Kommande lagändring på järnvägsområdet

Från och med den 1 juni 2022 sker en förändring med Järnvägslagen, som i stället blir fyra nya lagar: järnvägsmarknadslagen, järnvägstekniklagen, järnvägssäkerhetslagen och lagen om nationella järnvägssystem. Detta är del i ”det fjärde järnvägspaketet” som, mycket försenat på grund av pandemin, nu slutgiltigt kommer på plats.

Det främsta skälet till lagändringarna uppges vara att anpassa svenska lagar bättre till hur EU-direktiven är utformade. Vissa nyheter och innehållsmässiga ändringar kan dock förväntas men i begränsad omfattning. I regeringens proposition 2021/22:83 lyfts följande ändringar särskilt fram som exempel:

  • Kraven för att säkerställa infrastrukturförvaltares oberoende utökas både generellt och i s.k. vertikalt integrerade företag, dvs. organisations– och bolagsstrukturer som innefattar både förvaltning av infrastruktur och utövande av trafik
  • Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) ges en utökad roll genom att järnvägsbyrån ska pröva och utfärda fordonsgodkännanden och gemensamma säkerhetsintyg
  • Kraven på EG-kontroll utökas genom att det, vid sidan av nuvarande anmälda organs kontroll av överensstämmelse med EU-harmoniserade regler, införs krav på att utsedda organ ska utföra kontroll av överensstämmelse i förhållande till nationella regler
  • Bestämmelser om säkerhetsstyrningssystem och riskkontrollåtgärder utökas
  • De flesta straffbestämmelser ersätts av sanktionsavgifter.

Propositionen om fjärde järnvägspaketet, med bland annat förslagen till de nya lagarnas innehåll finns att läsa >> här

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/VBlock

Tågtekniker framöver

Hur kan en framtida eftergymnasial tågteknikerutbildning se ut för att stärka kompetensförsörjningen till tågdepåerna? Detta beskrivs i rapport från Nordic Infracenters samarbetsprojekt kring tågteknikerutbildning i vilken Solberga station AB varit delaktig. Läs mer >> här

Nordic Infracenter, ett samarbetsorgan inom järnvägsbranschen, har haft fler andra utredningar i gång. Den 18 mars genomförde man därför en s.k. resultatkonferens där man bland annat kunde lyssna till information om AR i järnvägsappar, 3D-printing av reservdelar, digitala LIA-handböcker och samverkan mellan forskning och företag. Läs mer >> här

Resultatkonferensen streamades så om du vill se enskilda inslag (som är ca 10–20 minuter vardera) så finner du dem >> här

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Kenneth Sörestedt

Ansvarar du för järnvägsspår i en kommun eller runt en industri?

När man pratar om ”infrastrukturförvaltning” så tänker man kanske ofta på Trafikverket och stora stambanor runt om i Sverige, men även andra järnvägsspår och mindre stickspår i en kommun eller till och från en industri omfattas av det som kallas infrastrukturförvaltning.

Kanske har du en viss verksamhet med transport av produkter till en industri på ett sidospår som är 100 meter långt? Kanske har du viss verksamhet på kommunalt spår? Kanske finns en kombiterminal i din kommun? Kanske har du några spår i en hamn? Eller bedriver du kanske museiverksamhet?

Oavsett vilket så måste du ha tillstånd för att bedriva verksamhet på järnvägsspår.

Ett tillstånd får man efter en ansökan till och prövning av Transportstyrelsen. Om man inte är så van att läsa lagtexter, i synnerhet inte EU-lagstiftning på järnvägsområdet, så kan det vara knepigt att tolka det man läser och omsätta det i hur det rent praktiskt ska hanteras i vardagen. (Det kan man behöva hjälp med även om man är en stor järnvägsaktör.)

Vi stöttar dig gärna. Både i din process kring ansökan så att du säkrar att du kan, vet och gör det du ska samt i hur du ska hantera din järnvägsvardag framåt.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Torfi007

Fara, risk och säkerhet

Vi arbetar i en säkerhetsorienterad bransch, vi i järnvägsbranschen, ”säkerhet först”.

I EU-förordningen 402/2013 finns den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning, CSM-RA (Common safety Method for Risk Assessment), som gäller i järnvägsbranschen. Till den EU-förordning med ändring 2015/1136.

I förordningen finns definitioner av begrepp. Här är tre som vi använder frekvent – tolkar vi dem likadant?

En ”fara” = ”en situation som kan leda till en olycka”.

En ”risk” = ”frekvensen av olyckor och tillbud som vållar skada (orsakad av en riskkälla) och graden av allvar hos denna skada”.

”Säkerhet” = ”frånvaron av oacceptabel risk för skada”.

Så ska vi komma ihåg att utöver detta så tillkommer arbetsmiljölagstiftningens riskbedömning i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01)”.

På bilden ser du modellen för riskprocessen i järnvägsreglementet. Om du vill läsa mer om olika definitioner eller processen så finner du den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning här.

Solberga Station järnvägskonsulter

Väsentlig förändring

Vad är en ”väsentlig förändring”?

I järnvägsreglerna kring riskhantering finns sk. ”väsentlig förändring”: om en föreslagen ändring får konsekvenser för säkerheten ska ex. järnvägsföretaget, infrastrukturförvaltaren eller underhållsansvarig med hjälp av expertbedömning fastställa betydelsen av ändringen utifrån dessa kriterier:

  • Konsekvens av bristande funktion: ett trovärdigt ”värsta fall”- scenario om det system som bedöms inte skulle fungera, med beaktande av säkerhetsbarriärer utanför systemet
  • Innovation som används för att genomföra ändringen: det vara en innovation för hela järnvägssektorn eller en nyhet just för den organisation som genomför ändringen
  • Ändringens komplexitet
  • Övervakning: Det är inte möjligt att övervaka den genomförda ändringen under systemets hela livscykel och göra lämpliga ingripanden
  • Reverserbarhet: Det saknas möjligheter att återgå till det system som rådde före ändringen
  • Additionalitet: Bedömning av ändringens betydelse med beaktande av alla nyligen vidtagna säkerhetsrelaterade ändringar av det system som står under bedömning, vilka inte har bedömts som väsentliga

Vissa punkter ovan väger tyngre än andra. Väger vågen tungt nog så fastslås ”väsentlig förändring” som måste hanteras av extern expert för bedömning och godkännande innan förändring.

Alla förändringar är inte möjliga för en arbetsgivare inom järnvägen att bestämma om helt på egen hand. Visste du om det?

Solberga Station järnvägskonsulter

Järnvägens iterativa process

I EU-förordning 402/2013 finns krav på hur järnvägsföretag ska arbeta enligt ”gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning”.
Tekniskt, driftsmässigt och organisatoriskt inkl. mänskliga faktorer.

Riskhanteringsprocessen ska vara ”en iterativ process”, säger reglementet. Iterativ = upprepad, dvs. en process inom vilken man upprepar olika operationer, utvärderar, omarbetar till förbättrade versioner (iterationer) tills önskat resultat uppnåtts och allt fungerar som man vill.

Upprepning leder inte nödvändigtvis till utveckling, det handlar om att mellan upprepningarna utvärdera, förändra, förbättra.
Kärnan är lärande. För att få ett nytt, bättre, resultat behöver vi göra på nytt förbättrat sätt.

Kanske ska vi lägga till ett agilt tankesätt? En agil process har fokus på att människor skapar processen, på lättrörliga metoder, på fortlöpande anpassning utifrån feedback och utvärdering, på insatser som bygger på varandra och på ständigt lärande från de senaste. Använda hela sin kompetens och ansvarstagande hos var och en i det dagliga värvet.

Levande och lärande processer – i ledarskap, struktur, kultur… – är centrala om vi ska tänka på ett långsiktigt hållbart sätt och behöver vara en del av vårt dagliga sätt att verka.

Hur tränar vi oss i att tänka och agera så?

 

Gemensam säkerhetsmetod

Inom järnvägen talar vi om CSM, Common Safety Method. Ibland om CSM-RA, Common Safety Method – Risk Assessment.

CSM är en EU-gemensam säkerhetsmetod som ska tillämpas av alla järnvägsföretag för övervakning av företagets eget säkerhetsstyrningssystem. Varje järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och enhet som ansvarar för underhåll är ansvarig för att utföra övervakningsprocessen och ska säkerställa att åtgärder för riskhantering som vidtagits av deras entreprenörer också övervakas enligt denna förordning.

Det är europeiska gemensamma krav och arbetssätt för att skapa en god riskhantering på järnvägen. Övervakningen ska göra det möjligt att effektivt hantera säkerheten i järnvägssystemet under drift och vid underhållsverksamhet. Det ska också göra det möjligt att förbättra styrningssystemet när så är behovs.

Kraven kring CSM finner du i EU-förordningen EU/1078/2012, läs mer här.

Säkerhetsstyrningssystem?

Ett järnvägsföretags samlade rutiner för hur företagets trafikverksamhet ska bedrivas, det är företagets säkerhetsstyrningssystem. Regler för detta finns i förordningen EU/1158/2010 som fr.o.m. 16 juni 2020 successivt ersätts av EU/2018/762.

Säkerhetsstyrningssystemet förkortas SMS (Security Management System). SMS ska innefatta säkerhetspolicy, säkerhetsmål och handlingsplaner. Det ska också finnas beskrivna indikatorer för att mäta utfall samt alla företagets rutiner. Rutiner som berör och påverkar personal (hälsa, kompetens, turlista), fordon (underhåll, användning), trafik (regler som TTJ , egna eller andras tillkommande instruktioner) samt organisation såsom ledningens rutiner och övervakning av verksamheten.

EU-förordningar, lagar, Transportstyrelsens föreskrifter, andra kravställande omständigheter ger oss krav att förhålla oss till men arbetet med att sätta ihop dessa krav med egna önskemål kring verksamheten till en fungerande styrning är företagets egen uppgift. Detta är SMS som ska syfta till att företaget bedriver en ur järnvägshänseende säker verksamhet.

Då företaget även ska förhålla sig till arbetsmiljölagstiftningen är det av godo att foga samman SMS med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).

Vill du ha stöd i ditt arbete med detta? Hör av dig så bistår vi dig.

Till toppen