Riskbedömning elsäkerhet på stationen

Har du sett att det har kommit nya regler från Elsäkerhetsverket avseende starkströmsanläggningar? Kanske läste du om det i vårt senaste nyhetsbrev? Den 21 april fattades beslut om dessa nya föreskrifter avseende starkströmsanläggningar (ELSÄK-FS 2022:1–3) och dessa träder i kraft 1 december 2022.

Dessa påverkar även oss som ägare av fastigheten Solberga station i Solberga, där vi har vårt huvudkontor. Så första veckan i augusti satte vi oss ner och gjorde en riskbedömning kring elsäkerheten med anledning av formuleringar i dessa nya föreskrifter. Vad som framkom för oss var att vi behöver förtydliga vår rutin kring översyn och en del skyltningar samt att vi, av en elinstallatör, behöver boka en övergångsresistansmätning vid jordtag. Viktigt alltsammans.

 

Hur ser det ut hos er? Ni har hösten på er innan de nya reglera börjar gälla.

 

 

 

Bild: Pixabay/ColiN00B

 

Vi kan stötta företag, inte berg

Järnvägen mellan Göteborg och Borås byggdes på 1890-talet. Terrängen är på många ställen väldigt kuperad, det gör att banan har många kurvor och flera tunnlar. Sträckan längs sjön Gröen mellan Mölnlycke och Landvetter är inget undantag, för att få en bättre linjeföring rätade man redan på 1910-talet vissa kurvor, i samband med detta tillkom några tunnlar.  Vid en av dessa tunnlar behövde berget stöttas, detta gjorde man på ett okonventionellt sätt med en betongkonstruktion som gick över spåret. När bilderna togs var banan avstängd för spårbyte, här ser vi de nya rälerna utlagda på utsidan.

Efter spårbytet fick banan helsvetsad räls på betongslipers, i samband med detta togs stöttan bort och berget förstärktes med en annan metod.

/ Ulf Smedbo

 

 

 

Foto: Ulf Smedbo 1990-08-01

 

Autonomi

Varför är det viktigt med autonomi?

Kan vi sammanfatta all kunskap i ord, ex. i manualer och checklistor? Praktisk kunskap sitter även i kroppen, i våra erfarenheter i form av handlingsregister, omdöme, bedömningar… Professionellt kunnande innefattar alltid att förhålla sig till det man inte vet (än) och fortlöpande undersöka, överväga, värdera och agera. Ett exempel när vi kan behöva värdera situationen är när valet står mellan snabbt och effektivt eller ett säkert arbetssätt. Om alla enbart gör ”som man ska” i alla sammanhang så kommer det inte att fungera. Här finns en målkonflikt, eller hur? Det är viktigt att följa uppsatta regler OCH det är viktigt att tänka själv. Här kommer autonomi in i bilden.

Autonomi betyder självstyre. Autonomi (”kan själv”) på jobbet = handlingsutrymmet som finns för när, var och hur vi utför de uppgifter vi ska utföra. Autonomi handlar om min egen upplevelse av mitt utrymme att utöva fri vilja, göra val och ha kontroll över min handling. Det i sin tur påverkar min motivation. Det handlar om att jag upplever att jag kan påverka mina omständigheter i stället för att vara ett offer för dem. Vissa människor bär sin autonomi med sig i sig själva, andra behöver uppmuntras lite mer.

Jämför med det som kallas ”inlärd hjälplöshet”: uppgivenhet inför okontrollerbara och oberäkneliga yttre omständigheter i kombination med egen oförmåga att komma till rätta med svårigheterna, en känsla av vanmakt. Ingen av oss mår särskilt bra av att känna att vi inte har någon som helst kontroll på vårt arbete och liv.

Jämför också med det Mats Alvesson, ledarskapsforskare, kallar ”funktionell dumhet”: Fenomenet att personer i en organisation gör exakt det som förväntas av dem utan reflektion eller kritik. Man gör allting rätt, men formalia och regler kommer i vägen för verklig utveckling. Människor känner en ökande tomhet i form av bl.a. upplevda betydelselösa policydokument, och ledningar som satsar på kvantitet snarare än kvalitet.

Så vill vi inte ha det i Sverige, så ser inte vår arbetsmiljölagstiftning och Sveriges nationella arbetsmiljöstrategi ut. Vi vill ha dynamiska lärande organisationer, där människor mår bra, presterar väl och utvecklar såväl sig själva som verksamhet och organisation.

Om vi sätter ihop vår kunskap med vårt hantverk och genomför detta i lämplig process så når vi resultat. Det är vad kompetens handlar om: kunskap, förmåga och vilja att lösa en uppgift med god effektivitet och med rätt kvalitet. I ”process” ingår omdöme: att i stunden bedöma, ifrågasätta, göra val och fatta rationella beslut. Om det är viktigare att följa manualer och regler än att tänka själv så nedvärderar vi omdömet, vilket skadar både viljan och förmågan hos individer att tänka själva.

Därför är det viktigt BÅDE med manualer och checklistor OCH med autonomi och självledarskap.

 

 

Bild: Pixabay/Geralt.

Vistelse i spår för alla? 

Som ni tidigare sett i våra nyhetsbrev och sociala medier så har vi under våren anställt en ny administratör hos oss. Vi tycker att det är viktigt att alla förstår grunderna i järnvägsverksamhet, oavsett i vilken roll man är anställd hos oss. Så tidigare i våras hade vi den teoretiska delen av kursen Vistelse i spår och nu i juli den praktiska delen av kursen inkl. rundvandring på banområde. Vi har förstås inte fotograferat området eller trafiken men en bild på en fin fastighet tog vi med oss ändå. Så får den som vill fundera på var vi uppehöll oss. 

 

 

 

Foto: Solberga station AB 

 

Kommande lagändring på järnvägsområdet

Från och med den 1 juni 2022 sker en förändring med Järnvägslagen, som i stället blir fyra nya lagar: järnvägsmarknadslagen, järnvägstekniklagen, järnvägssäkerhetslagen och lagen om nationella järnvägssystem. Detta är del i ”det fjärde järnvägspaketet” som, mycket försenat på grund av pandemin, nu slutgiltigt kommer på plats.

Det främsta skälet till lagändringarna uppges vara att anpassa svenska lagar bättre till hur EU-direktiven är utformade. Vissa nyheter och innehållsmässiga ändringar kan dock förväntas men i begränsad omfattning. I regeringens proposition 2021/22:83 lyfts följande ändringar särskilt fram som exempel:

  • Kraven för att säkerställa infrastrukturförvaltares oberoende utökas både generellt och i s.k. vertikalt integrerade företag, dvs. organisations– och bolagsstrukturer som innefattar både förvaltning av infrastruktur och utövande av trafik
  • Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) ges en utökad roll genom att järnvägsbyrån ska pröva och utfärda fordonsgodkännanden och gemensamma säkerhetsintyg
  • Kraven på EG-kontroll utökas genom att det, vid sidan av nuvarande anmälda organs kontroll av överensstämmelse med EU-harmoniserade regler, införs krav på att utsedda organ ska utföra kontroll av överensstämmelse i förhållande till nationella regler
  • Bestämmelser om säkerhetsstyrningssystem och riskkontrollåtgärder utökas
  • De flesta straffbestämmelser ersätts av sanktionsavgifter.

Propositionen om fjärde järnvägspaketet, med bland annat förslagen till de nya lagarnas innehåll finns att läsa >> här

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/VBlock

Tågtekniker framöver

Hur kan en framtida eftergymnasial tågteknikerutbildning se ut för att stärka kompetensförsörjningen till tågdepåerna? Detta beskrivs i rapport från Nordic Infracenters samarbetsprojekt kring tågteknikerutbildning i vilken Solberga station AB varit delaktig. Läs mer >> här

Nordic Infracenter, ett samarbetsorgan inom järnvägsbranschen, har haft fler andra utredningar i gång. Den 18 mars genomförde man därför en s.k. resultatkonferens där man bland annat kunde lyssna till information om AR i järnvägsappar, 3D-printing av reservdelar, digitala LIA-handböcker och samverkan mellan forskning och företag. Läs mer >> här

Resultatkonferensen streamades så om du vill se enskilda inslag (som är ca 10–20 minuter vardera) så finner du dem >> här

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Kenneth Sörestedt

Ansvarar du för järnvägsspår i en kommun eller runt en industri?

När man pratar om ”infrastrukturförvaltning” så tänker man kanske ofta på Trafikverket och stora stambanor runt om i Sverige, men även andra järnvägsspår och mindre stickspår i en kommun eller till och från en industri omfattas av det som kallas infrastrukturförvaltning.

Kanske har du en viss verksamhet med transport av produkter till en industri på ett sidospår som är 100 meter långt? Kanske har du viss verksamhet på kommunalt spår? Kanske finns en kombiterminal i din kommun? Kanske har du några spår i en hamn? Eller bedriver du kanske museiverksamhet?

Oavsett vilket så måste du ha tillstånd för att bedriva verksamhet på järnvägsspår.

Ett tillstånd får man efter en ansökan till och prövning av Transportstyrelsen. Om man inte är så van att läsa lagtexter, i synnerhet inte EU-lagstiftning på järnvägsområdet, så kan det vara knepigt att tolka det man läser och omsätta det i hur det rent praktiskt ska hanteras i vardagen. (Det kan man behöva hjälp med även om man är en stor järnvägsaktör.)

Vi stöttar dig gärna. Både i din process kring ansökan så att du säkrar att du kan, vet och gör det du ska samt i hur du ska hantera din järnvägsvardag framåt.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Torfi007

Fara, risk och säkerhet

Vi arbetar i en säkerhetsorienterad bransch, vi i järnvägsbranschen, ”säkerhet först”.

I EU-förordningen 402/2013 finns den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning, CSM-RA (Common safety Method for Risk Assessment), som gäller i järnvägsbranschen. Till den EU-förordning med ändring 2015/1136.

I förordningen finns definitioner av begrepp. Här är tre som vi använder frekvent – tolkar vi dem likadant?

En ”fara” = ”en situation som kan leda till en olycka”.

En ”risk” = ”frekvensen av olyckor och tillbud som vållar skada (orsakad av en riskkälla) och graden av allvar hos denna skada”.

”Säkerhet” = ”frånvaron av oacceptabel risk för skada”.

Så ska vi komma ihåg att utöver detta så tillkommer arbetsmiljölagstiftningens riskbedömning i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01)”.

På bilden ser du modellen för riskprocessen i järnvägsreglementet. Om du vill läsa mer om olika definitioner eller processen så finner du den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning här.

Solberga Station järnvägskonsulter

Väsentlig förändring

Vad är en ”väsentlig förändring”?

I järnvägsreglerna kring riskhantering finns sk. ”väsentlig förändring”: om en föreslagen ändring får konsekvenser för säkerheten ska ex. järnvägsföretaget, infrastrukturförvaltaren eller underhållsansvarig med hjälp av expertbedömning fastställa betydelsen av ändringen utifrån dessa kriterier:

  • Konsekvens av bristande funktion: ett trovärdigt ”värsta fall”- scenario om det system som bedöms inte skulle fungera, med beaktande av säkerhetsbarriärer utanför systemet
  • Innovation som används för att genomföra ändringen: det vara en innovation för hela järnvägssektorn eller en nyhet just för den organisation som genomför ändringen
  • Ändringens komplexitet
  • Övervakning: Det är inte möjligt att övervaka den genomförda ändringen under systemets hela livscykel och göra lämpliga ingripanden
  • Reverserbarhet: Det saknas möjligheter att återgå till det system som rådde före ändringen
  • Additionalitet: Bedömning av ändringens betydelse med beaktande av alla nyligen vidtagna säkerhetsrelaterade ändringar av det system som står under bedömning, vilka inte har bedömts som väsentliga

Vissa punkter ovan väger tyngre än andra. Väger vågen tungt nog så fastslås ”väsentlig förändring” som måste hanteras av extern expert för bedömning och godkännande innan förändring.

Alla förändringar är inte möjliga för en arbetsgivare inom järnvägen att bestämma om helt på egen hand. Visste du om det?

Solberga Station järnvägskonsulter

Järnvägens iterativa process

I EU-förordning 402/2013 finns krav på hur järnvägsföretag ska arbeta enligt ”gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning”.
Tekniskt, driftsmässigt och organisatoriskt inkl. mänskliga faktorer.

Riskhanteringsprocessen ska vara ”en iterativ process”, säger reglementet. Iterativ = upprepad, dvs. en process inom vilken man upprepar olika operationer, utvärderar, omarbetar till förbättrade versioner (iterationer) tills önskat resultat uppnåtts och allt fungerar som man vill.

Upprepning leder inte nödvändigtvis till utveckling, det handlar om att mellan upprepningarna utvärdera, förändra, förbättra.
Kärnan är lärande. För att få ett nytt, bättre, resultat behöver vi göra på nytt förbättrat sätt.

Kanske ska vi lägga till ett agilt tankesätt? En agil process har fokus på att människor skapar processen, på lättrörliga metoder, på fortlöpande anpassning utifrån feedback och utvärdering, på insatser som bygger på varandra och på ständigt lärande från de senaste. Använda hela sin kompetens och ansvarstagande hos var och en i det dagliga värvet.

Levande och lärande processer – i ledarskap, struktur, kultur… – är centrala om vi ska tänka på ett långsiktigt hållbart sätt och behöver vara en del av vårt dagliga sätt att verka.

Hur tränar vi oss i att tänka och agera så?

 

Till toppen