Amtrak X 995

Tema järnvägshistoria handlar idag om Amtrak X 995.

Ett Rc-lok med amerikansk Amtrak-målning, märkt X 995, dessutom på Sävenäs lokstation i Göteborg. Året är 1976 och loktillverkaren ASEA försöker komma in på den amerikanska marknaden. Ett av SJ:s beställda Rc4-lok ”lånas” av ASEA och anpassas för amerikanska förhållanden med dess annorlunda strömsystem med mera, dessutom med automatkoppel och en horisontell balk ovanför kopplet för att minska risken att fordon kan tränga in i hytten vid eventuella olyckor.

Loket användes i reguljär trafik mellan New York och Washington. Proven utföll väl och det resulterade i att Amtrak lät bygga ett antal lok på licens, anpassade för deras önskemål. Dessa lok fick beteckningen AEM7.

Efter utförda prov kom loket tillbaka till SJ i Sverige, målades om i sedvanlig brandgul färg och fick littera Rc4 och nummer 1166. Loket finns kvar i dag och ägs av Green Cargo.

Foto: Ulf Smedbo.

 

2023-11-15T08:18:43+01:002023-11-15|Historia, Järnväg, järnvägshistoria, Lok, Tåg, Trafik, Veterantåg|

BJ O 214

Tema järnvägshistoria ställer idag en fråga: Är detta ett svenskt lok, det är ju inte brunt?

Så här ligger det till: I slutet av 1930-talet elektrifierade det privata bolaget Bergslagernas Järnvägar (BJ) sin huvudlinje Göteborg–Falun. För godstrafiken beställde man bland annat åtta styck boggilok littera O från ASEA. Dessa lok innebar nytänkande, man behövde ha en så god dragkraft som möjligt vilket man fick genom att speciellt utvecklat reglersystem som gjorde att spänningen till motorerna kunde ställas in i många steg. Dessa första åtta O-lok levererades år 1939–1940. Beställningen utvidgades sedan med ytterligare lok till både Bergslagsbanan och Gävle-Dala Järnväg. Totalt tillverkades det 21 styck O-lok. Efter förstatligandena fick dessa lok SJ littera Bk.

Loken togs ur trafik kring år 1970.

Några yngre järnvägsintresserade män hade en extra stor kärlek till loktypen och lyckades förhandla med SJ om att få måla om ett av dem i de ursprungliga färgerna för att första hand genomföra en diggarresa Göteborg–Falun–Gävle hösten 1972. Efter denna resa återgick loket med denna avvikande målning i SJ trafik, det skulle ju ändå slopas och skrotas inom kort. Trodde man. Loket finns i dag bevarat på Järnvägsmuseet i Gävle. Bilden är från Borås år 1974 i samband med en utfärd för järnvägsentusiaster.

Foto: Ulf Smedbo.

2023-10-31T08:07:20+01:002023-10-31|Historia, Järnväg, järnvägshistoria, Lok, Tåg, Veterantåg|

Vi ses på Elmia Nordic Rail!

Vi kommer att finnas på plats på Elmia Nordic Rail 10–12 oktober. I år är vi två företag som delar monter så både Michael Carlsson från Solberga station AB och Thomas Tydal från Tydal Systems AB har fått frågan om vad som händer i montern i år.

Vad kommer Tydal Systems AB att visa upp och/eller berätta om i montern?

Vi jobbar för en punktligare tågtrafik där de viktigaste produkterna är 1409 för tågdriften och Vilicus Moneo för arbeten i spårområdet. Det handlar om att säkerställa att alla har rätt information lätt tillgänglig.

Michael Carlsson Solberga Station järnvägskonsulter

Vad kommer Solberga station AB att visa upp och/eller berätta om i montern?

Vi kommer för att visa appen Vilicus Moneo, ett hjälpmedel vid arbete i spår, och för att tala om kreativa sätt att underlätta verksamheten för spårtrafikbranschen.

Vad vill Michael att vi som ska eller funderar på att besöka mässan ska veta mer?

Vi tycker om att finna nya vägar och sätt att lösa uppgifter. Vi jobbar gärna med problemlösning av alla slag, kom och träffa oss om du har något du funderar på!

Vad vill Thomas att vi som ska eller funderar på att besöka mässan ska veta mer?

Järnvägen behöver utvecklas och bli säkrare, effektivare och mer tillförlitlig. Har du tankar kring hur man skulle kunna göra det med datasystem eller appar så kom och prata med oss!

Du finner oss i monter B06:74. Varmt välkommen!

 

(Bilden är ett collage: Foto Thomas Tydal tillhör Tydal Systems AB. Foto Michael Carlsson tillhör Solberga station AB. Logotyp Elmia Nordic Rail tillhör Elmia.)

Vi ses på Elmia i höst

Den 10–12 oktober äger Elmia Nordic Rail rum i Jönköping. Vi kommer att vara där och vi delar monter med Tydal Systems AB i år. Kommer du? Idag delar vi en artikel som mässan skrivit om oss, där vår Margareta Carlsson berättar mer om varför vi väljer att ställa ut på Elmia Nordic Rail. Läs här.

Bild: Del av skärmdump hemsida Elmia Nordic Rail.

 

Plankorsningens dag

Vad är en ”plankorsning”? Det är där väg och järnväg möts.

”Den säkraste plankorsningen är den som inte finns”, som Trafikverket uttrycker sig på sin hemsida. Nu är det ändå så att vi behöver korsa järnvägen då och då, vi människor, till fots eller på/i fordon av något slag. Då behöver det finnas möjlighet till det. Trafikverket verkar dock för att minska antalet korsningar och öka säkerheten vid de som finns kvar.

Idag den 9 juni är det Internationella Plankorsningsdagen (ILCAD – International level crossing awareness day). Vi deltar genom att uppmärksamma dagen då det alltid är rätt att höja medvetenhet gällande säkerheten på och kring järnvägen. Vi behöver alla förstå förutsättningarna gör järnvägstrafiken.

Vet du om att ett tåg kan ha en stoppsträcka på flera kilometer? Så även om du syns så har lokföraren liten möjlighet att stanna i tid. Och väja går som bekant inte heller… Det betyder att det är du och din egen uppmärksamhet på situationen, trafiken, vägmärken och signaler som är central för säkerheten kring plankorsningar och i att förhindra att olyckor sker.

Det finns ca 6 500 plankorsningar i Sverige så det finns många platser vi alla behöver hjälpas åt med att vara försiktiga kring. Varje år omkommer personer i plankorsningar, både i olyckor och i suicid. Kan vi alla försöka hjälpas åt så att liv inte slutar så?

 

Bild: Pixabay/FotoArt-Treu.

2023-05-31T13:16:38+02:002023-06-08|Infrastruktur, Järnväg, Plankorsning, Säkerhet, Spår, Tåg|

Hej från Train & Rail

Nu är vi åter efter både roligt och givande deltagande på mässan Train & Rail 2023 i Älvsjö, Stockholm. Härligt att träffa både ”gamla bekanta” i form av kunder, samarbetspartners och andra vänner och få prata fysiskt en stund i en alltmer digital värld. Roligt att träffa så många nya potentiella kunder och samarbetspartners. Spännande med nya uppdrag och projekt och att få bidra med vår kompetens på olika områden. Glädjande att lanseringen av vårt systerbolag Solberga Idéer AB:s app ”Vilicus Moneo” mottogs så positivt – just den kommer du att få läsa mer om i nästa blogginlägg.  

Vi skickar med lite bilder. Inga kunder i bild, förstås, och i princip inga andra (de som är med har godkänt publicering) än vi själva heller för när sådana fanns i närheten pratade vi med dem. Undantaget i slutet på sista mässdagen då besökandet tunnades ut så Kenneth och Victoria var i en grannmonter och hade ”nattduell” mitt på ljusa dagen. På en av bilderna ser ni också Michael när vi grejade det sista innan mässan. Den skylt i taket vi beställde visade sig vara ett lyckokasts då våra kunder berättade att de lätt hittade oss bland alla andra montrar. Det gillar vi – vi vill alltid vara lätta att ta kontakt med och tillgängliga för er. 

 

Bilder: Solberga station AB. 

2023-05-31T19:55:39+02:002023-05-10|Järnväg, Lok, Om oss på företaget, Säkerhet, Spår, Tåg|

Hur gammalt kan ett lok bli?

Solberga station AB kan hjälpa dig med underhållsupplägg som gör att dina fordon lever länge!

Hösten 1972, alltså för snart 50 år sedan, var jag (Ulf Smedbo) på besök hos den dåvarande loktillverkaren Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJ) i Falun.

Vid denna tid monterade man Rc2-lok åt Statens Järnvägar, loken levererades några månader senare och de är fortfarande kvar i trafik. Jag kommer inte ihåg vilka individnumren var, de höll sig kring 1100, vill minnas att ett av dem var 1102. Ljuset inne i verkstaden var dåligt, exponeringstiden blev därför lång, därav de suddiga människorna.

 

//Ulf Smedbo

 

 

 

Foto: Ulf Smedbo 1972-10-15.

 

2022-10-05T14:48:31+02:002022-10-06|Historia, Lok, Lokomotor, Motorvagn, Tåg, Underhåll, Veterantåg|

Loket – vad är det?

Är det en arbetsplats eller ett arbetsredskap eller…?

 

Om vi läser i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)” så är definitionen på en arbetsplats denna:

”En plats för arbete, inklusive förbindelseleder och personalutrymmen, till vilken en arbetstagare har tillträde under sitt arbete.

Arbetsplatser kan finnas både inomhus och utomhus och vara både stadigvarande och tillfälliga.”

 

I samma föreskrift kan vi dock läsa att föreskriften inte omfattar arbetsplatser i transportmedel.

Om vi då läser i föreskriften ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)” så är definitionen på arbetsutrustning den här:

”Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet.”

 

Vad är då ”användning”? Samma föreskrift definierar:

”Aktivitet med arbetsutrustning, som start och stopp, nyttjande, transport, montering, installation, demontering, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.”

 

Det ligger närmare till hands att loket alltså är arbetsutrustning snarare än arbetsplats.

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Michael Carlsson, Solberga station AB

2022-08-19T11:39:01+02:002022-08-23|Arbetsmiljö, Lagar, Lok, Lokomotor, Motorvagn, Regler, Tåg, Veterantåg|

ERTMS och ETCS

”Hur kommer det sig att vissa pratar om den nya järnvägstekniken som ERTMS och vissa som ETCS?
Vi frågar vår konsult Carl Olsson och han svarar:

– ERTMS står för European Rail Traffic Management System och är en gemensam EU-standard som är tänkt att underlätta gränsöverskridande järnvägstrafik inom EU. Målet är att alla järnvägar inom EU/EES ska anpassas till ERTMS, som är det övergripande namnet på hela systemet.

– ETCS står för European Train Control System och består av två delar: den ena är den markutrustning som finns i spåren och den andra är den ombordutrustning som finns på loken. Dessa två delar ska kommunicera med varandra och det gör de genom GSM-R (Globalt System för Mobil kommunikation) avsett för järnvägskommunikation (Railways).

– Så när man talar om hela systemet så talar man om ERTMS men om man t. ex. talar med tekniker på spår eller fordon så arbetar de med ETCS, skulle man kunna säga.”

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Didgeman.

Vad är det för skillnad på ett lok, en lokomotor och en motorvagn?

Vad är det för skillnad på ett lok, en lokomotor och en motorvagn? Och när är det ”ett tåg”? Vi frågar vår konsult Michael Carlsson som svarar:

– Ett lok är ett järnvägsfordon med ett framdrivningsmaskineri, men ingen möjlighet till att bära någon nyttolast. Ett lok kan dra ett tåg med vagnar, men det är ”allt det kan”. Vilket inte är så illa ändå.

– En lokomotor är ett äldre begrepp för ett ”mindre lok” med en motoreffekt om högst 300 hästkrafter. Benämningen ingår inte i järnvägens formella vokabulär längre men uttrycket används ändå fortfarande av många. Ursprungligen tillkom behov av att särskilja ”riktiga” lok från ”mindre” lok. Skälet var att en lokomotorförare kom att ligga i en annan lönegrad än en lokförare. En typisk lokomotor är ett tvåaxligt diesellok med typbenämning Z. (Se egentagen bild, ”Lokomotor i Silverdalen 1980 ca”.)

– En motorvagn är ett fordon med framdrivningsmaskineri, som också har utrymme för passagerare eller gods. En motorvagn idag består oftast av flera permanent sammankopplade fordonsdelar som tillsammans utgör ”en motorvagn”. Ett SJ X2000-tåg är begreppsmässigt ”en motorvagn” trots att den till synes består av flera olika fordon. Det är den permanenta ihopkopplingen av fordonsdelarna till ett fordonssätt som gör att det är en motorvagn, i en enhet, och inte ett lok med vagnar. Med ”permanent ihopkoppling” menas här att de är mekaniskt ihopkopplade på ett sätt som i princip kräver en verkstad för att koppla isär dem, om det blir nödvändigt. Flera sådana motorvagnsenheter kan i sin tur kopplas ihop för att bilda ett tåg, men de kopplas då med det koppel som finns i ändarna som är gjort för isär- och ihopkoppling på ett enkelt sätt som inte kräver att man behöver en verkstad för det. Om vi tänker på bil med släpvagn, där har vi ett ”enkelt” koppel, kulkopplingen. Men om vi tänker på hur de två delarna av en ledbuss är ihopkopplade permanent, så har vi behov av en verkstad för att kunna dela på dem. Motorvagnen är i sig som ledbussen, men flera motorvagnar kan också kopplas ihop med varandra med hjälp av ett koppel som är enkelt att använda, som bilens kulkoppling.

– Ett ”tåg” är vad en ”flight” är för ett flygplan. Det är en planerad färd med en tidtabell, en avgångsort och en ankomstort. ”Tåget” är ett tåg så länge det styrs av sin tidtabell från start till mål. När det når sitt mål är tågfärden avslutad och allt som finns kvar är en samling fordon i väntan på nästa uppdrag. ”Tåg” är med ett äldre uttryck en ”rörelseform”, med ett nyare ord en ”trafikverksamhet” som går ut på att genomföra en sådan ”tågfärd” styrd genom den trafikplanering som ligger bakom tidtabellen för tåget. Det finns andra sätt att färdas med ett järnvägsfordon, som kallas ”spärrfärd” eller ”växling”. Spärrfärden disponerar spårsträckan mellan två stationer under en bestämd tid, syftet kan vara t ex spårunderhåll. Växlingen är fordonsförflyttningar som sker inom en station, som till exempel att köra fram ett fordon från depå till plattform så att passagerarna kan kliva på och så att fordonet sedan kan avgå på sin tågfärd enligt tidtabellen. ”Station” är ett äldre uttryck som idag har ersatts med ”driftplats” på järnvägsspråk.

Järnvägsterminologin står att finna i Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg, modul 1 ”Termer” som finns >>här.

Solberga Station järnvägskonsulter

2022-06-07T09:36:03+02:002022-06-14|Järnväg, Lok, Lokomotor, Motorvagn, Tåg|
Till toppen