Vistelse i spår

– Varför ska man gå en ”Vistelse i spår-kurs” om man t. ex. ska städa, tvätta eller stripa tåg och inte ska ut och köra med dem?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Det handlar i grund och botten om att järnvägen är en farlig plats om man inte är medveten om riskerna och har strategier för hur man ska undvika dem eller kompensera för dem. ”Vistelse i spår” är en vanlig benämning på en utbildning som leder till kännedom om faror med högspänning och risken för att bli påkörd av ett tåg så att man förstår faran och får strategier för att upptäcka och undgå den. Att ”vistas i spår” är inte samma sak som att utföra ett visst arbete i spårområde, kompletterande utbildning om risker och skydd emot olyckor kan behövas för en särskild arbetsuppgift. ”Vistelse i spår” täcker de risker man behöver känna till för att kunna ta sig till fots till eller från en viss plats i ett spårområde. Det är den mest grundläggande utbildningsnivån i järnvägssystemet som ”alla” behöver ha om de ska beträda ett spårområde. Från chefen som vill gå ut och bara tala med sin personal lite snabbt, till den som har ett arbete som innebär att man hela tiden befinner sig i spårområdet.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild: Pixabay/holzijue

2021-12-06T15:26:21+01:002021-12-09|Arbetsmiljö, Järnväg, Ledarskap, Säkerhet, Spår|

Pengar finns till arbetsmiljöutbildning

Vi på Solberga station AB är godkända utbildningsanordnare av arbetsmiljöutbildningar som du kan söka stöd till hos Afa. Det är Svenskt Näringsliv, LO och PTK som satsar extra på stöd till arbetsmiljöutbildning. Satsningen omfattar alla företag och organisationer med minst en anställd inom privat sektor som har tecknat kollektivavtal och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)  för de anställda. Det finns fortfarande pengar att söka under 2022.

Vi bistår dig gärna i att ta fram den utbildning som är bäst för just er. Stödet gäller för såväl grundläggande utbildning som repetitionsutbildning. Det kan även vara riktad utbildning kring exempelvis riskbedömningar, organisatorisk och social arbetsmiljö, hälsofrämjande ledarskap eller säkerhetskultur. Det kan vara fysiska eller digitala utbildningar. Om och när chef och arbetsmiljö-/skyddsombud går utbildningar tillsammans stärker ni dessutom er samverkan i arbetsmiljöarbetet.

Intresserad av att veta mer om vad vi kan bidra med? Hör av dig till: margareta.carlsson@solbergastation.se

OBS! Till dig som har genomfört sådan utbildning 2021 och avser söka stöd: Du måste söka stöd 2021 för utbildning som genomförts 2021, deadline för det är 2021-12-31.

Du kan läsa mer här om vad och hur du söker stöd här.

 

2021-12-06T15:07:42+01:002021-12-07|Arbetsmiljö, Riskbedömning, Säkerhet|

Växling/bangård

Vad är det viktigaste att tänka på som nyutbildad växlare/bangårdspersonal? Vi ställer frågan till vår konsult Michael Carlsson som svarar:

– Att alltid vara vaksam. Man är mer vaksam det första halvåret, sedan känner man sig tryggare när erfarenheten växer. Då slappnar man av, och då ”händer det”. Den dyrköpta lärdomen blir att man aldrig kan slappna av, man kommer alltid att behöva vara lika vaksam i detta jobb som man är som nybörjare och försöker kompensera bristande erfarenhet med extra noggrannhet. Det finns inga alternativ till att vara ”extra noga” om man ska undgå olyckor.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-22T10:47:39+01:002021-11-23|Arbetsmiljö, Bangård, Järnväg, Säkerhet, Växling|

Kvalitetsrevision

Idag ställer vi en fråga till vår konsult Michael Carlsson:

– Jag hörde att du var ute på ”kvalitetsrevision” på ett företag. Vad gör ni vid en sådan insats?

Michael svarar:

– Det kan t ex innebära att hjälpa ett företag med att ge en ”utomstående bild” av hur deras interna förvaltning lyckas med att uppnå sina resultat i förhållande till egna krav eller myndigheters krav. Man blir lätt hemmablind, och man har inte alltid dokumenterat alla sina förfaranden, man har dem ”i huvudet” men man har inte beskrivit vad det är man egentligen gör. Kravet på en organisation är att den ska beskriva sina rutiner och dokumentera dem, så att de kan mäta av att den faktiskt också tillämpar och följer dessa rutiner. Om det finns luckor i dokumentationen eller efterlevnaden av sådana rutiner så lever man inte upp till kraven som ställs på en tillståndspliktig verksamhet som järnvägen är. Att ha sådana fel är inget konstigt i sig, det som betyder något är att hitta dem och korrigera dem. Det är där vi kan hjälpa till, genom att ”utmana systemet” som utomstående part, läsa rutinerna, följa upp tillämpningen och utfallet av dem, och lyfta fram de avvikelser vi då kan upptäcka så att det leder till korrigeringar. Det kan innebära allt ifrån att tillbringa en tid tillsammans med någon som har operativa arbetsuppgifter i säkerhetstjänst och se om alla rutiner i arbetet följs, till att ha ett möte med företagets VD och ledningsgrupp och gå igenom hur ansvarsfördelningen fungerar enligt företagets rutiner jämfört med verkligheten, eller göra en bedömning av en leverantör till vår kund, om hur de lever upp till de beställarkrav vår kund kan ha.

Solberga Station järnvägskonsulter

Svarva hjul

– Jag hörde något prata om att ”svarva järnvägshjul”. Hur fungerar det, kan ni berätta?

Vår konsult Michael Carlsson svarar:

– Hjulets form är väldigt viktig både för komforten och för säkerheten. Eftersom hjulbanan slits, måste den regelbundet svarvas för att återfå den rätta formen. Därför finns det stora ”undergolvssvarvar” som står inne i verkstäder och som är som en del av spåret, man kör helt enkelt ut tåget på svarven och svarvar hjulen då tåget står på svarven. Man mäter regelbundet hjulens form på verkstäderna och om vissa gränsvärden uppnås, så skickas tåget på hjulsvarvning.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-31T18:25:33+01:002021-11-04|Fordon, Hjul, Järnväg, Säkerhet, Tåg, Trafik|

Felsökning

Felsökning är i första hand en strategi för att lokalisera ett eller flera fel som ger upphov till ett problem. Vår konsult Carl Olsson är en hejare på att felsöka och lösa tekniska problem av olika slag.

– Calle, vad är ditt bästa tips när du ska felsöka ett fordon?

Han svarar:

– Jag brukar prata om ”Divide and Conquer”. Alltså, att vid till exempel ett konstaterat isolationsfel i en elektrisk krets, så är det bra att identifiera en naturlig punkt i kretsen (kopplingsplint, kontaktor etc.) och vid denna punkt separera kretsen i mindre delar elektriskt (gärna halvor om möjligt). Delkretsarna kan då mätas upp separat, för att se i vilken del (halva) problemet finns. Den här processen kan vid behov upprepas flera gånger – bryta ned halvan med problemet till fjärdedelar, eller liknande, vid en ny naturlig punkt. Man får dock inte glömma bort att också kontrollmäta själva punkten i sig, problemet kan förstås vara just exempelvis plinten eller kontaktorn (där man valt att koppla isär).

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-31T18:07:54+01:002021-11-02|Felsökning, Järnväg, Säkerhet, Tåg, Teknik|

Truck och lyft

Idag pratar vi med Kenneth Sörestedt, konsult hos oss och expert på truckar och lyftanordningar.

– Jag hörde någon säga ”truck och lyft” häromdagen. Truck vet jag vad det är, men vad är ”lyft”??

Han svarar:

– Lyft handlar om lyftinrättningar, som telfer, taktravers eller till och med lyftbockar som är elmotordrivna skruvdomkrafter för att lyfta hela tåg med. Maskiner och redskap som används för tunga lyft, så tunga att människan behöver ett redskap för att lyfta ett föremål.
Om det i stället handlar om att lyfta en person till en plats för att nå att arbeta, så brukar man tala om ”lift”, som saxlift och bomlift.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-25T15:45:17+02:002021-10-26|Bomlift, Lift, Lyft, Lyftbock, Säkerhet, Saxlift, Teknik, Telfer, Travers, Truck|

Regler för skyltar, märkning och signaler

Den 1 januari i år (2021) började den nya arbetsmiljöföreskriften ”Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)” gälla. Regler för skyltar, märkning och signaler ingår i den numera. Vi har fått frågan om det räcker att sådan information är på svenska. Margareta, som utbildar i arbetsmiljö, svarar:

– Reglerna säger att information och instruktion ska vara utformad så att ”den kan tillgodogöras av alla berörda”. Svaret är alltså att det beror på vilka arbetstagarna. Vad behöver de anställda på just den här arbetsplatsen för att just de ska förstå? Det gäller att lära känna människor, för det har bl. a. med tolkning, erfarenhet, språk och uppfattningsförmåga att göra.

– Arbetsgivaren ska se till att alla arbetstagare får aktuell information och instruktion om skyltar, märkningar och signaler som används på den egna arbetsplatsen som har betydelse för hälsan och säkerheten. Man ska förklara betydelsen av skylt/märkning/signal. Så ska man instruera i vilket beteende som gäller när man ser dessa, alltså hur jag ska uppträda och agera med anledning av dem. Vidare ska jag få veta vad mitt beteende ska leda till (eller vad brist på beteende kan leda till), vilka åtgärder dessa skyltar/märkningar/signaler ska leda till. Det sistnämnda har med meningsfullhet att göra, vi människor behöver förstå poängen med saker och ting för att handla rätt. Signaler handlar förresten både om ljus-, ljud- och handsignaler. Det är viktigt för säkerheten att man har ett gemensamt symbolspråk på arbetsplatsen.

– Vad betyder exempelvis den här bilden? Att man inte ska ha byxor? Inga kortbyxor? Eller är det kalsonger? Eller klädförbud? För något slags förbud är det väl?

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-18T16:16:58+02:002021-10-21|Arbetsmiljö, Järnväg, Lagar, Ledarskap, Säkerhet|

Förr och nu och vart är vi på väg?

På ånglokens tid var loken dubbelbemannade; en förare och en eldare. De hjälptes åt med uppsikt i färdriktningen, utbytte information och tolkning av iakttagelser, kunde bistå varandra om något hände. När elektriska tåg kom blev eldaren lokbiträde som såg efter det maskinella och bidrog till uppsikt i färdriktningen. Fordonen moderniserades, inte heller lokbiträde behövdes och lokföraren blev ensam i hytten.

Antalet olyckor som berodde på bristande uppmärksamhet ökade. I sin ensamhet drabbades lokförarna bl.a. av ”mikrosömn” och somnade. Det var en känd risk, redan 1856 byggdes loken medvetet utan hytt för att ”fartvinden skulle hålla lokbesättningen vaken”. Arbetsmiljöhänsyn gjorde att man åter byggde hytter. Vad göra? Lösningen blev teknik: tågskyddssystemet ATC (Automatic Train Control) som övervakar förarens vigilans och ageranden. Olyckor av det slag som hade orsak i för hög hastighet eller missade inbromsningar försvann i princip helt och är en viktig del i vår höga trafiksäkerhetsnivå på järnvägen idag. Faran med ATC finns i situationer när ATC inte kan ge stöd så lokföraren behövs än.

Vad händer om vi tar bort människan ur ekvationen helt? Önskemål finns gällande tågvärdar, som man vill ersätta med kameraövervakning. Om det händer något bland resenärerna eller om en olycka inträffar så kan en kamera dock inte agera som en människa skulle göra i att ta tag i, reda ut och vara nära.

Någonstans finns alltid ett gränssnitt maskin-människa. Även om tågen skulle framföras helautomatiskt så skulle det behövas en övervakning av dem. Den mänskliga faktorn har någonstans sin del både i det som fallerar och det som fungerar.

Solberga Station järnvägskonsulter

Till toppen