Om att arbeta/ leda på distans

I vår bransch finns distansledarskap som en naturlig del, även när vi inte lever i en pandemi. Så har andelen som arbetar på distans ökat det senaste året. För dem är situationen nu annorlunda. Vad ska man särskilt tänka på då? Här är några punkter: 

Hur vår hjärna fungerar

Vår hjärna letar konstant efter potentiella hot, det är en del av vår överlevnadsinstinkt (på gott och ont). Vår hjärna söker därför efter kontraster, det som sticker ut, ser saker ”i relation till”, just för att det som sticker ut kan vara ett potentiellt hot. När vi nu plötsligt befinner oss i en situation där våra arbetsdagar ser helt annorlunda ut ”än normalt” så reagerar vår hjärna: ”Vad är nu detta? Det här är inte som vanligt… Bäst att ha extra koll…”.  

Det i sin tur leder till något annat som vår hjärna gillar: energisparläge. För man vet ju aldrig om det kan komma ett hot och då är energi bra att ha. Om nu hjärnan upplever ett potentiellt hos så drar hjärnan på energisparläget. Jämför med alla som under hösten jobbat hemifrån som sagt ”jag har liksom inte samma energi…”.  

Om vi på det lägger att vår hjärna väljer alternativ med mest belöning och minst obehag samt vill ha snabba belöningar framför långsiktiga – vad betyder då allt detta för 1) hur du leder dig själv och 2) om du är ledare: hur du leder andra? Några områden lyfter vi nedan. 

Vi är gruppdjur 

Vi människor behöver en grupp att vara ”vi” med. Det tryggar oss. Det är också en del i vår överlevnadsinstinkt, för ensam är inte stark utan stark är man i ömsesidigt beroende med andra. Forskning visar att det är viktigare att tillhöra en grupp än att tala sanning. Det kan du se hos dig själv, för visst finns det en gräns för när du säger ifrån om något är galet? Ju tryggare du är i gruppen desto tidigare säger du ifrån, skulle man kunna säga, och i vissa fall förblir du tyst för ”det är inte värt det”. Detta handlar just om behovet av gruppen. 

Vi behöver alltså hitta sociala aktiviteter digitalt som upprätthåller gruppen och vara extra noga med incheckningar och varvet runt när vi arbetar/leder på distans, för att upprätthålla ”vi”. (Se separat blogginlägg om ”Vikten av vi” där vi skrivit om detta, länk nedan.) 

Solberga Station järnvägskonsulter

Energin – hur är det med den?

Hur är ditt energiflöde vid hemarbete visavi när du är på kontoret eller ute på sajten? Vad ger dig energipåslag respektive tar din energi hemma visavi när du är ute? Om du nu temporärt arbetar mer hemma, hur kan du då omformulera ditt arbetsupplägg så att du inte bara ”flyttar hem” arbetet utan faktiskt ”arbetar hemifrån”, för det innefattar så mycket mer. (Datorisera visavi digitalisera, om vi använder den liknelsen.)  

Exempel:
Normalt arbete på fysisk plats innefattar kanske för dig att åka dit, gå från bilen och in, heja på kollegor, prata några ord, klä om, arbeta gåendes och ståendes till stor del, på lunchen gå iväg och äta på annan plats, diverse fysiska interaktioner och dialoger under dagen, klä om, åka hem. 

Jämför med temporärt hemarbete (vanligt scenario, säger vår erfarenhet oss): Gå upp, klä på sig (varierande grad av normal klädsel), äta frukost, plocka fram datorn på köksbordet eller i soffan, sitta och jobba hela dagen, gå ett par steg till kök/spis och fixa lunch, sitta igen hela eftermiddagen och jobba, kanske ända tills familjen ramlar in framåt kvällen. Ett och annat teamsmöte finns också med, då man också sitter och det är väldigt lite småprat i mötena utan fokus på effektiva möten. I övrigt mestadels skriftliga meddelanden i chattar och mejl. 

Ser du skillnaden i energi? 

Lägg så på hjärnans energisparläge på det. Här gäller det att tänka till så att man får fart på energin även hemmavid.
Gå ett varv ute till och från jobbet, inte för att du behöver utan för att det är bra och påminner om normalt beteende. 

Ta paus på lunchen och gå ut i dagsljuset lite eller läs en bok eller lek/spela en stund, viktigt med återhämtning vilket också lunchen är till för. 

Fysiska möten med andra människor och teamsmöten med andra människor är inte rakt av jämförbaradet vet alla som provat och jämfört, även om det är gott att vi kan ha digitala möten med andra och upprätthålla våra relationer. 

En fysisk träff i korridoren med kollegan som du pratar med en stund som ger dig en kick kanske när du är hemma ska ersättas med något helt annat men som ger dig samma energi-påslag och dopamin-kick, exempelvis att dansa loss till en låt som du gillar eller göra några squats på vardagsrumsgolvet. 

Spelregler för digitala arbetsplattformar och distanssamarbeten 

Vad ska vi ha för förhållningssätt och ”regler” oss emellan när vi arbetar? Det är alltid viktigt, inte bara vid distansarbete. Det som är viktigt att tänka på är att det förändras om man arbetar temporärt på distans visavi hur det normalt ser ut. 

Exempel på frågor som klargör spelregler: 

  • Vilken ambitionsnivå ska vi ha i vårt arbete? 
  • Vilka värderingar står vi i och utgår vi från tillsammans? 
  • Vilken ska vår attityd sinsemellan och utåt vara? 
  • Vilka förväntningar har vi på varandra? 
  • Vilka beteenden är ok och inte ok? 
  • Hur bidrar var och en? 
  • Hur ställer vi upp för varandra? 
  • Vilka forum ska vi förmedla vilken information i? 
  • Hur snabbt förväntas man svara på sms, mejl eller i teamschatt? 
  • Hur tillgängligt förväntas jag vara och under vilka klockslag? 
  • Måste jag arbeta t.ex. 7.00-16.00 eller kan jag få arbeta mer fritt i tid när det passar mig, t.ex. kl. 7.00-10.00 plus kl. 14.00-19.00? 
  • Är det ok att t.ex. sätta på eller hänga tvätt under arbetsdagen?  
  • Får jag sitta ute på offentlig plats – ex. ett kafé eller i en park – och arbeta? 

Väldigt ofta vid konflikter så finns i bakgrunden otydliga spelregler och outtalade förväntningar på varandra som man inte upplever uppfyllts och det leder till missnöje och i vissa fall dubbelarbete och skev arbetsbelastning och påverkar gruppdynamiken negativt. Vi behöver snacka ihop oss på jobbet. Det gäller både vid fysisk och vid digital samverkan.  

Vi-skapande aktiviteter och kommunikation 

Hur förhåller vi oss till sådant vid distansarbete? Behovet människor emellan ser väldigt olika ut på det här området. Ska vi ha gemensam morgongympa eller morgonfika med incheckning eller teamsfika på em? Vem ska vara med då och måste man vara med? Ska vi ha olika chatflöden med information så att alla alltid håller alla informerade om allt – eller vem ska egentligen informeras om vad och i vilket flöde? 

Som exempel kan vi nämna en arbetsplats vi kommit i kontakt med där man var så mån om att skapa sociala flöden och kanaler då majoriteten av medarbetarna nu skulle arbeta på distans mot normalt på kontoret, så att man i stället skapade stress hos medarbetarna i att hålla koll på alla dessa olika kanaler… Det gäller att tänka till. Ha dialog tillsammans; vad är det vi behöver och vill ha? Vad av detta ska vara obligatoriskt och vad ska vara frivilligt? 

Vad gör folk egentligen på dagarna?

Så var det då detta med ”hur vet jag om de jobbar när jag inte ser dem” och känslan kollegor emellan att vissa maskar nu när de inte syns… Är det så stor skillnad på distans visavi när vi är fysiskt på plats? Är det inte så att de som jobbar hårt på plats är de som jobbar extra hårt på distans för att de är samvetsgranna och vill göra rätt för sig, och de som maskar på plats väl gör det hemmavid också? Vi blir ju inte helt annorlunda i vår karaktär för att vi byter fysisk plats. Som chef, hur vet jag vad folk gör/skapar/bidrar med på arbetet, oavsett plats? Vad är arbete? Hur mäter vi prestation? Hur mycket förtroende och tillit har vi i arbetet? Det gäller att ha uppdragssamtal och skapa tydlighet kring förväntningar och resultat. Då spelar det mindre roll var människor är – såvida de inte fysiskt ska vara på en viss plats för att kunna göra ett visst jobb. Det är svårt att t.ex. framföra lok eller montera kontaktledningar hemifrån… 

Hur mår människor? 

Viktig fråga! Kanske den viktigaste när vi arbetar och/eller leder på distans. Hur ser vi varandra, så att vi kan ha koll på varandras mående och bry oss om varandra? Hur har vi en nära kontakt även när vi är fysiskt på olika plats? Hur läser vi av varandra? Hur och vad berättar vi för varandra? Täta avstämningar är viktigt. Liksom att ha kameran på vid möten så att vi kan se varandra. Vi behöver också bli bättre på att prata om just detta, hur vi mår. 

Försäkringarna, ha koll på dem

När vi är på arbetet och på vägen till och från arbetet så är vi försäkrade genom arbetsskadeförsäkring. Vad gäller då om man arbetar hemifrån? Då gäller till viss del samma regler och till viss del inte. Olycksfall ska alltid ha direkt samband med det arbete du ska utföra. Det är enklare att avgöra om man fysiskt är på en arbetsplats. Vad är det då hemmavid? Det kan t.ex. vara att du snubblar på datorsladden till jobbdatorn, har ett walk-and-talk-möte (promenerar och har telefonmöte samtidigt) med jobbmobilen om arbetsgivaren har godkänt sådana eller åker till kontoret för att hämta material. 

Om du däremot snubblar när du är på toa och slår huvudet i badkarskanten, eller går ut i köket för att hämta kaffe och halkar och slår dig, så gäller inte försäkringen. Då är det av stor vikt att medarbetaren själv har en egen olycksfallsförsäkring som kickar in. Det är ett viktigt område, läs mer här.

Om du känner att du vill få mer kött på benen inom något område ovan så ska du veta att vi föreläser, utbildar och coachar på områden som dessa och kan bistå dig på olika sätt, om du så önskar. Känn dig alltid välkommen att höra av dig till oss för ett förutsättningslöst samtal. 

Läs gärna dessa tidigare blogginlägg på teman som hör ihop med att arbeta/leda på distans. 

2021-03-25T16:12:51+01:002021-03-25|Ledarskap, Utbildning|

Vi är godkända utbildningsanordnare!

Vet du om att Svenskt Näringsliv, LO och PTK nu satsar extra på stöd till arbetsmiljöutbildning?
 
Nu har ditt företag chansen att få ekonomiskt stöd vid utbildningsinsatser där chefer och arbetsmiljö- eller skyddsombud på arbetsplatsen deltar tillsammans.
 

Utbildningsanordnare av arbetsmiljöutbildningar

Vet du om att vi på Solberga station AB är godkända som utbildningsanordnare av sådana arbetsmiljöutbildningar?

Vi bistår dig gärna i att ta fram den utbildning som är bäst för just er. Stödet gäller för såväl grundläggande utbildning som repetitionsutbildning.
 
Det kan även vara riktad utbildning kring exempelvis riskbedömningar, organisatorisk och social arbetsmiljö, hälsofrämjande ledarskap eller säkerhetskultur. Det kan vara fysiska eller digitala utbildningar.
 
Satsningen omfattar alla företag och organisationer med minst en anställd inom privat sektor som har tecknat kollektivavtal och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) för de anställda.
 
Planeringen av utbildningen ska ske i samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Syftet är att gynna samverkan och skapa dialog i arbetsmiljöarbetet utifrån arbetsplatsens behov.
 
Stödet är i form av en delfinansiering av den utbildningskostnad företaget har.
Varmt välkommen att kontakta oss så skapar vi en bra utbildning för dig!
 
2021-02-17T18:48:06+01:002021-02-17|Om oss på företaget, Utbildning|

Alla dessa möten – varför? vem? hur?

När vi är ute i organisationer av olika slag och frågar människor vad de helst skulle vilja komma till rätta med så svarar i princip alla: ”möten”. Det spelar ingen roll om vi talar med chefer och arbetsledare på olika nivåer i organisationen eller medarbetare i olika roller runt om i organisationen.

Ordning på mötesstrukturen?
Vad är det som gör att vi har så svårt att få ordning på våra mötesstrukturer? Analoga eller digitala, har vi bättre ordning på det ena än det andra? (Längst ner i inlägget finner du några tips för just digitala möten.)

Möten är samvaro. Att mötas. Att se varandra. Att vara tillsammans. I närvaro, i samma ämne, i samma ärende, i samma svårighet, i samma glädje. Möten är till för kommunikation – verbal eller ordlös. Det är hela poängen med möten.

Finns det en kommunikationsstrategi?
Möten är en del av vår kommunikation. När man arbetar med kommunikationsstrategi så gör man det i tre steg:

1. Strategiskt

? vem – behöver veta:
? vad – vilken information
? varför – av vilken anledning, vad är syftet med att få veta
? när – vilken är tidsaspekten och/eller ordningen i flödet
? hur – kommunikationssätt (vissa saker finns det lag på hur de ska kommuniceras)
? från vem – ansvar för kommunikationen och/eller lämplig att kommunicera

2. Socialt
Nästa steg rör samverkan mellan människor. På vilket sätt påverkar kommunikationen det sociala samspelet och på vilket sätt vill man att kommunikationen ska påverka? Nu väver man in den aspekten i det man kom fram till under första punkten.

3. Tekniskt
Först i det här skedet tar man ställning till vilka hjälpmedel som finns att tillgå, inte förr. Nu funderar man på om man ska nyttja hjälpmedel såsom telefon, e-post, teamsmöten, anslå på fysisk/digital anslagstavla eller skicka (ev. rekommenderat) brev till den det berör.

Utifrån den strategi man sedan har för kommunikationen på företaget, i arbetsgruppen, i fotbollslaget… (eller i familjen) så formulerar man policys och rutiner (vanor) kring hur man ska använda fysiska möten, digitala möten, e-post, intranät, sms, telefon…

När ska man ha möten?
Möten ska man ha om man:

  1. vill förmedla information som man tror kommer att väcka frågor.
  2. vill ha dialog kring någonting.
  3.  av olika anledningar särskilt behöver bygga eller upprätthålla en relation.
  4. vid de flesta ”svåra samtal” – exempelvis återkoppling av mer omfattande art, gränssättande samtal, omplaceringar och uppsägningar.

Möten är alltså till för att mötas – kommunicera, inte informera. Det är skillnad på information och på kommunikation. Information är enkelriktad medan kommunikation bygger på ett utbyte och en ömsesidighet.

Sådant som inte förväntas väcka frågor, kräver dialog etc. skapar man med fördel en annan vana kring än just möten, exempelvis mejlutskick eller anslag på fysisk/digital anslagstavla. (Så är det självklart viktigt att man förmedlar att alla som ändå har frågor eller förslag eller åsikter är välkomna att förmedla dem, och var/när man kan göra det.)

Olika typer av möten
Detta med att ha stående dagordningar och lista ekonomi, personal, produktion, utveckling etc. som punkter under varandra är otroligt vanligt. Tycker ni att det fungerar? Som jag skrev överst: de flesta tycker inte det. Varför gör man så då? Det är enkelt, vi är vana att göra så, det kräver minst ansträngning.

(Det där med att slippa anstränga oss, det gillar vår hjärna, som bekant, att spara energi – ifall att något hon skulle dyka upp så att vi behöver den till annat… Det är ett helt annat blogginlägg men värt att ändå nämna här. Vi får lov att anstränga oss om vi ska göra något bättre, det går liksom inte annars. Så vi får lov att göra ”override” på, koppla förbi, vår hjärna då och då: fatta ett beslut och ha självdisciplin nog att agera i enlighet med det.)

Jämför ett möte för att fatta beslut i en fråga med ett möte för att sporra och peppa varandra till nya innovativa idéer. Det är två helt olika attityder och energier som krävs. Två helt olika ingångar, två helt olika förberedelser. Vad gör man då? Man delar det på två olika möten. Eller flera, exempelvis problemlösningsmöte, motiverande möte, analysmöte, uppföljningsmöte…

Effektiva möten
Nu har vi beslut kring att möte ska äga rum och kring vad, vilken typ av möte. Effektiva möten är just möten med ett tydligt syfte, först då kan man planera resten rätt. Då behöver vi ta ställning till

  • Hur ofta vi ska mötas?
  • Hur länge ska vi mötas?
  • Vilka ska delta? *
  • Förhållningssätt/spelregler för mötet? (avbrott, tidsoptimister, pratkvarnar…)
  • Fysisk, vilken lokal, eller digitalt, vilken form?
  • Hur hanteras frånvaro från mötet? (missad kommunikation, respekt)
  • Hur hanteras agendan så att den blir meningsfull och vem sätter upp den?
  • Ska det föras protokoll eller anteckningar och i så fall av vem?
  • Hur bereds frågor?
  • Hur förmedlas material? (före om man ska läsa något)
  • Hur fattas beslut?
  • Hur följer vi upp?

* Angående vilka som ska delta vill jag slå ett slag för att människor deltar på delar av möten. Alla måste inte alltid veta allting om allting. Så ser väldigt sällan en kommunikationsstrategi ut.

Ofta deltar människor på möten

1) för att de ska informera eller lyssna eller föra dialog på en av punkterna på mötet eller

2) för att de är rädda för att missa något och därför bevakar mötet mer än deltar på det eller

3) någon annan anser att de borde delta på mötet och de tar inte själva ansvar för sina prioriteringar eller tror inte att de får prioritera bort ett möte. De tre exempel som jag hör och ser oftast. Det finns förstås andra skäl också.

Välj deltagare. Man kan ha representation där en person i en grupp deltar och mer informellt förmedlar till övriga efteråt. Man kan ha vissa deltagare på vissa punkter, så kommer de när det är dags för dem eller går när deras punkt är avklarad.

Ja, det sistnämnda betyder att man måste man träna på tidsbedömning och på att hålla tider, både på mötet och om man ska ansluta på delar av det. Det är också viktigt för effektiva möten, att börja och sluta i tid. Gärna sluta före utsatt tid om man klar.

Följ upp. Att ha möten där man fattar beslut, kommer överens om saker och ting, och sedan går vidare utan att följa upp hur det sedan blev är inte effektivt alls. Leder inte heller till förbättring och utveckling.

Fatta därför hellre ett beslut som alla sedan ser till att agera på och implementera än flera beslut som man inte mäktar med. (Jag hörde en gång att av alla beslut som fattas i en ledningsgrupp så är det endast 20% av dem som implementeras i organisationen. Sant? Jag vet faktiskt inte. Men om det är så, vad beror det på? Ja, organisationer är tyngre än grupper, och implementering – att gå från ord till handling och från det till en vana som fungerar – tar tid. Som sagt, bättre ett beslut som blir en god vana.)

Ett effektivt möte, slutligen, har mer kreativitet än prestige i sig. När det går prestige i frågor och samverkan så skapar det sällan de resultat som är bäst för organisationen som helhet.

Vill du ha några tips vid digitala möten? Här finns ett tidigare blogginlägg om just det.

2020-10-16T11:38:43+02:002020-10-16|Utbildning|

YH Tågtekniker

Nu startar en ny omgång YH Tågtekniker och vi är med och utbildar igen!

Vi tycker det är väldigt roligt att bidra till återförsörjningen av tekniker till fordonsunderhållet i Sverige.

2020-09-07T22:23:21+02:002020-09-07|Utbildning|

Kompetensutveckling vid korttidsarbete

Den lagändring av Lag om stöd vid korttidsarbete (2013:948) som trädde ikraft den 7 april bygger på en utredning (SOU 2018:66) om ett utökat stöd vid synnerliga behov, som de som råder nu. I pressmeddelande från regeringen i augusti 2018 säger finansminister Magdalena Andersson:

”Korttidsarbete är ett alternativ till stora uppsägningar. Det ger en möjlighet för kompetensutveckling och samtidigt en trygghet för den som får behålla sin anställning.”

På Tillväxtverkets hemsida framgår att arbetsbefriad tid under korttidsarbete får användas till utbildningsinsatser och kompetensvalidering.

”Tillväxtverket ställer sig positivt till arbete med kompetensutveckling under arbetsbefriad tid, då näringslivets kompetensförsörjning är en avgörande tillväxtfråga på lång sikt. Ersättning för korttidsarbete betalas ut under förutsättning att tiden inte betraktas som arbetstid. De lokala parterna har möjlighet att komma överens om att det ska ske kompetensutveckling under korttidsarbetet. Möjligheten finns att t.ex. anordna interna eller externa utbildningar, gå bredvid en kollega eller genomföra kompetensvalidering.”

Med lokala avtal om saken, kan alltså del av arbetsbefriad tid ägnas åt utbildningsinsatser utan att det räknas som arbetstid under arbetstidsförkortningen. Läs mer här. 

Det finns en möjlighet till ekonomiskt stöd för sådana utbildningsinsatser.

Arbetsmarknadsdepartementet säger i ett pressmeddelande att 298 MSEK i socialfondsprogrammet har omfördelats till utbildning av varslade och korttidspermitterade personer.

Fram till den 5 maj 2020 finns det möjlighet att söka bidrag ur ESF, Europeiska socialfonden. Ingen medfinansiering krävs. Utbildningsinsatserna ska påbörjas snarast, dock tidigast 1 juni. Utbildningens mål ska vara: ” 1. stärker positionen inom ramen för nuvarande anställning, eller

2. står bättre rustade för anställning inom ett annat företag eller en annan bransch.”

Mer information om att söka medel finns här. 

Insatserna under rådande kris innebär alltså en utökad möjlighet till ekonomiskt stöd för korttidsarbete, och att den arbetsbefriade tiden kan användas för kompetensinsatser för den korttidsarbetande personalen, samt att det finns pengar att söka för att finansiera sådana kompetensutvecklingsinsatser.

Kan ditt företag dra nytta av dessa åtgärder? Vi är ett utbildningsföretag som står redo att bistå er i era kompetensutvecklingsinsatser.

2020-04-21T13:07:48+02:002020-04-21|Arbetsmiljö, Kunder, Ledarskap, Utbildning|

Framtiden för tågtekniker?

Den ser ljus ut, är den slutsats en studie kommit fram till.

I januari i år startade Framtidens Järnväg upp ett samarbetsprojekt mellan näringsliv och akademin för att undersöka situationen avseende kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom tågteknikerområdet. Anledningen till det var att det fanns en upplevd brist på tågtekniker i nutid och framåt.

Solberga station AB har varit med och gjort inspel till studien och ser nu med spänning fram emot att läsa resultatet av den. Det kan man nu göra i rapporten ”Underhållspersonal för fordon, vagnar och maskiner på järnvägen. Dagens situation och morgondagens utvecklingsmöjligheter.”

Läs rapporten här.

2020-04-07T10:25:14+02:002020-04-07|Järnväg, Utbildning|

Teoridel med modelljärnväg

Vi grundutbildar ibland lite större grupper i teoridelar om växling. Då är det såväl bra pedagogiskt som roligt och intressant att kunna gå ut i verkligheten och peka på vissa av de företeelser man redan har förklarat teoretiskt. Vissa begrepp och förklaringar kan vara svåra att ta till sig för elever innan man får chans att se dem i verkligenheten, vissa saker behöver man kunna visa för att eleverna lätt ska förstå. Så finns det inte alltid tillgång till fordon eller spår… Så var fallet i samband med det aktuella uppdraget. Vad göra?

Vår konsult Kenneth Sörestedt tog helt sonika med sig lite modelljärnväg. Med hjälp av den kunde han i lektionssalen visa på hur begrepp som framåt och back, hinderfrihet, signalgivning, växlars läge med mera har sin praktiska tillämpning ”i verkligheten”. Det livade upp utbildningen och gav möjlighet till praktiska moment även i en klassrumsundervisning.

 

2020-03-24T10:11:41+01:002020-03-24|Kunder, Utbildning|

Riskbedömning – en viktig del av vardagen på järnvägen.

Förra veckan var vi på Hector Rail AB i tre dagar och utbildade det här glada och engagerade gänget i Riskbedömning. Ur såväl perspektivet järnvägsreglemente som ur perspektivet arbetsmiljöreglemente och hur man kan få ihop de två.

Komplexiteten är stor när man ska varva mellan EU-direktiv och svensk lagstiftning och se på verksamheten både ur trafiksäkerhetsperspektiv och hälsoperspektiv – tekniskt, fysiskt, socialt och organisatoriskt. Detta fördjupade vi oss i och den bäring det har på hur deltagarna (majoriteten lokförarchefer men även instruktörer och representanter för säkerhet resp. utbildning) behöver verka i vardagen och i riskbedömningssammanhang av olika slag för att ta ett bra helhetsgrepp på frågan. Roligt att få bidra med verktyg, kunskap och förhoppningsvis en dos inspiration.

Om du har funderingar kring utbildning, fördjupning och/eller stöd i riskbedömning så hör gärna av dig för ett förutsättningslöst samtal.

(Deltagarna har självklart givit sitt ok på att vi berättar om och visar dem på bild här.)

2020-02-18T09:16:13+01:002020-02-18|Arbetsmiljö, Järnväg, Kunder, Utbildning|

Då och då arbetar vi även med kunder utanför järnvägsbranschen.

Under december och januari genomförde vi utbildning inom ledarskap med 50-talet produktions- och teamledare på FläktGroup i Jönköping. På bilden ses en pågående dialog med produktionsledare kring vad som kännetecknar goda prestationer i ledarskap och i medarbetarskap.

Foto från FläktGroup som också godkänt att vi publicerar inlägg om insatsen.

2020-02-13T14:32:40+01:002020-02-13|Kunder, Utbildning|
Till toppen