Riskbedömning och riskhantering vid växling

Det har i samband med bangårdsväxling inträffat ett flertal tragiska olyckor hos flera olika järnvägsföretag de senaste åren. Med anledning av detta säger Arbetsmiljöverkets handläggare Paul Keenan till Sekotidningen:
 
” – Vår ambition är att genomföra en större inspektion som inkluderar alla järnvägsföretag som håller på med växlingsarbete, så det blir lika inom hela branschen. Det här är en bransch som är väldigt van att göra som man tidigare gjort och menar att det sker på ett säkert sätt. Men jag anser att det inte stämmer. Det händer saker ändå och det sker inte korrigeringar i tillräcklig stor utsträckning.”
 
Det kan ligga något i kritiken. De instruktioner som finns i ett järnvägsföretag är i många fall generella. Den information som erhålls från en infrastrukturförvaltares trafiksäkerhetsinstruktion och lokala bestämmelser är ofta mer pliktskyldigt redovisande av de uppgifter om hastighet, axeltryck, kontaktuppgifter m.m. som de minst måste innehålla, men sällan så omfattande att de kan anses motsvara en riskbedömning och riskhantering som ett järnvägsföretag kan stödja sitt eget arbete på.
 
Växlingspersonal ska ha ”platskännedom” säger man, men det finns sällan eller aldrig en definition av vad det innebär, att man uppnått att man ”vet det man behöver veta för att kunna tjänstgöra på en plats”. Vad är det man ska veta då? Det finns inget svar på det. Ofta är det att ha tagit del av infrastrukturförvaltarens lokala bestämmelser som utgör ”svaret”. Ibland anges det att det kan delges den som saknar platskännedom av trafikledningsfunktionen, men sådan finns sällan utanför Trafikverkets spår, och uppgifterna som förmedlas kan vara väldigt knapphändiga.
 
Både infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag behöver se på sin verksamhet med nya ögon, att se det utifrån de unika förutsättningar som finns på varje bangård och hos varje trafikverksamhet på dessa bangårdar. På olika områden och ur olika perspektiv.
 
Solberga station AB har konsulter med lång erfarenhet som radioloksoperatörer och växlare, bangårdsinstruktörer, olycksutredare, produktionsledare för växling, skyddsombud för arbetsställe med växling, och med kunskaper om såväl järnvägs- som arbetsmiljölagstiftning. Vi kan hjälpa er att riskutvärdera de bangårdar ni bedriver trafik på eller är förvaltare för, och ge förbättringsförslag eller författa rutiner för en förbättrad arbetsmiljö i bangårdsväxling.
 
Högre säkerhet utan att påverka produktionen negativt kan ibland handla om väldigt enkla åtgärder och små ändringar i beteende och prioriteringar, med stöd av ett genomtänkt riskhanterande och väl implementerade rutiner.
 
Hör av er till oss om ni vill ha hjälp med att belysa, utvärdera och hantera de risker som finns på just er infrastruktur eller i just er växling på en eller flera platser.
2019-12-02T10:07:59+01:002019-12-02|Arbetsmiljö, Järnväg, Personsäkerhet|

Ledarskap – Det betyder mycket för att ta grupper och företag till framgång. 

Det gäller såväl lagbasar och teamledare längst ut i den operativa verksamheten som produktionsledare och enhetschefer samt företagsledning. Hjälps vi åt att leda och leder vi åt samma håll?

Vi erbjuder ledningsstöd av olika slag: chefsstöd individuellt eller i grupp – för egen utveckling eller t.ex. i framtagning av ledningsprocesser – och ledarskapsutbildning på olika ledningsnivåer är två exempel.

Vill du bolla frågor kring hur ert ledningssystem ser ut eller hur ni kan utveckla ledarskapet på företagets olika nivåer så hojta till på oss, vi hjälper gärna till.

2019-11-28T11:12:03+01:002019-11-28|Kunder, Ledarskap|

Alla människor har drivkrafter och bromskrafter

Drivkrafter är det som gör att vi strävar vidare – sådant som intresserar och motiverar oss och som vi tycker är roligt, kärlek av olika slag. Bromskrafter är det som gör att vi håller oss tillbaka – huvudsakligen rädslor av olika slag men också våra egna tankar om våra tillkortakommanden.

Moder Teresa lär en gång ha sagt: ”Jag kommer aldrig att gå på möten där man protesterar mot krig. Men om du har ett fredsmöte, då vill jag gärna bli bjuden.”

Det är en väldig skillnad i attityd och energi mellan att delta på ett fredsmöte visavi att gå på ett protestmöte mot krig. Läs citatet högt för dig själv, känner du skillnaden?

”Nu får vi akta oss så att inte…” är kommunikation ur bromskrafter medan t.ex. ”tänk vad härligt det skulle vara om…” mer bottnar i drivkrafter. Shoppingdagen ”Black Friday” bottnar i rädslor för det gäller att passa på att handla just den där dagen annars är det för sent för det låga priset. Resebyråer kommunicerar mer ur drivkrafterna i sina filmer med ljuva sandstränder och klarblå av och mysiga stunder med nära och kära.

Det kan vara värt att fundera kring för egen del: när jag kommunicerar, gör jag då det utifrån kärlek eller rädsla?

2019-11-21T14:46:24+01:002019-11-21|Arbetsmiljö, Järnväg, Kunder, Ledarskap|

Det här med förändringar är ibland ett knepigt område

Det gäller både när man själv vill förändra något i sitt liv och när man i företag vill driva stora frågor i organisationen, och allt däremellan. Ibland blir det liksom ingenting, trots de bästa av intentioner. Det finns det många olika anledningar till men idag tänkte vi förmedla två tanketips på temat, som sitter ihop med varandra:
 
Ofta när vi ska förändra något så bestämmer vi oss för vad vi ska börja göra, vad nytt vi vill stoppa in. Samtidigt är det inte så att vi går runt och har en massa tomrum i vårt liv utan vi har ofta fyllt upp timmarna med något. Samma sak på en arbetsplats: vi går inte runt och tänker att ”oj, så mycket tid och energi jag har över, det vore fint om någon hittar på något för mig att lägga det på”. (Det finns undantag, förstås…) Nå, bra är då att kika på ”tårtan” på bilden ovan. Vad finns det redan för ingredienser i livet/på arbetet? Vad av det kan krympa för att lämna plats åt det nya? Ställ frågorna i denna ordning (både när du funderar själv och om du är chef/ledare och ska driva förändring):
 
1) Vad ska vi fortsätta vara och göra? Det bildar en trygg bas och gör att vi står lite stabilare.
2) Vad ska vi sluta vara och göra? Att ta bort något ger ett tomrum, där vi kan stoppa in svaret på sista frågan:
3) Vad är det vi ska börja vara och göra? Nu är vi redo att ta oss an det.
 
Lycka till!
2019-11-12T23:03:36+01:002019-11-13|Arbetsmiljö, Ledarskap|

Arbetsställning

Man får inte alltid välja arbetsställning själv, grejorna sitter där de sitter.

Calle (bilden) och Jonas (fotograf) ute på uppdrag med att få igång ett lok åt en kund.
Här återmonteras generatorn som var nedtagen.

2019-11-06T17:35:06+01:002019-11-06|Arbetsmiljö, Järnväg, Kunder|

Personlig effektivitet förväntas vi alla sträva efter, inte minst på arbetet.

Vad är då personlig effektivitet? Vi använder definitionen ”Att använda sina resurser så att de når bäst verkningsgrad på rätt områden”.

Våra resurser handlar om vår kraft, vår ork, vår lust och våra styrkor i form av t.ex. kompetens och attityd. Vi behöver lära känna oss själva så att vi vet vad vi vill, kan och klarar av så vi har koll på våra resurser. Tid, pengar, verktyg och stöd av andra människor är också resurser vi kan behöva ha koll på.

Bäst verkningsgrad handlar om hållbarhet, skulle man kunna säga. Det gäller att få ut så mycket som möjligt av sina resurser men på ett sätt som håller över tid. Vi kan t.ex. jobba dygnet runt i tre dagar men sedan är vi slut och behöver sova tre dagar och då var verkningsgraden ganska dålig. Bättre hade varit att fördela tid och ork på ett annat sätt. Samma gäller exempelvis vår budget hemma: att festa upp alla pengarna första fyra dagarna efter lön och sedan inte ha något alls att leva på är dålig verkningsgrad i användandet av vår budget.

Rätt områden handlar om vision och mål och om att vara proaktiv. För att vi ska veta vad som är rätt handling att utföra så behöver vi veta vad handlingen ska leda till. Proaktivitet är att aktivt förebygga en aktivitet, att agera på ett på förhand genomtänkt sätt. Exempel: Vi vill åka tåg till Rom. Det proaktiva sättet är då att ta reda på vad som krävs för att åka tåg till Rom (tider, biljetter, pass, anslutningsbuss…). Så tar vi oss till tågstationen och där låter vi alla tåg som inte går till Rom passera och fokuserar på att ta just det tåg som leder dit vi ska. Samma sak på en arbetsplats: vi ska göra insatser som tar oss dit visionen och målen är satta och låta annat passera, då är vi proaktiva. Och rätt områden handlar då om att veta vart man ska.

När vi känner oss själva, tänker långsiktigt och vet vart vi ska så har vi stora möjligheter att vara effektiva.

2019-10-29T14:34:52+01:002019-10-29|Arbetsmiljö, Järnväg, Ledarskap|
Till toppen