0380-203 30|info@solbergastation.se
FacebookLinkedInInstagram

Trafikeringsavtal

Om man har körkort och bil så är det i princip fritt fram att köra sin bil på det svenska vägnätet, så länge man följer trafikreglerna.

Om man vill bedriva järnvägstrafik i Sverige måste man träffa ett ”trafikeringsavtal” med den som äger och sköter de spår man vill åka på, den s.k. infrastrukturförvaltaren, vilket kan vara t.ex. Trafikverket, en kommun eller ett företag.

Trafikeringsavtalet reglerar villkoren för tillträde till spåren, t.ex. trafikregler som TTJ (Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg) eller krav på fordonen med stöd av EU-förordningar som ”teknisk specifikation för driftskompatibilitet” (TSD).

Järnvägsföretaget som bedriver trafik ska sedan ta fram egna interna regelverk som ska ta hänsyn till omvärldskrav på verksamheten samt leva upp till alla ställda krav (EU, nationella lagar, TSFS…) samt med anpassning till de rutiner som kan följa genom avtal, t.ex. trafikeringsavtal.

Den som är intresserad av att veta mer om trafikeringsavtal finner en hel del information på Järnvägsnätsbeskrivningen (JNB) som presenterar förutsättningarna för att bedriva trafik eller ansöka om kapacitet på det svenska järnvägsnätet som Trafikverket förvaltar. Läs mer här.

2020-02-27T10:43:19+01:002020-02-27|Arbetsmiljö, Järnväg|

Om sanktionsavgifter!

Det kan bli dyrt för arbetsgivare att inte ha koll på sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Det finns sanktionsavgifter på upp mot 1 miljon kronor om man bryter mot vissa arbetsmiljöregler…

Sanktionsavgift eller böter – vad är skillnaden?
Tidigare var flera bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter straffbelagda och arbetsgivaren kunde bli dömd till böter om hen bröt mot dem. Från och med den 1 juli 2014 är fler regler istället förenade med en sanktionsavgift.

En sanktionsavgift är en avgift som tas ut, medan böter är ett straff man döms till i domstol. Att bryta mot en arbetsmiljöbestämmelse som är belagd med böter ses som en kriminell handling, hanteras polis, åklagare och domstol. Det finns fortfarande arbetsmiljökrav som är belagda med böter, t.ex. att som arbetsgivare lämna oriktiga uppgifter, ta bort en skyddsanordning eller bryta mot skyldighet att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket.

Vilka sanktionsavgifter finns?
Sanktionsavgifter är avgifter som är direkt kopplade till vissa krav och som döms ut om en brist uppdagas i förhållande till dessa krav. Det är då Arbetsmiljöverkets inspektör som rapporterar bristen vidare inom Arbetsmiljöverket som utreder ärendet.

Syftet med sanktionsavgifter är att minska antalet överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Sanktionsavgifter finns t.ex. gällande besiktning av truckar och lyftanordningar, riskbedömning vid arbete i explosionsfarlig miljö samt tjänstbarhetsbedömning vid medicinska kontroller i arbetslivet. Här finns en lista över vilka regler som är kopplade till sanktionsavgifter och dessas storlek.

Har några sanktionsavgifter dömts ut?
Arbetsmiljöverket har gett ut en rapport om läget fram till november 2016. Här är några resultat ur rapporten:

• Antalet sanktionsavgiftsärenden år 2014 låg på 49 (ett halvår), år 2015 på 331 och år 2016 på 423.
• Mer än hälften har handlat om regelbrott som gäller fallskydd och trucktillstånd. Sedan kommer teknisk anordning som till exempel lyftanordningar, arbetsmiljöplan, trycksatt anordning och asbest.
• De näringsgrenar som har fått flest sanktionsavgifter 2016 är byggverksamhet (198), tillverkning (74) samt handel, inklusive reparation av motorfordon (56).
• Ungefär hälften av alla beslutade sanktionsavgifter gäller arbetsgivare med mellan 0–10 anställda, och merparten av dessa med 0–5 anställda. Läs rapporten här.

Vad styr hur hög sanktionsavgiften blir?
Hur stor avgiften blir varierar och beror dels på vilken överträdelse som har gjorts dels på företagets eller organisationens storlek. I de flesta fall är sanktionsavgiften differentierad, vilket innebär att stora arbetsgivare får betala mer än små arbetsgivare. Avgiften på sanktionen beräknas då efter antalet sysselsatta i företaget eller organisationen. Både anställda och inhyrda räknas in i antalet sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid och oavsett om de arbetar på den inspekterade arbetsplatsen eller ej. Läs mer om sanktionsavgifter här.

ISSA (International Social Security Association) presenterade på en arbetsmiljökongress i Istanbul 2011 en arbetsmiljörapport som innehöll resultaten från en internationell undersökning där 15 länder, däribland Sverige, ingick. Forskningen där visade att investeringar i arbetsmiljön lönar sig, i snitt fick man två kronor tillbaka på varje satsad krona. Mest ”pay-back” gav förebyggande hälsoundersökningar, specialinriktad utbildning och träning samt personlig skyddsutrustning. Direkta effekter av arbetsmiljösatsningar var ökad riskmedvetenhet, reducerade risker och färre olyckor. Indirekta effekter var färre avbrott, förbättrad tidtabellshållning, ökad kundnöjdhet och positiv effekt på varumärket.

Så kanske ska vi fokusera på att göra rätt innan snarare än att rätta till efteråt? På så sätt kan vi också slippa sanktionsavgifter. För att inte tala om att vi får fler nöjda och motiverade medarbetare.

2020-02-20T10:07:44+01:002020-02-20|Arbetsmiljö, Ledarskap, Personsäkerhet|

Riskbedömning – en viktig del av vardagen på järnvägen.

Förra veckan var vi på Hector Rail AB i tre dagar och utbildade det här glada och engagerade gänget i Riskbedömning. Ur såväl perspektivet järnvägsreglemente som ur perspektivet arbetsmiljöreglemente och hur man kan få ihop de två.

Komplexiteten är stor när man ska varva mellan EU-direktiv och svensk lagstiftning och se på verksamheten både ur trafiksäkerhetsperspektiv och hälsoperspektiv – tekniskt, fysiskt, socialt och organisatoriskt. Detta fördjupade vi oss i och den bäring det har på hur deltagarna (majoriteten lokförarchefer men även instruktörer och representanter för säkerhet resp. utbildning) behöver verka i vardagen och i riskbedömningssammanhang av olika slag för att ta ett bra helhetsgrepp på frågan. Roligt att få bidra med verktyg, kunskap och förhoppningsvis en dos inspiration.

Om du har funderingar kring utbildning, fördjupning och/eller stöd i riskbedömning så hör gärna av dig för ett förutsättningslöst samtal.

(Deltagarna har självklart givit sitt ok på att vi berättar om och visar dem på bild här.)

2020-02-18T09:16:13+01:002020-02-18|Arbetsmiljö, Järnväg, Kunder, Utbildning|

Social arbetsmiljö?

I Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)” finns regler kring social arbetsmiljö. Vad är då det?

Social arbetsmiljö handlar om hur vi påverkar och påverkas av människor omkring oss. Det sociala samspelet, den mellanmänskliga kommunikationen, samarbetet, gemenskapen, delaktighet och inflytande samt stödet från/mellan kollegor och chefer ingår i social arbetsmiljö.

Man kan se att ju högre arbetsbelastning och stress individer i en grupp upplever, desto fler konflikter och kränkande särbehandling uppstår. Så social arbetsmiljö hänger också samman med organisatorisk arbetsmiljö.

Förr talade man om psykosocial arbetsmiljö. Adjektivet ”psykosocial” används om sådant som har såväl psykisk som social bakgrund och inre samband eller om fenomen som har det ena som orsak och det andra som följd – alltså samverkan och samband mellan en persons psykiska upplevelse och miljön omkring personen. Trivsel är en psykosocial upplevelse där individens eget psyke är en del och miljön är en annan. Begreppet finns fortfarande men när man förr talade om ”psykosocial arbetsmiljö” så var det svårt för arbetsgivare att arbeta med då det mycket handlade om individens egen upplevelse av saker och ting. Arbetsmiljöverket har därför frångått begreppet i samband med att föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) gavs ut 31 mars 2016. Fokus är nu på hur man kan arbeta på dessa områden för att skapa god arbetsmiljö, som fortfarande upplevs psykosocialt, skulle man kunna säga.

Att fundera på som människa är hur man själv bidrar till den sociala arbetsmiljön. Vilken attityd och energi bidrar jag med? Vilken ambitionsnivå har jag? Hur stöttar och ställer jag upp för andra? Hur samarbetar och samverkar jag? Hur bidrar jag till delaktighet och gemenskap? Vad kan människor omkring mig förvänta sig av mig?

2020-02-11T13:49:45+01:002020-02-11|Arbetsmiljö, Ledarskap|

Konflikter på jobbet?

”Ett påtagligt kännetecken på ett lärande team är att det finns öppna motsättningar mellan idéer.”

Citat Peter M Senge, forskare och chef för The System Thinking and Organizational Program at MIT Sloan School of Management. Motsättningar utvecklar – har du hört det förut? Så beror det förstås på hur vi hanterar dessa motsättningar och oss själva i dem…

Om alla vill samma sak och alltid vill göra på samma sätt så förblir allt som det alltid varit. På sikt är det förödande för utvecklingen både av verksamhet och individer. Att vi har intressekonflikter och meningsskiljaktigheter är en förutsättning för förbättring – om vi kan fokusera på vår egen insats i relationen, skilja på sak och person, kommunicera och lära oss av olika situationer. När vi genomför uppdrag kring ledarskap och grupputveckling så är ”konflikthantering” något som alltid kommer upp som ett önskamål att lära mer om. Det är också ett område vi ibland går in och bistår organisationer i, att lösa upp och hantera konflikter.

Det är anledningen till att vi vill förmedla en artikel som Tidningen Chef precis givit ut, då det är en bra sammanställning kring olika typer av konflikter, och tips kring dessa. Artikeln kanske kan leda till bra reflektioner, läs den gärna här.

2020-02-06T15:40:52+01:002020-02-06|Arbetsmiljö, Ledarskap|

Personalträff och hållbarhetsarbete

Vi har personalträff i dagarna två och det är alltid väldigt trevligt när vi alla samlas.

Idag (torsdag) har vi bland annat pratat hållbarhet och vi bjöd in en av våra leverantörer via videolänk för att de skulle få presentera sitt hållbarhetsarbete. Hållbarhet är viktigt för oss och vi vet att vi gör ett bra arbete inom detta, men det går alltid att bli bättre. Vi tycker dessutom att det är viktigt att vi som kund har lite insyn i våra leverantörers hållbarhetsarbete.

Hur jobbar ni med hållbarhet?

2020-01-30T18:59:11+01:002020-01-30|Arbetsmiljö, Kunder, Nyheter, Om oss på företaget|

Hållbarhetsarbete är något vi tycker är viktigt!

Att arbeta på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt – för denna och kommande generationer. Att ha omtanke om människor, djur, natur och miljö. Vi vill vara en god del av helheten, samverka och verka på ett hållbart sätt.

Vi vill göra positiv skillnad på många olika sätt; i våra tjänster och produkter och i våra arbetssätt och relationer. Vi vill vara en aktiv part i samhället och bidra till en hållbar bransch med vår kompetens och våra innovationer.

Det betyder att vi också behöver vara lyhörda för vad ni där ute anser om oss och våra arbetssätt. Så om du vill göra inspel till oss på detta område ska du alltid känna dig välkommen att ge oss feedback av olika slag – till oss personligen eller t.ex. genom att skriva till oss på info@solbergastation.se.

2019-12-17T11:54:02+01:002019-12-17|Arbetsmiljö, Om oss på företaget|

“GÅ DEN!” Citat från en av deltagarna på BAM Järnväg på järnvägsföretag härom veckan.

Med snittbetyg 5,5 på skala 1–6 (6 = ”fulländat”) är det en uppskattad kurs för chefer, ledare och arbetsmiljö-/skyddsombud i järnvägsbranschen.
 
BAM Järnväg är en för branschen särskilt anpassad kurs som ser på arbetsmiljöfrågorna ur olika perspektiv. Ex: attityd, rättigheter/skyldigheter, riskhantering, säkerhetskultur och systematik fysiskt, organisatoriskt, socialt och tekniskt. Vi väver in människors olikheter, kommunikation och förändringsarbete. Vi kopplar samman med EU-direktiv för säkerhetsintyg, riskhantering och övrigt järnvägsreglemente. Vi anpassar kursen till vilken typ av järnvägsföretag vi håller den för. Kursen odlar dialog, samverkan och varvar teori och praktiska övningar. Alla bidrar med egna erfarenheter, perspektiv, frågeställningar så att vi använder erfarenhet och exempel från vardagen och lösningar kring olika arbetsmiljösituationer.
 
Några omdömen: ”Bra planerad och utstuderad struktur. Smarta övningar för att förstå ”större bild”.
 
Om föreläsarna: ”Engagerade, pålästa. Bra energi och lätt att förstå.”
 
Vilken kunskap, insikt, reflektion tar deltagarna med sig från kursen? ”Ett nytt sätt att tänka och se på det framtida arbetsmiljöarbetets upplägg och genomförande. Att många olika parametrar måste samverka för att få en fungerande arbetsmiljö.”
 
Vad vill de berätta för andra om utbildningen? ”Alla som jobbar med arbetsmiljö borde gå den. Att den är omfattande och riktad på ett bra sätt mot vår bransch. Att det är en bra grund för det arbete vi utför, och att det får upp ögonen för vad det innebär. Gedigen kurs. Väldigt bra utbildning.”
 
Nyfiken? Välkommen att höra av dig!
2019-12-10T14:53:09+01:002019-12-10|Arbetsmiljö, Järnväg, Utbildning|

Riskbedömning och riskhantering vid växling

Det har i samband med bangårdsväxling inträffat ett flertal tragiska olyckor hos flera olika järnvägsföretag de senaste åren. Med anledning av detta säger Arbetsmiljöverkets handläggare Paul Keenan till Sekotidningen:
 
” – Vår ambition är att genomföra en större inspektion som inkluderar alla järnvägsföretag som håller på med växlingsarbete, så det blir lika inom hela branschen. Det här är en bransch som är väldigt van att göra som man tidigare gjort och menar att det sker på ett säkert sätt. Men jag anser att det inte stämmer. Det händer saker ändå och det sker inte korrigeringar i tillräcklig stor utsträckning.”
 
Det kan ligga något i kritiken. De instruktioner som finns i ett järnvägsföretag är i många fall generella. Den information som erhålls från en infrastrukturförvaltares trafiksäkerhetsinstruktion och lokala bestämmelser är ofta mer pliktskyldigt redovisande av de uppgifter om hastighet, axeltryck, kontaktuppgifter m.m. som de minst måste innehålla, men sällan så omfattande att de kan anses motsvara en riskbedömning och riskhantering som ett järnvägsföretag kan stödja sitt eget arbete på.
 
Växlingspersonal ska ha ”platskännedom” säger man, men det finns sällan eller aldrig en definition av vad det innebär, att man uppnått att man ”vet det man behöver veta för att kunna tjänstgöra på en plats”. Vad är det man ska veta då? Det finns inget svar på det. Ofta är det att ha tagit del av infrastrukturförvaltarens lokala bestämmelser som utgör ”svaret”. Ibland anges det att det kan delges den som saknar platskännedom av trafikledningsfunktionen, men sådan finns sällan utanför Trafikverkets spår, och uppgifterna som förmedlas kan vara väldigt knapphändiga.
 
Både infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag behöver se på sin verksamhet med nya ögon, att se det utifrån de unika förutsättningar som finns på varje bangård och hos varje trafikverksamhet på dessa bangårdar. På olika områden och ur olika perspektiv.
 
Solberga station AB har konsulter med lång erfarenhet som radioloksoperatörer och växlare, bangårdsinstruktörer, olycksutredare, produktionsledare för växling, skyddsombud för arbetsställe med växling, och med kunskaper om såväl järnvägs- som arbetsmiljölagstiftning. Vi kan hjälpa er att riskutvärdera de bangårdar ni bedriver trafik på eller är förvaltare för, och ge förbättringsförslag eller författa rutiner för en förbättrad arbetsmiljö i bangårdsväxling.
 
Högre säkerhet utan att påverka produktionen negativt kan ibland handla om väldigt enkla åtgärder och små ändringar i beteende och prioriteringar, med stöd av ett genomtänkt riskhanterande och väl implementerade rutiner.
 
Hör av er till oss om ni vill ha hjälp med att belysa, utvärdera och hantera de risker som finns på just er infrastruktur eller i just er växling på en eller flera platser.
2019-12-02T10:07:59+01:002019-12-02|Arbetsmiljö, Järnväg, Personsäkerhet|
Till toppen