ullabella_malin

Hem/Malin Björnell

Om Malin Björnell

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Malin Björnell skapat 71 blogginlägg för.

Varför började vår konsult Carl jobba inom järnvägen?

Vi frågade Carl Olsson som jobbar som konsult här på Solberga station AB varför han valde att börja jobba inom järnvägen?

”Av en ren slump egentligen: 1999-2001 studerade jag vid Linköpings universitet. Började första året på en dataingenjörsutbildning, men kände inte riktigt att det var rätt.

Andra året bytte jag till kognitionsvetenskap, men kände även denna gång att jag inte kommit rätt. Flyttade därför tillbaka till Stockholm för att fundera över vad jag egentligen skulle studera till.

Följaktligen behövde jag ett jobb för att täcka levnadskostnaderna. Såg en platsannons på internet om att det söktes ”Radioloksoperatör tågspår” till verkstaden i Hagalund. Sökte och fick jobbet som, för den som var framåt själv, innebar goda möjligheter till vidareutveckling.

Fick, efter eget initiativ, utbildning som reparatör och ansvar för verkstadens egna växlingslok. Ganska kort därefter blev jag tillfrågad om jag ville bli lärare och tackade ja – och på den vägen är det.”

Nästa fråga till Carl: Vad tycker du är roligast med järnvägsbranschen?

”Tycker att jag mött väldigt roliga, trevliga och spännande människor under åren vid järnvägen. Därutöver ställs man nästan dagligen inför spännande teknik och problemlösning, vilket är utmanande och roligt.

Känner en stor tillfredsställelse när en utbildning är genomförd och man upplever att eleverna är nöjda och går därifrån med användbar kunskap.”

Vi är glada över att Carl jobbar hos oss!

2020-05-26T19:18:25+02:002020-05-26|Om oss på företaget|

Det 4:e järnvägspaketet medför förändringar

Nya EU-förordningar träder i kraft. Svenska lagar och TSFS påverkas. Järnvägslagen delas framöver upp i fyra lagar. Transportstyrelsen väntas följa upp med nya föreskrifter. Förordning EU/2019/773 ”Drift och trafikledning” träder i kraft.

Stor förändring: ECM-reglerna (Entity in Charge of Maintenance) om fordons förvaltning och krav på ECM-certifiering kommer att omfatta alla typer av fordon (idag godsvagnar). Fordon som används av annan än fordoninnehavare som själv styr sitt fordonsunderhåll måste ha utsedd ECM. Idag är den som brukar lok, personvagn etc. ansvarig för dess trafikduglighet. I framtiden ska certifierad ECM vara ansvarig, oavsett brukare av fordonet. När utlåning, ut-/inhyrning, samtrafik finns över gränsen för järnvägsföretagets egen omfattning måste fordon vara knutna till certifierad ECM.

(Undantag: slutet system = fordonsflotta som hålls avskild endast för innehavarens eget bruk.)

2020-05-18T09:47:54+02:002020-05-18|Nyheter|

Konflikter på jobbet…

Att vi inte vill samma saker och inte vill göra på samma sätt, intressekonflikter och meningsskiljaktigheter, behöver inte leda till konflikt utan är snarare förutsättningar för utveckling, beroende av hur vi hanterar det. Så finns det sådant man kan se ofta ligger och gror och på sikt leder till konflikter.

Exempel:

• Otydlighet – mål, uppdrag, roller, ledarskap, strukturer
• Orättvisa – makt, lön, befogenheter
• För hög arbetsbelastning
• Ojämn arbetsfördelning
• Förändringar – arbetssätt, rutiner, teknik, grupper…
• Kultur präglad av vi-och-de

Vi bär också själva med oss sånt som kan leda till konflikter, om vi agerar på ett omedvetet sätt: egna värderingar och behov. Vi tycker att olika saker är viktigt, bra, rätt etc. och utgår från att våra egna värderingar gäller alla. Vi har ett visst behov av ordning och reda (kvarglömd disk, spela musik…) som vi ser som norm. Vi har egna behov som vi upplever otillfredsställda (bekräftelse, gemenskap…). Vi har egna ”hang-ups” (ex. svårt för auktoriteter). Vi ser oss som viktigare än andra, är själviska, har egna spekulationer kring vad någon har sagt/gjort/tänkt…

Om vi väljer att prata om spelregler på arbetsplatsen så vi kan samsas leder det till att vi kan undvika många konflikter.

Har du varit med om några konflikter på arbetsplatsen?

2020-05-07T15:56:57+02:002020-05-07|Arbetsmiljö, Ledarskap|

Säkerhetsstyrningssystem?

Ett järnvägsföretags samlade rutiner för hur företagets trafikverksamhet ska bedrivas, det är företagets säkerhetsstyrningssystem. Regler för detta finns i förordningen EU/1158/2010 som fr.o.m. 16 juni 2020 successivt ersätts av EU/2018/762.

Säkerhetsstyrningssystemet förkortas SMS (Security Management System). SMS ska innefatta säkerhetspolicy, säkerhetsmål och handlingsplaner. Det ska också finnas beskrivna indikatorer för att mäta utfall samt alla företagets rutiner. Rutiner som berör och påverkar personal (hälsa, kompetens, turlista), fordon (underhåll, användning), trafik (regler som TTJ , egna eller andras tillkommande instruktioner) samt organisation såsom ledningens rutiner och övervakning av verksamheten.

EU-förordningar, lagar, Transportstyrelsens föreskrifter, andra kravställande omständigheter ger oss krav att förhålla oss till men arbetet med att sätta ihop dessa krav med egna önskemål kring verksamheten till en fungerande styrning är företagets egen uppgift. Detta är SMS som ska syfta till att företaget bedriver en ur järnvägshänseende säker verksamhet.

Då företaget även ska förhålla sig till arbetsmiljölagstiftningen är det av godo att foga samman SMS med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).

Vill du ha stöd i ditt arbete med detta? Hör av dig så bistår vi dig.

2020-05-05T12:59:04+02:002020-05-05|Arbetsmiljö, Järnväg, Nyheter|

SMARTA mål

Om vi vill något, sätter upp mål och agerar i enlighet med dem, så kan vi åstadkomma mycket. ”Jag skulle vilja…” är en dröm, en vision. ”Vi ska ha noll olycksfall…” är en ambitionsnivå, eftersom det är ouppnåeligt. ”Framöver ska vi… ” är en viljeinriktning. Ett mål kräver mer. Man pratar ofta om SMARTA mål och det är en akronym som är tänkt att vara till hjälp när man funderar kring sina mål, som individ eller på arbetet.

S – specifikt – målet behöver vara tydligt och avgränsat.

M – mätbart – vilka kriterier eller nyckeltal är det vi ska följa upp?

A – attraktivt – målet ska motivera oss och engagera oss.

R – realistiskt – det ska vara möjligt att uppnå.

T – tidsatt – vi ska ha en deadline när vi ska vara framme, när vi ska mäta utfall.

A – accepterat – ställer alla upp på att nå dit?

”Jag ska börja träna” är inte ett mål men ”Den 30 juni ska jag orka springa 5 km utan att stanna” är ett mål som är konkret, går att mäta, har en deadline. Om vi har hälsan i behåll och fungerande ben så är det troligen realistiskt. Huruvida det motiverar beror förstås på den som sätter upp målet, varför personen i fråga tycker att det är viktigt eller roligt att kunna springa en halvmil.

Samma sak i livet som på arbetet – vi behöver kanske bli bättre på att sätta SMARTA mål om vi ska ta oss dit?

2020-04-24T08:05:43+02:002020-04-24|Arbetsmiljö, Ledarskap|

Kompetensutveckling vid korttidsarbete

Den lagändring av Lag om stöd vid korttidsarbete (2013:948) som trädde ikraft den 7 april bygger på en utredning (SOU 2018:66) om ett utökat stöd vid synnerliga behov, som de som råder nu. I pressmeddelande från regeringen i augusti 2018 säger finansminister Magdalena Andersson:

”Korttidsarbete är ett alternativ till stora uppsägningar. Det ger en möjlighet för kompetensutveckling och samtidigt en trygghet för den som får behålla sin anställning.”

På Tillväxtverkets hemsida framgår att arbetsbefriad tid under korttidsarbete får användas till utbildningsinsatser och kompetensvalidering.

”Tillväxtverket ställer sig positivt till arbete med kompetensutveckling under arbetsbefriad tid, då näringslivets kompetensförsörjning är en avgörande tillväxtfråga på lång sikt. Ersättning för korttidsarbete betalas ut under förutsättning att tiden inte betraktas som arbetstid. De lokala parterna har möjlighet att komma överens om att det ska ske kompetensutveckling under korttidsarbetet. Möjligheten finns att t.ex. anordna interna eller externa utbildningar, gå bredvid en kollega eller genomföra kompetensvalidering.”

Med lokala avtal om saken, kan alltså del av arbetsbefriad tid ägnas åt utbildningsinsatser utan att det räknas som arbetstid under arbetstidsförkortningen. Läs mer här. 

Det finns en möjlighet till ekonomiskt stöd för sådana utbildningsinsatser.

Arbetsmarknadsdepartementet säger i ett pressmeddelande att 298 MSEK i socialfondsprogrammet har omfördelats till utbildning av varslade och korttidspermitterade personer.

Fram till den 5 maj 2020 finns det möjlighet att söka bidrag ur ESF, Europeiska socialfonden. Ingen medfinansiering krävs. Utbildningsinsatserna ska påbörjas snarast, dock tidigast 1 juni. Utbildningens mål ska vara: ” 1. stärker positionen inom ramen för nuvarande anställning, eller

2. står bättre rustade för anställning inom ett annat företag eller en annan bransch.”

Mer information om att söka medel finns här. 

Insatserna under rådande kris innebär alltså en utökad möjlighet till ekonomiskt stöd för korttidsarbete, och att den arbetsbefriade tiden kan användas för kompetensinsatser för den korttidsarbetande personalen, samt att det finns pengar att söka för att finansiera sådana kompetensutvecklingsinsatser.

Kan ditt företag dra nytta av dessa åtgärder? Vi är ett utbildningsföretag som står redo att bistå er i era kompetensutvecklingsinsatser.

2020-04-21T13:07:48+02:002020-04-21|Arbetsmiljö, Kunder, Ledarskap, Utbildning|

Mänskliga faktorn på järnvägen

EU/2018/762 ersätter EU/1158/2010 successivt fr.o.m. 16/6-20. Vi upplever de nya reglerna som tydligare, enklare att förstå, mer kompletta. Kraven kring mänskliga faktorn i säkerhetsarbetet skärps.

”Det är av avgörande betydelse att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare har ett systematiskt tillvägagångssätt genom vilken mänskliga prestationer stöds och mänskliga och organisatoriska faktorer hanteras inom säkerhetsstyrningssystemet.”

”Det sätt på vilket säkerheten uppfattas, värderas och prioriteras inom en organisation återspeglar det verkliga engagemanget för säkerhet på alla nivåer inom organisationen.

Därför är det också viktigt att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare identifierar sådana handlingar och beteenden som kan forma en positiv säkerhetskultur och att de, genom sitt säkerhetsstyrningssystem, främjar denna kultur av ömsesidig tillit, förtroende och lärande i vilken personalen uppmuntras att bidra till att utveckla säkerheten genom att rapportera om farliga händelser och lämna säkerhetsrelaterad information.”

Företagskultur, arbetsmiljö, människan är central. Vi bistår er gärna i att uppgradera SMS att täcka in de nya reglerna. Vi utbildar/utvecklar i ämnen som berör mänskliga faktorn, ex. kommunikation, gruppdynamik, stress….

Hör av dig så berättar vi mer!

2020-04-16T11:53:38+02:002020-04-16|Arbetsmiljö, Järnväg, Ledarskap, Personsäkerhet|

Riskbedömningar kring Covid-19?

Så här i Corona-tider är det många som funderar över hur man ska hantera de risker som finns – och vilka riskerna egentligen är? Det är en fråga inte bara arbetsgivare ställer sig utan såväl smittskyddsexperter som statsöverhuvud och medborgare över hela världen just nu. Det är inte en enkel situation. Vilket gör riskbedömningarna i den egna verksamheten än viktigare.

Arbetsmiljöverket menar att arbetsgivare ska göra riskbedömningar som vanligt, alltså på samma sätt som i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet, inkl. att ta hänsyn till hur arbetet är organiserat och vem som utför det, och utifrån det fatta beslut om åtgärder.

”Vi är inte konsulter till arbetsgivarna som sitter och hjälper dem att göra riskbedömningar” säger Björne Olsson, enhetschef Arbetsmiljöverket, i artikeln.

Det är vi. Om du vill ha hjälp med dina riskbedömningar så kan vi så bistå dig. Corona-tider eller inte, vi finns här om och när du behöver – om det inte passar fysiskt så över telefon eller t.ex. Teams.

Läs hela artikeln här.

2020-04-14T09:56:29+02:002020-04-14|Arbetsmiljö, Järnväg, Nyheter|

Framtiden för tågtekniker?

Den ser ljus ut, är den slutsats en studie kommit fram till.

I januari i år startade Framtidens Järnväg upp ett samarbetsprojekt mellan näringsliv och akademin för att undersöka situationen avseende kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom tågteknikerområdet. Anledningen till det var att det fanns en upplevd brist på tågtekniker i nutid och framåt.

Solberga station AB har varit med och gjort inspel till studien och ser nu med spänning fram emot att läsa resultatet av den. Det kan man nu göra i rapporten ”Underhållspersonal för fordon, vagnar och maskiner på järnvägen. Dagens situation och morgondagens utvecklingsmöjligheter.”

Läs rapporten här.

2020-04-07T10:25:14+02:002020-04-07|Järnväg, Utbildning|