Dags för personalträff!
Vi reflekterar över halvåret som gått och planerar inför en spännande höst. Efter ett någorlunda lugnt halvår är det nämligen full fart här hos oss.
Den här gången håller vi till i Enköping på Fagerudd.
Järnvägslagstiftning
”Järnvägslagstiftning” rymmer en massa lagar, direktiv, föreskrifter… Här är några av dem.
I botten Järnvägslagen (2004:519). Grundläggande krav på järnvägssystemet och ger Transportstyrelsen tillsynsuppdrag.
På det ca 80 EU-kommissionsbeslut, EU-förordningar (lagar) och EU-direktiv (riktlinjer som varje land stiftar egna lagar utifrån) – från utsläppsgränser för förbränningsmotorer ”i allmänhet” till direkt styrning i form av krav på järnvägstrafik.
EU/1158/2010-förordning med krav på säkerhetsstyrningssystem. Bra ”lathund” för att se vilka funktioner och uppgifter som måste finnas hos företaget. Ex. krav på hantering av information, kompetens, risker samt ansvarsfördelning, säkerhetspolicy, ständiga förbättringar… Transportstyrelsen övervakar med denna förordning som ”facit”. EU/1158/2010 ersätts av EU/2018/762 successivt fr.o.m. 16/6-20. Planering framåt? Utgå från EU/2018/762.
EU/402/2013 är en metod för riskbedömning och EU/1078/2012 är en metod för hur järnvägsföretag ska övervaka sitt system.
Så ger Transportstyrelsen ut föreskrifter, TSFS (Transportstyrelsens Författningssamling) med nationella regler, t.ex. för hälsokontroll, utbildning av lokförare, säkerhetsrapportering, märkning av fordon och mycket annat.
Järnvägens iterativa process
I EU-förordning 402/2013 finns krav på hur järnvägsföretag ska arbeta enligt ”gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning”.
Tekniskt, driftsmässigt och organisatoriskt inkl. mänskliga faktorer.
Riskhanteringsprocessen ska vara ”en iterativ process”, säger reglementet. Iterativ = upprepad, dvs. en process inom vilken man upprepar olika operationer, utvärderar, omarbetar till förbättrade versioner (iterationer) tills önskat resultat uppnåtts och allt fungerar som man vill.
Upprepning leder inte nödvändigtvis till utveckling, det handlar om att mellan upprepningarna utvärdera, förändra, förbättra.
Kärnan är lärande. För att få ett nytt, bättre, resultat behöver vi göra på nytt förbättrat sätt.
Kanske ska vi lägga till ett agilt tankesätt? En agil process har fokus på att människor skapar processen, på lättrörliga metoder, på fortlöpande anpassning utifrån feedback och utvärdering, på insatser som bygger på varandra och på ständigt lärande från de senaste. Använda hela sin kompetens och ansvarstagande hos var och en i det dagliga värvet.
Levande och lärande processer – i ledarskap, struktur, kultur… – är centrala om vi ska tänka på ett långsiktigt hållbart sätt och behöver vara en del av vårt dagliga sätt att verka.
Hur tränar vi oss i att tänka och agera så?
MTO – skapa skyddande barriärer
MTO står för människa, teknik och organisation och är ett bra sätt att tänka när man
1) utreder tillbud, ohälsa, olycksfall och 2) skapar handlingsplaner.
Nisse halkar i trappan. Lätt att vifta bort med att Nisse är en klant…
Tänk om det finns organisatoriska faktorer som gjorde att Nisse halkade i trappan.
Uppdraget att sanda? Tidspress? Mobbning så att Nisse sprang i flykt? Borde trappan varit avspärrad?
Tänk om det finns tekniska faktorer som påverkade.
Feldimensionerad trappa? Synförhållanden? Skorna, rätt personlig skyddsutrustning?
Tänk om det finns mänskliga faktorer som inte har med ”klantighet” att göra.
Stress? Hälsotillstånd? Platskännedom?
Vi behöver tittat på verksamhet ur olika perspektiv. Arbetsmiljölagstiftningen säger att vi ska arbeta i en viss ordning:
Först ska vi organisera verksamheten så att risker för olycksfall och ohälsa inte uppstår.
Om så inte är möjligt ska vi sträva efter tekniska och fysiska lösningar som skyddar oss.
Slutligen ska vi öka förmåga hos individen att hantera olika situationer.
Det finns många riskkällor. Målet är att reducera riskerna genom organisation, teknik och människa så att så få risker som möjligt leder till olycka/ohälsa. Bygga barriärer.
Saker händer, och faktiskt beror det ganska sällan på att någon bara ”är en klant”…
Ergonomi
Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i helhetsperspektiv behandlar samspel människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och arbetssystem.
Arbete med ergonomi är arbete med anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. Fysiska, organisatoriska, mentala aspekter på arbetsmiljön. När man bedömer risker så tittar man på belastningars duration/hur länge, frekvens/hur ofta, och intensitet/hur mycket.
För en lokförare är ergonomi t.ex. anpassning av stolen i förarhytten, vibrationer, användarvänligheten i det IT-verktyg som används och huruvida man kliver upp i hytten med samma ben först och över tid kommer att snedbelasta sin kropp… För en fordonstekniker t.ex. arbetsställning, anpassade verktyg, hur vi beter oss när vi lyfter…
Belastningsergonomi = rörelseorganens belastning i arbetet. Arbetsmiljöverket har givit ut föreskriften ”Belastningsergonomi (AFS 2012:2, ändrad till 2019:8)”.
Läs där om arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt resp. handintensivt arbete och synförhållanden.
Bra ergonomi på jobbet kräver samspel mellan hur arbetsgivare organiserar verksamheten och vårt eget ansvar i hur vi agerar i olika situationer.
Avvikelserapportering
Avvikelser – fel eller rätt?
Som en del av ”övervakning” och ”insamling och analys av information” i EU-förordningen EU/1078/2012 ingår avvikelserapportering.
Det är viktigt att vi får kännedom om när saker inte går som tänkt, så att vi kan hitta orsaken och korrigera problemet när det negativt påverkar trafiksäkerheten och/eller hälsan hos människor.
Vi ska därför kontinuerligt övervaka och mäta den löpande verksamheten ur säkerhetshänseende för att kunna avgöra om den är på väg åt rätt håll eller riskerar att hamna utanför ramarna och övergå i oacceptabla förhållanden. Internrevisioner är till exempel en del av denna övervakning.
Vi vill slå ett slag för att också reflektera en stund kring detta med ”avvikelser”. Att något sticker ut och är annorlunda betyder inte nödvändigtvis att det är fel.
Vi behöver hitta ”fel” och ”problem” förstås, för att klara säkerheten. Vi behöver också hitta ”rätt” och ”förbättring” för att utveckla verksamheten.
Kan vi titta på avvikelser som just ”någon som inte blev som vi tänkte” utan att värdera det som rätt och fel, fult och snyggt, bra och dåligt? För att kunna titta på det ur flera olika perspektiv innan vi fattar beslut om 1) vad vi tycker om det hela och 2) vad vi ska göra annorlunda framåt?
Så kan vi både klara säkerheten och finna innovation.
Nu ska ni få läsa lite mer om vår tågälskande konsult Kenneth Sörestedt
Han fick börja med att svara på frågan: Varför valde du att börja jobba inom järnvägen?
”Järnväg är den smartaste och mest energisnåla metoden att transportera på land, åtminstone över längre sträckor, för både person- och godstransporter.”
Han fick även svara på frågan vad han tycker är roligast med järnvägsbranschen?
”Fascinationen av att jag med bara handkraft kan rulla igång en godsvagn på 50 ton, detta på grund av det låga rullningsmotståndet mellan räls och järnvägshjul. Försöker man motsvarande med en lastbil på 50 ton lär man inte komma långt…”
Och till sist fick Kenneth svara på frågan varför han valde att börja jobba som konsult?
”I rollen som konsult får man mycket variation och man får se sig om i tillvaron. ”Omväxling förnöjer!”
(Varför tror ni man blev växlare? 😊)”
Gemensam säkerhetsmetod
Inom järnvägen talar vi om CSM, Common Safety Method. Ibland om CSM-RA, Common Safety Method – Risk Assessment.
CSM är en EU-gemensam säkerhetsmetod som ska tillämpas av alla järnvägsföretag för övervakning av företagets eget säkerhetsstyrningssystem. Varje järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och enhet som ansvarar för underhåll är ansvarig för att utföra övervakningsprocessen och ska säkerställa att åtgärder för riskhantering som vidtagits av deras entreprenörer också övervakas enligt denna förordning.
Det är europeiska gemensamma krav och arbetssätt för att skapa en god riskhantering på järnvägen. Övervakningen ska göra det möjligt att effektivt hantera säkerheten i järnvägssystemet under drift och vid underhållsverksamhet. Det ska också göra det möjligt att förbättra styrningssystemet när så är behovs.
Kraven kring CSM finner du i EU-förordningen EU/1078/2012, läs mer här.
Under måndagen och tisdagen hade vi personalträff – över Teams
Vi som alltid jobbar digitalt och reser kors och tvärs över hela Sverige brukar normalt träffas fysiskt en gång i kvartalet under 2-3 dagar.
Viktiga träffar, då vi går igenom allt från interna angelägenheter (arbetsmiljö, administration, ekonomi, teknik…) till vår konsultroll, omvärldsbevakning, kompetensutveckling och verksamhetsutveckling såväl som socialt häng och kul aktiviteter.
Den här gången enades vi enhälligt om att inte genomföra en fysisk träff. Det blev därför en digital personalträff via Teams, där kan vi se och lyssna på varandra utmärkt bra också.
Det är en speciell vår detta, så vi närmar oss säsongsavslutningen på samma speciella sätt.
Järnvägsfrukost i september – boka in!
Den 25/9 är det dags nästa gång.
Då kommer bl.a. våra konsulter Margareta Carlsson och Michael Carlsson prata om nyheter i järnvägsreglerna som börjar gälla i höst avseende den mänskliga faktorn på arbetet. Viktigt både för dig som är chef och ledare och för dig som jobbar i branschen.
Kom gärna och ät frukost med oss.
