Vi bidrar i ditt pussel 

Vi är expertkonsulter som bistår järnvägsföretag i att förbättra och utveckla sin verksamhet med inriktning på kompetensutveckling och problemlösning av olika slag, i organisation och ledning, för grupp och individ. Från vision och strategi till verklighetsanpassad operativ verksamhet och dagliga beteenden. Vi arbetar på olika sätt inom ramen för alla de pusselbitar du ser på bilden. 

Våra kunder finns inom trafik, fordon och infrastruktur och vi arbetar med alla delar i ett företag. Vi ger den mindre verksamheten stöd i alla förekommande frågor och den större verksamheten stöd genom riktade insatser inom vår kompetens. Med det kan vi bidra till att er verksamhet blir effektivare, säkrare, roligare och lönsammare. 

När du har funderingar så hör av dig så funderar vi tillsammans med dig! 

 

Bild: Solberga station AB. 

2023-06-19T13:13:15+02:002023-06-19|Arbetsmiljö, Ledarskap, Säkerhet, Utveckling|

Dialog eller diskussion och debatt?

Vi talar numera om dialog mer än om diskussion – är det bara en slump eller ett ordklyveri?

Dialog kommer från grekiskans ”diá logos”, genom samtal, via tal/språk. Dialog handlar om att lyssna, lära av varandra och tillsammans skapa mening och ny kunskap. Diskussion kommer från latinets ”discutare”, skaka isär, och handlar om att undersöka, pröva, smula sönder motparts argument eller söka konsensus. Debatt kommer från franskans ”de battre”, kämpa av/från, slå sönder motståndarens argument och försöka övertyga.

Har du hört en debatt där en part säger ”ja, du har rätt, jag ska ompröva min hållning i frågan”? Antagligen inte, det ligger inte i debattens natur. En gång hade vi ett samtal med en person som hävdade saker utan att lyssna nämnvärt på övriga. ”Nu försöker du bara vinna”, menade vi. ”Ja, det är klart att jag gör, det ligger implicit i alla diskussioner att försöka vinna” svarade han. Visst är det så. Frågan är då om diskussion/debatt leder till lärande och de bästa slutsatserna, lösningarna och vägarna framåt? Dialog är ett bättre verktyg för det.

I diskussioner och debatter utgår man från det man vet, vilket innebär att de bottnar i dåtid. Man påstår, hävdar sin ståndpunkt, försvarar sin position. Begränsningen ligger i att ”starkast vinner” och det kan vara den med mest makt, status, tålamod, förmåga att sätta ord på sina tankar… Blir det bäst för alla då? I dialoger söker man lärande i syfte att framåt skapa nytt, utveckla, förbättra. Framtiden är i fokus och taktiken är att fråga och ifrågasätta sig själv, övertygelser, normer… 1 + 1 = 3, skulle man kunna säga, tillsammans i samverkan är vi större än var för sig och kan spränga gränser.

Idag boktips: ”Dialogen: och konsten att tänka tillsammans” av William Isaacs.

 

Bild: Pixabay/Peggy_Marco

2022-12-13T12:08:28+01:002022-12-13|Kommunikation, Kultur|

Karpmans drama-triangel

Har du hört talas om Dramatriangeln (The Drama Triangle)? Det är en modell över roller och interaktioner i personkonflikter, skapad av psykiatern Stephen B. Karpman.

En dramatriangel uppstår när någon person ikläder sig rollen som Anklagare eller Offer. Den personen känner sen behov av att ”värva” andra personer i konflikten – ingen vill ”vara ensam i eländet”. Det händer ofta att en person uppmuntras att gå in i situationen som ”Hjälpare”. Spelarna i dramat tar på sig roller som inte är statiska utan man kan röra sig i olika roller i triangeln och därför kan olika scenarion utspela sig.

Personerna som deltar i dramat får sina ofta både outtalade och omedvetna psykologiska behov tillfredsställda på ett sätt som de själva anser motiverat. Var och en agerar på ett sätt som fyller de egna behoven. Det är dock en destruktiv dynamik som pågår som inte leder till att människor är sitt bästa jag eller att människor och/eller relationer utvecklas på ett positivt sätt.

Vi kan alla känna igen oss i detta. Vi kliver alla då och då in i någon av dessa roller. Med personlig mognad kan man lära sig känna igen när man gör det och aktivt ta sig därifrån. För det gynnar inte någon av oss att vi spelar upp dessa draman sinsemellan. Det vi i stället generellt behöver träna på är respekt, ödmjukhet och dialog så att vi kan möta varandra i det.

 

 

 

Bild: Skapad av Solberga station AB utifrån modellen ”Karpmans dramatriangel”.

Säkra beteenden

Jobbar du på ett ur olika perspektiv säkert sätt? För oss i järnvägsbranschen är säkerheten central – men genomsyrar den oss både externt och internt?

När man pratar om säkerhet så handlar det oftast om fysik och teknik. Säkra beteenden innefattar detta men också organisatoriska och sociala faktorer, och då pratar vi oftast om trygghet. De sitter ihop de där två, säkerhet och trygghet. Enkelt skulle man kunna säga att vi vill vara säkra så att vi inte får en nedfallande travers i huvudet och vi vill vara trygga så att vi inte får en kniv i ryggen av någon.

När man pratar om säkerhet så är säkerhetsmedvetenhet hos de som berörs viktigt och ett begrepp som används är säkerhetsmognad. För att exemplifiera säkerhetsmognad så beskriver vi i dag den s.k. Bradley-kurvan (The DuPont Bradley Curve).

Se bilden. Vertikalt är olycksfallsfrekvens, dvs. antalet olyckor som sker i organisationen. Horisontellt är relativ kulturell styrka, dvs. säkerhetsmognaden i kulturen i organisationen. Ju lägre mognad, desto fler olyckor – ju högre mognad, desto färre olyckor.

”The stages of the DuPont™ Bradley Curve™” beskriver fyra steg av säkerhetskulturmognad:

  • Reaktiv – Människor går till jobbet och kör på, man går på instinkt och reagerar, tar inte ansvar och tänker ”olyckor händer”, även om det innebär en viss oro. När något händer så lär man sig relativt lite av det utan går vidare, säkerheten ligger liksom utanför en själv.
  • Beroende – Människor ser på säkerhet som regler man måste följa, regler som någon annan satt upp – så när ”någon annan” inte är i närheten så följer man dem kanske inte heller… Olycksfrekvensen minskar men ansvaret är chefens eller någon annans snarare än ens eget.
  • Oberoende – Människor tar ansvar och tänker att de själva kan göra skillnad med sina handlingar. Fokus är på att skydda sig själv. Olycksfrekvensen minskar ytterligare.
  • Ömsesidigt beroende – Arbetsgruppen och alla människor i den känner gemensamt ägande och ansvar för säkerhetskulturen. Fokus på att tillsammans bry sig om och skydda både sig själva och varandra och andra. De tänker att det är möjligt att undvika skador om alla bara drar sitt strå till ”säkerhets-stacken”.

Man kan ha hög säkerhetsmedvetenhet men ändå vara en risk och inte jobba säkert i tre olika situationen: man är trött, man är stressad och/eller man är hemmablind. Det ska man ha med sig, ingen av oss är ofelbar. Vi behöver hjälpas åt om vi ska jobba säkert.

Därför skickar vi här med sju frågor att ställa sig inom gruppen/teamet:

  • Var är vi i vår grupp när det gäller säkerhetsmognad och säkerhetskultur?
  • Hur är vår attityd gällande säkerhet, säkerhetstänkande och säkerhetsbeteende – är det t.ex. tufft att jobba säkert eller tufft att ta lite risker en gång ibland?
  • Vad är positiva beteenden hos oss när det gäller säkerhet?
  • Hur ger vi varandra positiv återkoppling när någon gör något som är bra för säkerheten?
  • Vad är negativa beteenden hos oss när det gäller säkerhet?
  • Hur ger vi varandra konstruktiv kritik när någon gör något mindre bra och hjälper varandra att bli allt säkrare både som individer och som team?
  • Vad mer kan vi göra för att tillsammans hjälpas åt kring säkra beteenden och främja en god säkerhetskultur?

 

 

 

 

Bilden skapad av Solberga station AB utifrån modellen ”The stages of the DuPont Bradley Curve”.

 

 

Företagskultur och arbetsmiljö

Du får det du odlar, brukar man säga. Så vad odlar du?

Företagskultur innefattar normer, språkbruk, värderingar, gränser, seder och symboler. Arbetsmiljön omfattar såväl arbetsuppgifternas utformning som fysiska, organisatoriska, sociala och tekniska faktorer.

Vi utbildar, genomför workshops, föreläser på området liksom stöttar medarbetare och chefer. Man kan inte bestämma hur en företagskultur ska vara men man kan bestämma hur man vill att den ska vara och sedan ta mått och steg för att odla just det.

Hur man bär sig åt? Hör av dig, vi kan hjälpa till.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Jame_PC

2023-05-31T19:45:31+02:002022-02-08|Arbetsmiljö, Kommunikation|
Till toppen