Självledarskap och arbetsmiljö

Igår självledarskap och idag arbetsmiljö på ”Rallarskolan” – alltid lika viktiga och roliga ämnen att undervisa i – för blivande gymnasieingenjörer. Idag har vi exempelvis pratat ergonomi. Vi har också resonerat kring målkonflikten som finns mellan jobba säkert i god arbetsmiljö och att jobba under tidspress med deadline. Hur förhåller vi oss till och hanterar den? Hur gör du i ditt jobb?

Nytt nyhetsbrev ute

Nu har nytt nyhetsbrev skickats ut. I det berättar vi om förändringar på Solberga station AB, några erbjudanden från oss, nya lagar och regler och artiklar värda läsning. Nyhetsbrevet kan du läsa här.

Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet så att du får det direkt i inkorgen så fyller du i din mejladress i det gula fältet du hittar längst ned på hemsidan här. Kom ihåg att bekräfta din mejladress i det mejl du får efter registrering.

Nyhetsbrevet skickas generellt ut en gång i kvartalet och innehåller information om nya lagar inom järnväg och andra inspel för reflektion på dessa områden. Vi berättar också om nyheter hos oss eller i våra tjänster, när sådana finns.

Varmt välkommen!

 

Bild: Pixabay/Deans_Icons

2023-09-21T08:37:03+02:002023-09-21|Lagar, Lagstiftning, Nyheter, Om oss på företaget|

Ansvarar du för järnvägsspår i en kommun eller runt en industri?

När man pratar om ”infrastrukturförvaltning” så tänker man kanske ofta på Trafikverket och stora stambanor runt om i Sverige, men även andra järnvägsspår och mindre stickspår i en kommun eller till och från en industri omfattas av det som kallas infrastrukturförvaltning.

Kanske har du en viss verksamhet med transport av produkter till en industri på ett sidospår som är 100 meter långt? Kanske har du viss verksamhet på kommunalt spår? Kanske finns en kombiterminal i din kommun? Kanske har du några spår i en hamn? Eller bedriver du kanske museiverksamhet?

Oavsett vilket så måste du ha tillstånd för att bedriva verksamhet på järnvägsspår.

Ett tillstånd får man efter en ansökan till och prövning av Transportstyrelsen. Om man inte är så van att läsa lagtexter, i synnerhet inte EU-lagstiftning på järnvägsområdet, så kan det vara knepigt att tolka det man läser och omsätta det i hur det rent praktiskt ska hanteras i vardagen. (Det kan man behöva hjälp med även om man är en stor järnvägsaktör.)

Vi stöttar dig gärna. Både i din process kring ansökan så att du säkrar att du kan, vet och gör det du ska samt i hur du ska hantera din järnvägsvardag framåt.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Torfi007

Rättighet att arbeta hemifrån?

– Om jag som anställd är orolig för att smittas av Covid-19, kan jag då kräva att få arbeta hemifrån?

Vi frågar Margareta Carlsson, managementkonsult hos oss, som svarar:

– Nej, det kan du inte, rent generellt. Det är arbetsgivaren som planerar, leder och följer upp arbetet och det gäller även arbetsmiljöarbetet. I det kan arbetsgivaren kräva fysisk närvaro på arbetsplats. ”Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall” står det i Arbetsmiljölagen kap 3 § 2, och det är arbetsgivaren som gör bedömningen av vilka åtgärder man anser behövs. Så ska man samverka med arbetstagarna, så en dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare är alltid av godo. Det kan också vara så att en individuell riskbedömning visar att en enskild medarbetare behöver arbeta hemma, det kan vara en del i den arbetsanpassning om föreskriften ”Arbetsanpassning (AFS 2020:5)” handlar om, men då är det en särskild situation. Arbetsgivaren behöver oavsett detta kunna informera om hur man jobbar förebyggande för att minska att risk för smitta på arbetsplatsen och hur man hanterar om ev. smitta ändå sprids.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild: Pixabay/Tumisu

2021-12-13T16:03:41+01:002021-12-14|Arbetsmiljö, Lagar, Lagstiftning|

Fara, risk och säkerhet

Vi arbetar i en säkerhetsorienterad bransch, vi i järnvägsbranschen, ”säkerhet först”.

I EU-förordningen 402/2013 finns den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning, CSM-RA (Common safety Method for Risk Assessment), som gäller i järnvägsbranschen. Till den EU-förordning med ändring 2015/1136.

I förordningen finns definitioner av begrepp. Här är tre som vi använder frekvent – tolkar vi dem likadant?

En ”fara” = ”en situation som kan leda till en olycka”.

En ”risk” = ”frekvensen av olyckor och tillbud som vållar skada (orsakad av en riskkälla) och graden av allvar hos denna skada”.

”Säkerhet” = ”frånvaron av oacceptabel risk för skada”.

Så ska vi komma ihåg att utöver detta så tillkommer arbetsmiljölagstiftningens riskbedömning i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01)”.

På bilden ser du modellen för riskprocessen i järnvägsreglementet. Om du vill läsa mer om olika definitioner eller processen så finner du den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning här.

Solberga Station järnvägskonsulter

Skydd mot fall och ras?

Hur skyddar vi oss mot fall och ras på arbetet? Två av Arbetsmiljöverkets föreskrifter handlar specifikt om detta. ”Skydd mot skada genom fall (AFS 1981:14)” och ”Skydd mot skada genom ras (AFS 1981:15)”.

Fall? Någon faller omkull, halkar, snavar, trampar snett, trampar genom något underlag eller liknande eller faller till lägre nivå.

Ras? Det handlar dels om ras av gods, sten, massor, löst material och liknande och dels om ras och vältning av enstaka eller flera föremål och anordningar.

Vad ska man göra och tänka på då?

  1. Om/där det finns risk för fallande föremål är det lagkrav att bära skyddshjälm.
  2. Arbeta om möjligt på skyddad plats.
  3. Förebygg, exempelvis genom jämnhet, ytsträvhet, bärighet, hinderfrihet, tillräckligt med utrymme och bra belysning. Ställ, lägg, häng, stapla (stabilt) eller placera och hantera gods och andra föremål så att risk för ras motverkas. Ta även hänsyn till ”eventuell fortsatt hantering”: knöla inte upp saker på en hylla som man sedan riskerar att få i huvudet när man ska försöka få ner det igen.
  4. Vid risk – spärra av, med rätt dimensionerade och säkrade skyddsanordningar, märk upp och vidta åtgärd för att om möjligt eliminera risken. Skyddsanordning får sedan endast tas bort efter ok från ledning, oavsett vem som satte dit den.
  5. Avbryt arbete, om säkert skydd inte går att anordna.

Kan vi hjälpa varandra att skydda oss mot fall och ras?

Föreskrifterna finner du här: FALL och RAS 

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-06-07T14:07:24+02:002021-06-10|Arbetsmiljö, Lagstiftning, Säkerhet|

Arbetsanpassning – vad, vem och hur?

Arbetsanpassning – vad, vem och hur?

Idag (1 juni 2021) börjar den nya förskriften ”Arbetsanpassning (AFS 2020:5)” att gälla. Den ersätter föreskriften ”Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1)” som utgår.
Vad är då ”arbetsanpassning”? Citat ur lagtexten:

”Individuell åtgärd i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön som syftar till att en arbetstagare, med nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete, kan fortsätta arbeta, eller återgå i arbetet. Den används som en förebyggande åtgärd för att undvika ohälsa och sjukfrånvaro, samt vid återgång i arbete efter sjukfrånvaro. Arbetsanpassning kan vara tidsbegränsad eller varaktig.”

Skillnaderna i vad man som arbetsgivare ska göra är inte så stora gentemot tidigare regler, utan lagstiftarna har förenklat skrivningarna. Samtidigt är de också tydligare i alla arbetsgivares skyldighet att ha koll på alla sina arbetstagares förmåga att utföra sitt arbete.

Arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på om någon av arbetstagarna behöver arbetsanpassning. Det ska vara en del i att planera, leda och följa upp verksamheten. Lämpligen genom att ha en fortlöpande dialog med alla arbetstagare man ansvarar för.

Arbetsgivaren är skyldig att arbetsanpassa arbetet för de arbetstagare som har en nedsatt arbetsförmåga, oavsett orsak till nedsättningen och oavsett var eller hur nedsättningen uppkommit.

När behov av arbetsanpassning har konstaterats ska arbetsgivaren

  • så snart det är möjligt utreda och ta ställning till hur arbetsanpassningen ska utformas,
  • därefter så snart det är möjligt genomföra arbetsanpassningen,
  • fortlöpande följa upp och kontrollera om arbetsanpassningen fungerar, och
  • vid behov justera arbetsanpassningen.

Vad är då arbetsanpassning? Det kan vara att bistå medarbetaren i att prioritera eller tydliggöra sin roll och sitt uppdrag, att anpassa arbetstider eller arbetsuppgifter, att förändra i arbetsfördelningen eller att ordna särskild arbetsutrustning.

Det handlar dels om ett skadeförebyggande arbete vilket också sitter ihop med Arbetsmiljölagens (AML) regler kring att arbetsgivare ska anpassa arbetet till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt hänseende och om att ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet.

Det handlar också om ett rehabiliterande arbete, dvs. om att hitta åtgärder för att en arbetstagare ska kunna återgå i arbete, helt eller delvis, efter en sjukdom eller en skada.
I föreskriften fördjupar man sig numera inte i rehabilitering utan hänvisar till de bestämmelser om arbetsgivares ansvar vid arbetstagares rehabilitering som finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel. (Samma lagstiftning som också styr Försäkringskassans arbete.) Rehabiliteringsansvaret hos arbetsgivarna ligger med andra ord kvar.

Tidigare fanns en skrivning om alkohol och droger i föreskriften, det gör det inte nu. Citat information från Arbetsmiljöverket:

”I samband med behandling av missbruk och relaterade medicinska problem, ska arbetsanpassning ske, som med alla typer av hälsoproblem som påverkar arbetets utförande. Därför lyfter vi inte alkohol- och drogmissbruk särskilt, i de nya föreskrifterna om arbetsanpassning.”

Det spelar alltså ingen roll vilken sjukdom eller vilken skada en medarbetare har, allt omfattas av den nya föreskriften Arbetsanpassning.

Föreskriften finner du här: Arbetsanpassning AFS 2020:5

Om du vill ha stöd i ditt arbete kring arbetsanpassning så känn dig alltid välkommen att höra av dig till oss.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-06-01T10:49:17+02:002021-06-01|Arbetsmiljö, Lagstiftning, Ledarskap, Säkerhet|

Användning av arbetsutrustning

”Arbetsutrustning ska användas så att betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall föreligger.” 

Så säger lagtexten i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)”.

Vad är då ”arbetsutrustning”? Citat ur föreskriften:

”Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet.”

Vad är ”användning” då? Citat ur föreskriften:

”Aktivitet med arbetsutrustning, som start och stopp, nyttjande, transport, montering, installation, demontering, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.”

Det mesta vi gör med någonting vi använder på arbetet, alltså. Det finns ett regelverk för det, visste du det. Du finner det här:

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/anvandning-av-arbetsutrustning-afs-20064-foreskrifter/

Det handlar om oss själva. Om att vi alla har ett ansvar för att använda arbetsutrustning på ett säkert sätt. Så hur har just du koll på och använder din arbetsutrustning?

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-05-10T14:51:39+02:002021-05-13|Arbetsmiljö, Lagstiftning, Säkerhet|

Gemensam säkerhetsmetod

Inom järnvägen talar vi om CSM, Common Safety Method. Ibland om CSM-RA, Common Safety Method – Risk Assessment.

CSM är en EU-gemensam säkerhetsmetod som ska tillämpas av alla järnvägsföretag för övervakning av företagets eget säkerhetsstyrningssystem. Varje järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och enhet som ansvarar för underhåll är ansvarig för att utföra övervakningsprocessen och ska säkerställa att åtgärder för riskhantering som vidtagits av deras entreprenörer också övervakas enligt denna förordning.

Det är europeiska gemensamma krav och arbetssätt för att skapa en god riskhantering på järnvägen. Övervakningen ska göra det möjligt att effektivt hantera säkerheten i järnvägssystemet under drift och vid underhållsverksamhet. Det ska också göra det möjligt att förbättra styrningssystemet när så är behovs.

Kraven kring CSM finner du i EU-förordningen EU/1078/2012, läs mer här.

Säkerhetsstyrningssystem?

Ett järnvägsföretags samlade rutiner för hur företagets trafikverksamhet ska bedrivas, det är företagets säkerhetsstyrningssystem. Regler för detta finns i förordningen EU/1158/2010 som fr.o.m. 16 juni 2020 successivt ersätts av EU/2018/762.

Säkerhetsstyrningssystemet förkortas SMS (Security Management System). SMS ska innefatta säkerhetspolicy, säkerhetsmål och handlingsplaner. Det ska också finnas beskrivna indikatorer för att mäta utfall samt alla företagets rutiner. Rutiner som berör och påverkar personal (hälsa, kompetens, turlista), fordon (underhåll, användning), trafik (regler som TTJ , egna eller andras tillkommande instruktioner) samt organisation såsom ledningens rutiner och övervakning av verksamheten.

EU-förordningar, lagar, Transportstyrelsens föreskrifter, andra kravställande omständigheter ger oss krav att förhålla oss till men arbetet med att sätta ihop dessa krav med egna önskemål kring verksamheten till en fungerande styrning är företagets egen uppgift. Detta är SMS som ska syfta till att företaget bedriver en ur järnvägshänseende säker verksamhet.

Då företaget även ska förhålla sig till arbetsmiljölagstiftningen är det av godo att foga samman SMS med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).

Vill du ha stöd i ditt arbete med detta? Hör av dig så bistår vi dig.

Till toppen