Hindertavla

Järnvägen är full av sina egna signaler och skyltar med olika betydelser.

Den röd-gula vi ser är heter ”Hindertavla” och enligt järnvägens reglemente betyder den ”stopp”.

Av bilden att döma kan det ju verka övertydligt att behöva sätta upp en skylt om det, men, principen är att ett spår alltid är öppet för trafik såvida inte motsatsen framgår. Och här framgår det av skylten att det är ”stopp” ifall man trodde något annat. Allt i god ordning.

Bilden är tagen för några år sedan vid slutet på den gamla banan Mjölby-Hästholmen, som låg kvar en liten bit inne i Mjölby för sporadisk godstrafik.

Hindertavlan används i flera olika sammanhang, till exempel vid trafikavstängningar i samband med spårunderhåll eller på en grind som kan stängas över ett spår, eller som här när ett spår fortsätter en bit men inte är besiktigat för trafik längre bort, och från och med här är det ”stopp”.

Den svarta skylten med tre vita ränder bortom hindertavlan är en ploglyfttavla, den berättar för besättningen på en av järnvägens snöröjningsfordon att de ska lyfta snöplogen en liten bit så de inte fastnar i den vägövergång som finns i närheten med snöplogen. Riktigt långt tillbaka i tiden planterade man ibland enar på bägge sidor om spåret för att markera samma sak. Man kan fortfarande hitta någon enstaka (!) en längs ett gammalt spår som har ett förflutet som signalmedel inom järnvägen.

 

 

Foto: Michael Carlsson, Solberga station

Få pengar till arbetsmiljöutbildning

Du vet väl om att du som arbetsgivare (inte alla, men många) i privat sektor kan söka medel från Afa Försäkring för att genomföra arbetsmiljöutbildningar? Om du väljer en aktör som är godkänd utbildningsanordnare. Det är vi på Solberga station AB. Hör av dig så kan vi ha en dialog kring dina önskemål och behov. Stödet gäller även år 2023 så du kan planera även för kommande år.

Satsningen omfattar alla företag och organisationer med minst en anställd inom privat sektor som har tecknat kollektivavtal och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) för de anställda. Du kan läsa mer om vad du kan få stöd för här

 

Bild: Afa Försäkring

2022-11-14T15:33:29+01:002022-11-15|Arbetsmiljö, Chef, Ledning, Säkerhet, Utbildning, Utveckling|

Riskbedömning elsäkerhet på stationen

Har du sett att det har kommit nya regler från Elsäkerhetsverket avseende starkströmsanläggningar? Kanske läste du om det i vårt senaste nyhetsbrev? Den 21 april fattades beslut om dessa nya föreskrifter avseende starkströmsanläggningar (ELSÄK-FS 2022:1–3) och dessa träder i kraft 1 december 2022.

Dessa påverkar även oss som ägare av fastigheten Solberga station i Solberga, där vi har vårt huvudkontor. Så första veckan i augusti satte vi oss ner och gjorde en riskbedömning kring elsäkerheten med anledning av formuleringar i dessa nya föreskrifter. Vad som framkom för oss var att vi behöver förtydliga vår rutin kring översyn och en del skyltningar samt att vi, av en elinstallatör, behöver boka en övergångsresistansmätning vid jordtag. Viktigt alltsammans.

 

Hur ser det ut hos er? Ni har hösten på er innan de nya reglera börjar gälla.

 

 

 

Bild: Pixabay/ColiN00B

 

Bromssträckor med tåg – visste du att…?

Om man kör ett X2000-tåg i 200 km/h och sedan behöver bromsa för att något händer på spåret så är bromssträckan från 200 km/h till stopp ca 1700 meter. På helt plan mark.

Ett godståg i 100 km/h har en bromssträcka på ca 1000 meter från 100 km till stopp.

Källa: ”Den svenska järnvägen” av Sven Bårström och Pelle Granbom, utgiven av Trafikverket.

Lägg därtill att när man väl hör tåget komma så är det i princip redan framme där man står…

 

 

 

 

Bild: Pixabay/Picudio

Säkra beteenden

Jobbar du på ett ur olika perspektiv säkert sätt? För oss i järnvägsbranschen är säkerheten central – men genomsyrar den oss både externt och internt?

När man pratar om säkerhet så handlar det oftast om fysik och teknik. Säkra beteenden innefattar detta men också organisatoriska och sociala faktorer, och då pratar vi oftast om trygghet. De sitter ihop de där två, säkerhet och trygghet. Enkelt skulle man kunna säga att vi vill vara säkra så att vi inte får en nedfallande travers i huvudet och vi vill vara trygga så att vi inte får en kniv i ryggen av någon.

När man pratar om säkerhet så är säkerhetsmedvetenhet hos de som berörs viktigt och ett begrepp som används är säkerhetsmognad. För att exemplifiera säkerhetsmognad så beskriver vi i dag den s.k. Bradley-kurvan (The DuPont Bradley Curve).

Se bilden. Vertikalt är olycksfallsfrekvens, dvs. antalet olyckor som sker i organisationen. Horisontellt är relativ kulturell styrka, dvs. säkerhetsmognaden i kulturen i organisationen. Ju lägre mognad, desto fler olyckor – ju högre mognad, desto färre olyckor.

”The stages of the DuPont™ Bradley Curve™” beskriver fyra steg av säkerhetskulturmognad:

  • Reaktiv – Människor går till jobbet och kör på, man går på instinkt och reagerar, tar inte ansvar och tänker ”olyckor händer”, även om det innebär en viss oro. När något händer så lär man sig relativt lite av det utan går vidare, säkerheten ligger liksom utanför en själv.
  • Beroende – Människor ser på säkerhet som regler man måste följa, regler som någon annan satt upp – så när ”någon annan” inte är i närheten så följer man dem kanske inte heller… Olycksfrekvensen minskar men ansvaret är chefens eller någon annans snarare än ens eget.
  • Oberoende – Människor tar ansvar och tänker att de själva kan göra skillnad med sina handlingar. Fokus är på att skydda sig själv. Olycksfrekvensen minskar ytterligare.
  • Ömsesidigt beroende – Arbetsgruppen och alla människor i den känner gemensamt ägande och ansvar för säkerhetskulturen. Fokus på att tillsammans bry sig om och skydda både sig själva och varandra och andra. De tänker att det är möjligt att undvika skador om alla bara drar sitt strå till ”säkerhets-stacken”.

Man kan ha hög säkerhetsmedvetenhet men ändå vara en risk och inte jobba säkert i tre olika situationen: man är trött, man är stressad och/eller man är hemmablind. Det ska man ha med sig, ingen av oss är ofelbar. Vi behöver hjälpas åt om vi ska jobba säkert.

Därför skickar vi här med sju frågor att ställa sig inom gruppen/teamet:

  • Var är vi i vår grupp när det gäller säkerhetsmognad och säkerhetskultur?
  • Hur är vår attityd gällande säkerhet, säkerhetstänkande och säkerhetsbeteende – är det t.ex. tufft att jobba säkert eller tufft att ta lite risker en gång ibland?
  • Vad är positiva beteenden hos oss när det gäller säkerhet?
  • Hur ger vi varandra positiv återkoppling när någon gör något som är bra för säkerheten?
  • Vad är negativa beteenden hos oss när det gäller säkerhet?
  • Hur ger vi varandra konstruktiv kritik när någon gör något mindre bra och hjälper varandra att bli allt säkrare både som individer och som team?
  • Vad mer kan vi göra för att tillsammans hjälpas åt kring säkra beteenden och främja en god säkerhetskultur?

 

 

 

 

Bilden skapad av Solberga station AB utifrån modellen ”The stages of the DuPont Bradley Curve”.

 

 

Vi kan stötta företag, inte berg

Järnvägen mellan Göteborg och Borås byggdes på 1890-talet. Terrängen är på många ställen väldigt kuperad, det gör att banan har många kurvor och flera tunnlar. Sträckan längs sjön Gröen mellan Mölnlycke och Landvetter är inget undantag, för att få en bättre linjeföring rätade man redan på 1910-talet vissa kurvor, i samband med detta tillkom några tunnlar.  Vid en av dessa tunnlar behövde berget stöttas, detta gjorde man på ett okonventionellt sätt med en betongkonstruktion som gick över spåret. När bilderna togs var banan avstängd för spårbyte, här ser vi de nya rälerna utlagda på utsidan.

Efter spårbytet fick banan helsvetsad räls på betongslipers, i samband med detta togs stöttan bort och berget förstärktes med en annan metod.

/ Ulf Smedbo

 

 

 

Foto: Ulf Smedbo 1990-08-01

 

Vad är en kränkning i lagens mening?

Frågan om kränkning kommer upp då och då. Är man kränkt om man känner sig kränkt?

En kränkning i lagens mening är ett angrepp mot någons person, frihet, frid eller ära. Kränkning är en egen form av skada, varken personskada eller ekonomisk skada, som regleras i 2 kap. 3 § och 5 kap. 6 § skadeståndslagen.

För att kränkning ska anses uppstå krävs att det är en attack mot någons integritet samt att personen i fråga på något sätt värnar sin integritet och inte själv ”bjuder in” till kränkningen. Ex: en person ger sig frivilligt in i ett slagsmål och då kan man inte åberopa att man blivit kränkt av slagen som utdelats under slagsmålet.

När man bedömer kränkning tas hänsyn till omständigheterna. Har handlandet: haft förnedrande/skändliga inslag, varit ägnat att framkalla rädsla för liv/hälsa, riktat sig mot en person som har svårt att värna egen integritet, inneburit missbruk av beroende- eller förtroendeställning och/eller varit ägnat att väcka allmän uppmärksamhet? Sexualbrott, grova våldsbrott och upprepade handlingar ses som grövre kränkningar.

 

”Kränkande särbehandling” avseende arbetsmiljön (Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4) är handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Det är relevant att definiera kränkning och, som Arbetsmiljöverket uttrycker det, ”diskutera vad som kan vara kränkande särbehandling på er arbetsplats”.

Om man inte objektivt definierar vad som utgör en kränkning riskerar man att underminera såväl yttrandefriheten som återkoppling i syfte att utvecklas i arbetet och på arbetsplatsen.

Bagatellartade och ömsesidiga konfliktytor omfattas inte av kränkningsterminologin. Det är en del i alla relationer. Så man kan alltså känna sig kränkt utan att lagligt sett vara det.

 

 

 

Bild: Pixabay/Anemone123.

Autonomi

Varför är det viktigt med autonomi?

Kan vi sammanfatta all kunskap i ord, ex. i manualer och checklistor? Praktisk kunskap sitter även i kroppen, i våra erfarenheter i form av handlingsregister, omdöme, bedömningar… Professionellt kunnande innefattar alltid att förhålla sig till det man inte vet (än) och fortlöpande undersöka, överväga, värdera och agera. Ett exempel när vi kan behöva värdera situationen är när valet står mellan snabbt och effektivt eller ett säkert arbetssätt. Om alla enbart gör ”som man ska” i alla sammanhang så kommer det inte att fungera. Här finns en målkonflikt, eller hur? Det är viktigt att följa uppsatta regler OCH det är viktigt att tänka själv. Här kommer autonomi in i bilden.

Autonomi betyder självstyre. Autonomi (”kan själv”) på jobbet = handlingsutrymmet som finns för när, var och hur vi utför de uppgifter vi ska utföra. Autonomi handlar om min egen upplevelse av mitt utrymme att utöva fri vilja, göra val och ha kontroll över min handling. Det i sin tur påverkar min motivation. Det handlar om att jag upplever att jag kan påverka mina omständigheter i stället för att vara ett offer för dem. Vissa människor bär sin autonomi med sig i sig själva, andra behöver uppmuntras lite mer.

Jämför med det som kallas ”inlärd hjälplöshet”: uppgivenhet inför okontrollerbara och oberäkneliga yttre omständigheter i kombination med egen oförmåga att komma till rätta med svårigheterna, en känsla av vanmakt. Ingen av oss mår särskilt bra av att känna att vi inte har någon som helst kontroll på vårt arbete och liv.

Jämför också med det Mats Alvesson, ledarskapsforskare, kallar ”funktionell dumhet”: Fenomenet att personer i en organisation gör exakt det som förväntas av dem utan reflektion eller kritik. Man gör allting rätt, men formalia och regler kommer i vägen för verklig utveckling. Människor känner en ökande tomhet i form av bl.a. upplevda betydelselösa policydokument, och ledningar som satsar på kvantitet snarare än kvalitet.

Så vill vi inte ha det i Sverige, så ser inte vår arbetsmiljölagstiftning och Sveriges nationella arbetsmiljöstrategi ut. Vi vill ha dynamiska lärande organisationer, där människor mår bra, presterar väl och utvecklar såväl sig själva som verksamhet och organisation.

Om vi sätter ihop vår kunskap med vårt hantverk och genomför detta i lämplig process så når vi resultat. Det är vad kompetens handlar om: kunskap, förmåga och vilja att lösa en uppgift med god effektivitet och med rätt kvalitet. I ”process” ingår omdöme: att i stunden bedöma, ifrågasätta, göra val och fatta rationella beslut. Om det är viktigare att följa manualer och regler än att tänka själv så nedvärderar vi omdömet, vilket skadar både viljan och förmågan hos individer att tänka själva.

Därför är det viktigt BÅDE med manualer och checklistor OCH med autonomi och självledarskap.

 

 

Bild: Pixabay/Geralt.

Vistelse i spår för alla? 

Som ni tidigare sett i våra nyhetsbrev och sociala medier så har vi under våren anställt en ny administratör hos oss. Vi tycker att det är viktigt att alla förstår grunderna i järnvägsverksamhet, oavsett i vilken roll man är anställd hos oss. Så tidigare i våras hade vi den teoretiska delen av kursen Vistelse i spår och nu i juli den praktiska delen av kursen inkl. rundvandring på banområde. Vi har förstås inte fotograferat området eller trafiken men en bild på en fin fastighet tog vi med oss ändå. Så får den som vill fundera på var vi uppehöll oss. 

 

 

 

Foto: Solberga station AB 

 

ERTMS och ETCS

”Hur kommer det sig att vissa pratar om den nya järnvägstekniken som ERTMS och vissa som ETCS?
Vi frågar vår konsult Carl Olsson och han svarar:

– ERTMS står för European Rail Traffic Management System och är en gemensam EU-standard som är tänkt att underlätta gränsöverskridande järnvägstrafik inom EU. Målet är att alla järnvägar inom EU/EES ska anpassas till ERTMS, som är det övergripande namnet på hela systemet.

– ETCS står för European Train Control System och består av två delar: den ena är den markutrustning som finns i spåren och den andra är den ombordutrustning som finns på loken. Dessa två delar ska kommunicera med varandra och det gör de genom GSM-R (Globalt System för Mobil kommunikation) avsett för järnvägskommunikation (Railways).

– Så när man talar om hela systemet så talar man om ERTMS men om man t. ex. talar med tekniker på spår eller fordon så arbetar de med ETCS, skulle man kunna säga.”

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Didgeman.

Till toppen