Personsäkerhet

Hem/Personsäkerhet

Om sanktionsavgifter!

Det kan bli dyrt för arbetsgivare att inte ha koll på sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Det finns sanktionsavgifter på upp mot 1 miljon kronor om man bryter mot vissa arbetsmiljöregler…

Sanktionsavgift eller böter – vad är skillnaden?
Tidigare var flera bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter straffbelagda och arbetsgivaren kunde bli dömd till böter om hen bröt mot dem. Från och med den 1 juli 2014 är fler regler istället förenade med en sanktionsavgift.

En sanktionsavgift är en avgift som tas ut, medan böter är ett straff man döms till i domstol. Att bryta mot en arbetsmiljöbestämmelse som är belagd med böter ses som en kriminell handling, hanteras polis, åklagare och domstol. Det finns fortfarande arbetsmiljökrav som är belagda med böter, t.ex. att som arbetsgivare lämna oriktiga uppgifter, ta bort en skyddsanordning eller bryta mot skyldighet att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket.

Vilka sanktionsavgifter finns?
Sanktionsavgifter är avgifter som är direkt kopplade till vissa krav och som döms ut om en brist uppdagas i förhållande till dessa krav. Det är då Arbetsmiljöverkets inspektör som rapporterar bristen vidare inom Arbetsmiljöverket som utreder ärendet.

Syftet med sanktionsavgifter är att minska antalet överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Sanktionsavgifter finns t.ex. gällande besiktning av truckar och lyftanordningar, riskbedömning vid arbete i explosionsfarlig miljö samt tjänstbarhetsbedömning vid medicinska kontroller i arbetslivet. Här finns en lista över vilka regler som är kopplade till sanktionsavgifter och dessas storlek.

Har några sanktionsavgifter dömts ut?
Arbetsmiljöverket har gett ut en rapport om läget fram till november 2016. Här är några resultat ur rapporten:

• Antalet sanktionsavgiftsärenden år 2014 låg på 49 (ett halvår), år 2015 på 331 och år 2016 på 423.
• Mer än hälften har handlat om regelbrott som gäller fallskydd och trucktillstånd. Sedan kommer teknisk anordning som till exempel lyftanordningar, arbetsmiljöplan, trycksatt anordning och asbest.
• De näringsgrenar som har fått flest sanktionsavgifter 2016 är byggverksamhet (198), tillverkning (74) samt handel, inklusive reparation av motorfordon (56).
• Ungefär hälften av alla beslutade sanktionsavgifter gäller arbetsgivare med mellan 0–10 anställda, och merparten av dessa med 0–5 anställda. Läs rapporten här.

Vad styr hur hög sanktionsavgiften blir?
Hur stor avgiften blir varierar och beror dels på vilken överträdelse som har gjorts dels på företagets eller organisationens storlek. I de flesta fall är sanktionsavgiften differentierad, vilket innebär att stora arbetsgivare får betala mer än små arbetsgivare. Avgiften på sanktionen beräknas då efter antalet sysselsatta i företaget eller organisationen. Både anställda och inhyrda räknas in i antalet sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid och oavsett om de arbetar på den inspekterade arbetsplatsen eller ej. Läs mer om sanktionsavgifter här.

ISSA (International Social Security Association) presenterade på en arbetsmiljökongress i Istanbul 2011 en arbetsmiljörapport som innehöll resultaten från en internationell undersökning där 15 länder, däribland Sverige, ingick. Forskningen där visade att investeringar i arbetsmiljön lönar sig, i snitt fick man två kronor tillbaka på varje satsad krona. Mest ”pay-back” gav förebyggande hälsoundersökningar, specialinriktad utbildning och träning samt personlig skyddsutrustning. Direkta effekter av arbetsmiljösatsningar var ökad riskmedvetenhet, reducerade risker och färre olyckor. Indirekta effekter var färre avbrott, förbättrad tidtabellshållning, ökad kundnöjdhet och positiv effekt på varumärket.

Så kanske ska vi fokusera på att göra rätt innan snarare än att rätta till efteråt? På så sätt kan vi också slippa sanktionsavgifter. För att inte tala om att vi får fler nöjda och motiverade medarbetare.

2020-02-20T10:07:44+01:002020-02-20|Arbetsmiljö, Ledarskap, Personsäkerhet|

Riskbedömning och riskhantering vid växling

Det har i samband med bangårdsväxling inträffat ett flertal tragiska olyckor hos flera olika järnvägsföretag de senaste åren. Med anledning av detta säger Arbetsmiljöverkets handläggare Paul Keenan till Sekotidningen:
 
” – Vår ambition är att genomföra en större inspektion som inkluderar alla järnvägsföretag som håller på med växlingsarbete, så det blir lika inom hela branschen. Det här är en bransch som är väldigt van att göra som man tidigare gjort och menar att det sker på ett säkert sätt. Men jag anser att det inte stämmer. Det händer saker ändå och det sker inte korrigeringar i tillräcklig stor utsträckning.”
 
Det kan ligga något i kritiken. De instruktioner som finns i ett järnvägsföretag är i många fall generella. Den information som erhålls från en infrastrukturförvaltares trafiksäkerhetsinstruktion och lokala bestämmelser är ofta mer pliktskyldigt redovisande av de uppgifter om hastighet, axeltryck, kontaktuppgifter m.m. som de minst måste innehålla, men sällan så omfattande att de kan anses motsvara en riskbedömning och riskhantering som ett järnvägsföretag kan stödja sitt eget arbete på.
 
Växlingspersonal ska ha ”platskännedom” säger man, men det finns sällan eller aldrig en definition av vad det innebär, att man uppnått att man ”vet det man behöver veta för att kunna tjänstgöra på en plats”. Vad är det man ska veta då? Det finns inget svar på det. Ofta är det att ha tagit del av infrastrukturförvaltarens lokala bestämmelser som utgör ”svaret”. Ibland anges det att det kan delges den som saknar platskännedom av trafikledningsfunktionen, men sådan finns sällan utanför Trafikverkets spår, och uppgifterna som förmedlas kan vara väldigt knapphändiga.
 
Både infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag behöver se på sin verksamhet med nya ögon, att se det utifrån de unika förutsättningar som finns på varje bangård och hos varje trafikverksamhet på dessa bangårdar. På olika områden och ur olika perspektiv.
 
Solberga station AB har konsulter med lång erfarenhet som radioloksoperatörer och växlare, bangårdsinstruktörer, olycksutredare, produktionsledare för växling, skyddsombud för arbetsställe med växling, och med kunskaper om såväl järnvägs- som arbetsmiljölagstiftning. Vi kan hjälpa er att riskutvärdera de bangårdar ni bedriver trafik på eller är förvaltare för, och ge förbättringsförslag eller författa rutiner för en förbättrad arbetsmiljö i bangårdsväxling.
 
Högre säkerhet utan att påverka produktionen negativt kan ibland handla om väldigt enkla åtgärder och små ändringar i beteende och prioriteringar, med stöd av ett genomtänkt riskhanterande och väl implementerade rutiner.
 
Hör av er till oss om ni vill ha hjälp med att belysa, utvärdera och hantera de risker som finns på just er infrastruktur eller i just er växling på en eller flera platser.
2019-12-02T10:07:59+01:002019-12-02|Arbetsmiljö, Järnväg, Personsäkerhet|

Nya regler för medicinska kontroller vid klättring

Om en månad, den 1 november 2019, börjar nya regler för medicinska kontroller vid klättring med stor nivåskillnad vid mast- och stolparbeten att gälla.

Föreskriften Mast- och stolparbete (AFS 2000:6) gäller:
– master och stolpar, där det finns risk för att människor eller föremål störtar ned,
– stag, strävor, fasta tillträdesanordningar till master och stolpar och på konstruktionen monterad utrustning, där sådan risk finns,
– arbete i sådana master och stolpar samt
– stolpskor och deras användning.

Det är §6 som nu i version 2019:10 får en ändring så att den lyder:

”I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete, som innebär klättring med en nivåskillnad på mer än 13 meter:

1. i stolpe,
2. på stege,
3. i träd, eller
4. liknande där risken finns att arbetstagaren
a) faller fritt eller okontrollerat, eller
b) hamnar i en situation där undsättning är försvårad.

Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet.”

Läs mer här.

2019-10-01T10:17:42+02:002019-10-01|Arbetsmiljö, Nyheter, Personsäkerhet|

Tips för god arbetsmiljö vid truckservice

Vi på Solberga station AB samarbetar med Dendro Lyft AB som har 40-års erfarenhet av tillförlitliga lyftbockar för tunga fordon och industriella lyftlösningar. Mobila lyftanordningar, stationära lyftlösningar för tåg, takarbetsplattformar, hjulsvarvar och mycket mer.

Vi arbetar som underkonsulter åt Dendro Lift AB som utbildare inom truck, lyft, travers och fallskydd och arbetsmiljörelaterade frågor på dessa områden. På järnvägsområden runtom i landet finns gott om maskiner och teknisk utrustning av det slaget.

Idag vill vi slå ett slag för Dendro SS2 – en unik lyft för att skapa en säker och ergonomisk arbetsplats för service av stödbenstruckar/staplare.

Du behöver inte längre sitta i en låg obekväm arbetsställning för att serva en staplare, eller hissa upp den en med saxlyft vilket varken ger full stabilitet eller fri åtkomst till alla sidor. Istället kan du använda Dendros SS2-lyft.

Dendros SS2-lyft är specialutvecklad för att säkert, snabbt och enkelt kunna lyfta en staplare för enklare åtkomst av motor, batterier, bromsar och hjulupphängning. Lyften har tagits fram tillsammans med några av världens ledande truckleverantörer, vilket säkerställer att den uppfyller alla de krav som ställs för trygg och effektiv service av staplare och stödbenstruckar.

Kika på de här filmerna som både visar och ger information:
Dendros SS2 lyft – 2,5 min film inkl. information
Dendros SS2 lyft – 30 sek kortverion