete.
  • utforma operativa rutiner som TRI (trafiksäkerhetsinstruktion) eller andra delar av ett säkerhetsstyrningssystem eller andra redovisande dokument (som JNB, Järnvägsnätsbeskrivning) som behövs i verksamheten.
  • delta med expertis vid skyddsronder eller i andra sammanhang där arbetsmiljöpåverkan ingår (EU-förordning 2018/762 om säkerhetsstyrningssystem kräver att arbetsmiljöaspekter är integrerade i järnvägsförvaltningen).
  • hjälpa till med olycksutredningar eller att skapa nödlägesövningar för järnvägsolycka (som är ett lagkrav).
  • göra leverantörsgranskningar eller hjälpa till med att finna resurser för att upprätthålla en infrastruktur.
  • utbilda funktionärer som ska ha ansvarsroller i er förvaltning av ett spår eller ledningsgrupper som har beslutsrätten över trafiksäkerhetspåverkande åtgärder som budget eller investeringar. Att fastställa ett kompetenskrav för sådana roller är också ett krav i gällande EU-förordning.

 

Det finns mycket vi kan bistå dig som ansvarar för infrastruktur i kommun eller industri med. Känn dig alltid varmt välkommen att kontakta oss!

 

Bild: Pixabay/Benedikts_Snapshots

Tävling för examensarbete

Vi på Solberga station AB är medlemmar i branschorganisationen Swedtrain.

Swedtrain har årligen en tävling för examensarbete och nu är det dags igen: Senast 5 februari 2023 ska bidrag lämnas in. Sprid gärna, för ju fler som får chansen desto bättre.

Studerande inom all utbildnings- och forskningsverksamhet inom järnvägsteknik vid svenska högskolor inbjuds att delta i tävlingen.

Syftet med tävlingen är att just stödja sådan verksamhet. För att delta i tävlingen ska examensarbetet vara genomfört under studieåret 2022.

Här finns möjlighet att vinna 15 000 kronor. Priset kommer att delas ut på mässan Train & Rail i vår och då kommer pristagaren också att på scen få presentera sitt examensarbete.

Läs mer här

 

Bild: Pixabay/Mohamed Hassan

 

2023-01-09T23:35:46+01:002023-01-10|Forskning, Järnväg, Lärande, Utbildning, Utveckling|

Planering inför Train & Rail

Nu är det knappt ett halvår kvar till Train & Rail 24–27 april 2023 där vi kommer att ställa ut.

Nu har vi påbörjat planeringen kring såväl bemanning och inredning av monter som framtagning av material som ska visas på skärm och dator och tas med för att visa upp både nya tjänster och produkter och vår ordinarie verksamhet.

Vi kan redan nu säga att vi kommer att finnas i monter A07:08 och att vi hoppas träffa dig där!

 

Foto: Margareta Carlsson

 

 

 

2022-12-15T17:41:16+01:002022-12-20|Järnväg, Mässa, Nyheter, Om oss på företaget|

Hindertavla

Järnvägen är full av sina egna signaler och skyltar med olika betydelser.

Den röd-gula vi ser är heter ”Hindertavla” och enligt järnvägens reglemente betyder den ”stopp”.

Av bilden att döma kan det ju verka övertydligt att behöva sätta upp en skylt om det, men, principen är att ett spår alltid är öppet för trafik såvida inte motsatsen framgår. Och här framgår det av skylten att det är ”stopp” ifall man trodde något annat. Allt i god ordning.

Bilden är tagen för några år sedan vid slutet på den gamla banan Mjölby-Hästholmen, som låg kvar en liten bit inne i Mjölby för sporadisk godstrafik.

Hindertavlan används i flera olika sammanhang, till exempel vid trafikavstängningar i samband med spårunderhåll eller på en grind som kan stängas över ett spår, eller som här när ett spår fortsätter en bit men inte är besiktigat för trafik längre bort, och från och med här är det ”stopp”.

Den svarta skylten med tre vita ränder bortom hindertavlan är en ploglyfttavla, den berättar för besättningen på en av järnvägens snöröjningsfordon att de ska lyfta snöplogen en liten bit så de inte fastnar i den vägövergång som finns i närheten med snöplogen. Riktigt långt tillbaka i tiden planterade man ibland enar på bägge sidor om spåret för att markera samma sak. Man kan fortfarande hitta någon enstaka (!) en längs ett gammalt spår som har ett förflutet som signalmedel inom järnvägen.

 

 

Foto: Michael Carlsson, Solberga station

Järnvägsord: växla eller rangera?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag är temat bangårdsarbete.

En ”bangård” är ett större område som huvudsakligen är till för att ställa upp fordon eller rangera fordon. Det finns ”godsbangårdar” som är rangerbangårdar eller växlingsbangårdar för godsvagnar. ”Personbangårdar” är bangårdsområde för växling och uppställning av fordon för persontrafik.

”Rangerbangårdar” kallar man särskilda bangårdar med stor kapacitet som finns på ställen med stora godsvolymer och/eller många tåg som ankommer/avgår.

Arbete på en bangård innefattar växling. ”Växling” kallas det när man flyttar om, sorterar och placerar fordon på en bangård. ”Ranger” är franska och betyder ”ordna”. Rangera/rangering innebär att man genomför växlingsinsatser på ett område.

Det finns också det som kallas ”kombiterminaler”, vilket är ett samlingsbegrepp för en plats där man lastar om mellan olika transportslag, till exempel från lastbilsflak eller container till järnväg, eller vice versa.

 

 

Bild: Pixabay/holzijue.

 

Järnvägsord: driftplats, hållställe eller järnvägsstation?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man.

Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag några ord som beskriver ställen där fordon stannar.

 

En ”trafikplats” är ett gemensamt namn för driftplats, linjeplats, hållplats och hållställe. Varje trafikplats ett eget fastställt namn för att kunna identifieras.

 

En ”driftsplats” är ett område som är avgränsat från linjen och som kan övervakas av tågklarerare. Ordet driftplats har ersatt ordet station i trafikföreskrifterna.

 

En ”linjeplats” är en plats på linjen med en växel eller en rörlig bro i huvudspåret. Den kan även vara avsedd för på- och avstigning.

 

Ett ”hållställe” är en plats som har ett eget namn inom en driftplats, avsedd för på- och avstigning av resande.

 

En ”hållplats” är en plats på linjen, utanför driftplats och utan växel, som är avsedd för på- och avstigning av resande.

 

En ”järnvägsstation” (inte station) är ett samlingsnamn för alla platser vid järnväg där resande kan stiga av eller på eller där gods kan lastas av eller på. (Det heter alltså inte ”tågstation”. Jämför med vägtrafiken: det finns exempelvis rastplatser och bensinstationer, inte ”bilstationer”.)

 

På några av ställena ovan kan det finnas en ”plattform” som är ett upphöjt område vid spår att använda för av- och påstigning av resande, i höjd med fordonets dörröppning. Detta är vad gemene man ofta kallar perrong.

 

 

 

Bild: Pixabay/Pexels.

 

2022-11-07T10:12:39+01:002022-11-10|Begrepp, Järnväg, Station|

Järnvägsord: spår, bana eller linje?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag skillnaden mellan spår, bana och linje.

 

Spår: Rälsen är de skenor av stål som fordonets hjul vilar på. Rälsen består av räler (en räl, flera räler). Slipers som är den tvärgående balk som rälsen vilar på, oftast av trä eller betong men kan även vara av stål. Ett spår är en enhet som innefattar räler, sliprar och det som fäster rälerna i slipern samt spårväxlar och andra komponenter såsom exempelvis kontaktledningen, som är en uppspänd ledning över spåret som förser tåget med elektricitet.

 

Bana: En bana är en järnvägslinje, spårvagnslinje, spårsträcka eller tunnelbanesträcka. En bana delas upp i linje (för förflyttning) och driftsplats (för stopp av olika slag). En stambana var historiskt benämningen bana av nationell betydelse och med mycket trafik, både avseende resande och gods, som skulle byggas och underhållas av staten emedan övriga banor var tänkta att hanteras av privata aktörer. Numera har begreppet stambana kommit att omfatta huvudstråken i järnvägsnätet även om tillkomsten delvis varit enskild järnväg.

 

Linje: En linje, eller järnvägslinje, är där tåget förflyttar sig från en plats till en annan. Det kan vara en kortare eller en längre sträcka. ”Banan utanför driftplatsernas gränser” säger trafiksäkerhetsreglementet, inklusive de ban-, kontaktlednings-, signal- och teleanläggningar som krävs för förflyttningen.

 

 

 

Bild: Pixabay/music4life.

Järnvägsord: verkstad eller depå?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag några ord som beskriver platser för fordonsunderhåll.

En ”järnvägsverkstad” är en organisation som underhåller, servar och reparerar järnvägsfordon. Järnvägsverkstäder finns på flera platser.

En ”depå” är en plats för service och löpande tillsyn av tågens fordon. På depåer huserar till exempel järnvägsföretag och/eller underhållsföretag.

Andra begrepp för samma sak kan vara verkstad, trafikverkstad eller driftverkstad. Det finns också komponentverkstäder som specialiserat sig på särskilda järnvägskomponenter.

Underhållsverkstäder kallar man ibland järnvägsverkstäder för tungt underhåll och större reparationer av fordon, men det är järnvägsverkstäder även det.

 

 

 

 

Bild: Pixabay/bfleeson

Bromssträckor med tåg – visste du att…?

Om man kör ett X2000-tåg i 200 km/h och sedan behöver bromsa för att något händer på spåret så är bromssträckan från 200 km/h till stopp ca 1700 meter. På helt plan mark.

Ett godståg i 100 km/h har en bromssträcka på ca 1000 meter från 100 km till stopp.

Källa: ”Den svenska järnvägen” av Sven Bårström och Pelle Granbom, utgiven av Trafikverket.

Lägg därtill att när man väl hör tåget komma så är det i princip redan framme där man står…

 

 

 

 

Bild: Pixabay/Picudio

Till toppen