Järnvägsord: spår, bana eller linje?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag skillnaden mellan spår, bana och linje.

 

Spår: Rälsen är de skenor av stål som fordonets hjul vilar på. Rälsen består av räler (en räl, flera räler). Slipers som är den tvärgående balk som rälsen vilar på, oftast av trä eller betong men kan även vara av stål. Ett spår är en enhet som innefattar räler, sliprar och det som fäster rälerna i slipern samt spårväxlar och andra komponenter såsom exempelvis kontaktledningen, som är en uppspänd ledning över spåret som förser tåget med elektricitet.

 

Bana: En bana är en järnvägslinje, spårvagnslinje, spårsträcka eller tunnelbanesträcka. En bana delas upp i linje (för förflyttning) och driftsplats (för stopp av olika slag). En stambana var historiskt benämningen bana av nationell betydelse och med mycket trafik, både avseende resande och gods, som skulle byggas och underhållas av staten emedan övriga banor var tänkta att hanteras av privata aktörer. Numera har begreppet stambana kommit att omfatta huvudstråken i järnvägsnätet även om tillkomsten delvis varit enskild järnväg.

 

Linje: En linje, eller järnvägslinje, är där tåget förflyttar sig från en plats till en annan. Det kan vara en kortare eller en längre sträcka. ”Banan utanför driftplatsernas gränser” säger trafiksäkerhetsreglementet, inklusive de ban-, kontaktlednings-, signal- och teleanläggningar som krävs för förflyttningen.

 

 

 

Bild: Pixabay/music4life.

2022-10-31T15:01:23+01:002022-11-03|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Stambana|

Bromssträckor med tåg – visste du att…?

Om man kör ett X2000-tåg i 200 km/h och sedan behöver bromsa för att något händer på spåret så är bromssträckan från 200 km/h till stopp ca 1700 meter. På helt plan mark.

Ett godståg i 100 km/h har en bromssträcka på ca 1000 meter från 100 km till stopp.

Källa: ”Den svenska järnvägen” av Sven Bårström och Pelle Granbom, utgiven av Trafikverket.

Lägg därtill att när man väl hör tåget komma så är det i princip redan framme där man står…

 

 

 

 

Bild: Pixabay/Picudio

Man ska inte vistas på spårområde, så enkelt är det

Skälen till detta är flera, främst för att en lokförare inte kan förväntas se personer i spåret i tillräckligt god tid för att stanna innan personer (som inte ska vara där) blir påkörda.

Men det finns fler aspekter, arbetsmiljö exempelvis.

En lokförare lever alltid med den ständiga risken att bli ”ofrivillig bödel” och att köra på människor i jobbet, antingen suicidala personer eller personer som ”bara ska” ta en genväg. Eller barn som tycker det är spännande att vara på spåret.

Ytterligare en risk är personer som går över spåret på en järnvägsövergång (helt OK), men döva för omvärlden (inte OK) på grund av hörlurar eller telefon, och därför inte har uppmärksamheten i sidled, vilket är ett krav på övergången.

Här ser vi ett äldre anslag från Kunglig Majestät, i Konungens (Oscar den förste) frånvaro undertecknat av landets civilminister. Således, även i järnvägens barndom kunde det vara en dyrköpt erfarenhet att vistas på spår där man inte hade att göra.

Idag är detta reglerat i järnvägslagen 9 kap § 1 och 10 kap § 4 och kan ge böter på 3 000 kronor.

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Solberga station/Michael Carlsson

Spår och stambana

– Ni pratar om ”huvudspår” och ”sidospår” på järnvägen, vad är det?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Regelverket beskriver huvudspår som ett spår upplåtet för tågfärd, och sidospåren som ”alla andra spår”. En tågfärd är ett tåg som har en tidtabell och som leds av en trafikledare med hjälp av signaler. Dessa signaler finns i huvudspåren. Andra slags färder kan vara växling, där det inte alltid finns vare sig signaler eller trafikledning i de sidospår som bara trafikformen växling kan trafikera. Om man säger att huvudspåret är en ”motorväg” och sidospåren är en ”parkeringsplats” eller lokalgata så får man en grov jämförelse med vägtrafiken till hur det kan sägas fungera.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/NickyPe

2023-05-31T19:38:44+02:002022-01-13|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Tåg, Trafik, Växling|
Till toppen