Bangårdsövning

Med denna lilla tågbana som vi själva byggt, har vi tillsammans med en klass blivande lokförare övat på att växla som ett växlingslag med förare på ”radiostyrt lok”, tillsyningsman, signalgivare och koppelavhängare. Två lag kunde öva samtidigt med varsitt lok.

Uppgiften var att ”nummerväxla” växlingssätten, alltså att sortera vagnarna i nummerordning, eller att skapa tågsammansättningar i viss ordning utifrån färgkod på vagnarna. Tillsyningsmannen ansvarade för att ta fram en växlingsplan för att på ett effektivt sätt rangera om vagnarna i rätt ordning, signalgivaren höll ögonen öppna efter klarsignal från koppelavhängaren (som ”klippte” isär vagnssläpan med en plastsax för att skilja magnetkoppen åt) och ge föraren signal om framåt, back och stopp. En övning i att samverka som ett lag och ansvara för sin egen uppgift, med tillit till att de andra i laget gör sin del.

Stämningen var på topp, erfarenheterna blev många, koncentration på den egna uppgiften i samverkan med de övriga i laget var avgörande för framgången. En väldigt rolig övning som passar inte bara för blivande lokförare utan för alla. En övning i tillit, spelregler och kommunikation på ett lekfullt sätt.

2023-10-23T09:11:22+02:002023-10-23|Rangering, Säkerhet, Strategi, Teamutveckling, Utbildning, Växling, YH|

Kollisioner i plankorsningar

Med anledning av de hemska olyckor som inträffat de sista åren där växlingspersonal omkommit eller skadats då växlingssättet kolliderat med lastbilar i obevakade plankorsningar på industrispår, har krav på åtgärder börjat ställas. Det finns förslag på tekniska lösningar som belysning/varningsljus, kameror, vägskydd i form av bommar och/eller ljus i övergångarna och så vidare.

 

Som en mindre infrastrukturförvaltare kan det vara svårt att ha all nödvändig expertis i frågan eller att hitta ekonomi i att vidta åtgärder som bygger på tekniska lösningar. Ändå anses man ha ett ansvar för att rätt bedöma riskerna, och att vidta rätt åtgärder för att undanröja dem.

 

Vi vill bara påminna dig som är en mindre infrastrukturförvaltare om, att ni har att ta egna beslut om hur passagen av en plankorsning ska gå till. Det finns i praktiken fyra olika sätt, som framgår av Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg, TTJ. I modul 10HMS om växling står att:

Det kan i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser finnas bestämmelser för förenklad bevakning av en plankorsning. Något av följande alternativ ska anges:

 

  1. Vakt bevakar

Plankorsningen ska bevakas av vakt. Vakten ska varna vägtrafikanterna genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken. För vissa plankorsningar kan det vara föreskrivet att det ska finnas vakt på båda sidor om spåret.

 

  1. Stopp före

Rörelsen ska stanna omedelbart före plankorsningen. Den får fortsätta först sedan den som svarar för uppsikten i rörelseriktningen har förvissat sig om att det inte finns något hinder.

Främsta fordonet ska vara bemannat.

 

  1. 10 km/tim

Rörelsen får inte hålla högre hastighet än 10 km/tim över plankorsningen. Främsta fordonet ska vara bemannat.

 

  1. Vakt går före

Vakt ska gå kort före växlingssättet och varna vägtrafikanter genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken.

 

Det kan också anges att en plankorsning med förenklad bevakning är förstärkt med ljussignaler mot vägen.

 

Det är troligt att de flesta obevakade plankorsningarna (vägövergång med enbart kryssmärke mot biltrafiken) i ett industriområde idag har alternativ 3 (maxhastighet 10 km/t) som krav, om något tydliggjort krav alls finns med i infrastrukturförvaltarens Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) idag.

 

Det är inte otänkbart att metod 2 (stopp före plankorsning) hade kunnat förhindra någon eller några av de olyckor som inträffat på senare år.

 

Ni som är infrastrukturförvaltare och ansvarar för innehållet i Trafiksäkerhetsinstruktionen till personalen som växlar på era spår, har här en möjlighet att agera proaktivt på förekommen anledning av de olyckor som inträffat under de senaste åren, genom att överväga att införa metod 2 där er riskbedömning visar att något ”borde göras” innan det händer igen. Det behövs inga dyra tekniska lösningar för att införa vad som är i princip detsamma som stopplikt när man kör bil. Järnvägen har då fortsatt företräde i plankorsningen gentemot vägtrafik, men ändå stopplikt innan passagen.

 

Ni som är järnvägsföretag har precis samma möjlighet att införa ett krav på ”stopp före” i era växlingsrutiner oavsett om infrastrukturförvaltaren ställer lägre krav (som t ex 10 km/t) eller inte har några krav alls.

 

En olycka som inneburit att ett växlingssätt som haft avsikt att passera en plankorsning enligt gällande regler men sedan råkat ut för att en bil inte respekterat företrädet för järnvägen, och detta lett till att växlingssättet inte haft en chans att stanna innan bilen blir påkörd, skulle inte behöva hända om växlingssättet konsekvent alltid stannar innan plankorsningen och en kontroll sker av att ”vägen är fri” innan rörelsen med växlingssättet återupptas.

 

Vi måste få ett slut på dessa olyckor. Detta är ett enkelt, billigt och tillgängligt sätt som redan finns och som i några fall kan ha avgörande betydelse mellan liv och död.

 

 

Bild: Transportstyrelsen.

Konstiga begrepp på järnvägen: växelklov

Ibland behöver man låsa ett spår från trafik rent fysiskt.
Då låser man växeln som leder till det spåret så att växeln enbart kan leda trafik till spåret bredvid.
För att göra detta använder man en växelklov, det här är ett ord som ofta missförstås, ty det uppfattas ofta som ”växelklo”, utan ”v” på slutet. Men ordets ursprung är detsamma som i handklov, som polisen använder.

Så här ser en klovad växel ut, växeltungan är fysiskt låst mot rälen.

Bild 1 Klovad växeltunga

Bild 2 Klov i delar

Bild 3 Hopskruvad klov

Det går till så att man lägger växeln i det läge att trafik leds bort från spåret som ska skyddas från trafik, låser växeltungan i det läget, intill rälen, skruvar åt, drar till med skiftnyckel och kan sen sätta ett hänglås som hindrar kloven från att skruvas upp.

 

 

Bilder: Kenneth Sörestedt, Solberga station

2023-01-17T12:23:40+01:002023-01-19|Arbetsmiljö, Järnväg, Spår, Utbildning, Växling|

Järnvägsord: växla eller rangera?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag är temat bangårdsarbete.

En ”bangård” är ett större område som huvudsakligen är till för att ställa upp fordon eller rangera fordon. Det finns ”godsbangårdar” som är rangerbangårdar eller växlingsbangårdar för godsvagnar. ”Personbangårdar” är bangårdsområde för växling och uppställning av fordon för persontrafik.

”Rangerbangårdar” kallar man särskilda bangårdar med stor kapacitet som finns på ställen med stora godsvolymer och/eller många tåg som ankommer/avgår.

Arbete på en bangård innefattar växling. ”Växling” kallas det när man flyttar om, sorterar och placerar fordon på en bangård. ”Ranger” är franska och betyder ”ordna”. Rangera/rangering innebär att man genomför växlingsinsatser på ett område.

Det finns också det som kallas ”kombiterminaler”, vilket är ett samlingsbegrepp för en plats där man lastar om mellan olika transportslag, till exempel från lastbilsflak eller container till järnväg, eller vice versa.

 

 

Bild: Pixabay/holzijue.

 

2022-11-22T11:20:37+01:002022-11-22|Infrastruktur, Järnväg, Rangering, Växling|

Intervju med Åke Lindberg om arbetslivet på järnvägsstationen i Solberga

Berättat för Katarina Björklid & Sten-Åke Bergholm, nedskrivet och redigerat av Kenneth Sörestedt.

Åke Lindberg berättar:
”Jag började jobba som vikarie i Solberga mitten av 50-talet och slutade i mitten av 60-talet, det blev ett drygt decennium. I början var Erik Grahn stationsmästare (”stins”), han bodde med familjen i en av de två lägenheterna på ovanvåningen i stationshuset.”

Grahn, Erik Emanuel, Silvermedalj av 8:e storleken för nit och redlighet i rikets tjänst, född 14/12 1894 i Nässjö, kontoristkurs 1917. Vid SJ anställd 1910, extra ordinarie stationskarl 1913, stationskarl 1916, kontorist 1918, förste kontorist 1/10 1947.
(Svensk Järnvägsmatrikel 1948, s. 50)

Åke fortsätter:
”Utöver honom fanns en förste kontorist och två förste trafikbiträden samt en reserv (det var jag) men med åren blev även jag förste trafikbiträde. I den andra lägenheten i stationshuset bodde förste trafikbiträdet med sin hustru. Precis norr om stationshuset i Solberga låg ett boställshus som hörde till järnvägen, där bodde kontoristen och dennes hustru. Ny stationsmästare när Erik Grahn gick i pension blev Helge Ståhl.”

Ståhl, Helge Konrad, född 14/1 1911 i Hultsfred, kontoristkurs 1942.
Vid SJ anställd 1935, extra ordinarie stationskarl 1936, stationskarl 1939, trafikbiträde 1941, kontorist 1946, adress Solberga.
Förordnanden: Enskild tjänst: anställd vid Nässjö-Oskarshamns Järnväg 1929–1935.
Uppdrag utom tjänsten: Ledamot av folkskolestyrelsen i Norra Solberga församling.
(Svensk Järnvägsmatrikel 1948, s. 171)

Åke berättar vidare:
”Stationen var bemannad dygnet runt alla dagar i veckan.
Växlarna manövrerades med linställverk med ljussignaler som huvudsignal.
Två vägskyddsanläggningar där bommarna vevades upp och ner och dessa var kopplade så att lokföraren inte fick grönt innan bommarna gått ner i läge.
Ställverket av typ Björnlunda installerades i slutet på 60-talet, fjärrblockeringen i slutet av 90-talet.

Alla olika göromål förekom såsom tågklarering, växlingstjänst, biljettförsäljning, postsortering, och jobb i godsmagasinet där vaxdukar, tillverkade på vaxduksfabriken i Anneberg, var en frekvent vara. Även de fina Solbergasvarvarna skickades, dessa var tydligen av hög kvalité eftersom de exporterades över hela världen. Modulhus tillverkade i Anneberg skulle skickas, så man kunde få lite extrainkomst genom att surra de färdiga husen på vagnar. Tidigare i historien fanns det en fabrik som tillverkade likkistor i Solberga. Vi i yttre tjänst fick även skotta snö, klippa gräs, rensa rabatter och hålla snyggt.

Det var tågloket i lokalgodståget vi växlade med, det kom från Nässjö före klockan 6 på morgonen på sin färd mot Tranås och lämnade vagnar i Solberga, och kom tillbaka på eftermiddagen och hämtade vagnar på sin färd åter till Nässjö. Posten ankom norrifrån tidigt på morgonen, söderifrån så sent som vid 11 på kvällen.”

Vi tackar Åke Lindberg för att han delat med sig av sina erfarenheter och sin historia vid Solberga station till oss.

Skriftlig källa
Trolle, Söderling, Runefelt, Bång (red) (1948). Svensk Järnvägsmatrikel 1948. Elanders Boktryckeri Aktiebolag, Göteborg

Bildkälla
DigitaltMuseum

2022-03-09T13:16:29+01:002022-03-10|Järnväg, Lok, Spår, stationen i Solberga, Tåg, Växling|

Besök på Nässjöakademin

När vi senast samlades för personalträff hos oss planerade vi in ett besök på Nässjöakademin. Vi träffade YH-eleverna som studerar till Lokförare och pratade bland annat växling med dem. Vi testade den loksimulator som finns på plats. Så besökte vi YH-eleverna som studerar till Kontaktledningsteknikerna för en pratstund.

Slutligen kikade vi på den övningsanläggning som syns på bilden. Anläggningen används i utbildning men möjlighet finns även för näringsliv eller akademi att hyra in sig för vidare-/repetitionsutbildning, kompetensvalideringar, forskningsuppdrag, tidiga utvecklingsprojekt kring produkter och tjänster, showroom för nya produkter etc.

På bilden är det läraren Lars-Göran Bruce som visar oss runt i anläggningen, vilken du kan läsa mer om och se bilder på >>här.

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Solberga station AB

2022-03-07T16:35:25+01:002022-03-08|Järnväg, Lokförare, Spår, Utbildning, Växling|

Spår och stambana

– Ni pratar om ”huvudspår” och ”sidospår” på järnvägen, vad är det?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Regelverket beskriver huvudspår som ett spår upplåtet för tågfärd, och sidospåren som ”alla andra spår”. En tågfärd är ett tåg som har en tidtabell och som leds av en trafikledare med hjälp av signaler. Dessa signaler finns i huvudspåren. Andra slags färder kan vara växling, där det inte alltid finns vare sig signaler eller trafikledning i de sidospår som bara trafikformen växling kan trafikera. Om man säger att huvudspåret är en ”motorväg” och sidospåren är en ”parkeringsplats” eller lokalgata så får man en grov jämförelse med vägtrafiken till hur det kan sägas fungera.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/NickyPe

2023-05-31T19:38:44+02:002022-01-13|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Tåg, Trafik, Växling|

Växling/bangård

Vad är det viktigaste att tänka på som nyutbildad växlare/bangårdspersonal? Vi ställer frågan till vår konsult Michael Carlsson som svarar:

– Att alltid vara vaksam. Man är mer vaksam det första halvåret, sedan känner man sig tryggare när erfarenheten växer. Då slappnar man av, och då ”händer det”. Den dyrköpta lärdomen blir att man aldrig kan slappna av, man kommer alltid att behöva vara lika vaksam i detta jobb som man är som nybörjare och försöker kompensera bristande erfarenhet med extra noggrannhet. Det finns inga alternativ till att vara ”extra noga” om man ska undgå olyckor.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-22T10:47:39+01:002021-11-23|Arbetsmiljö, Järnväg, Säkerhet, Växling|

Vad hände med Växlings-AFS:en?

Ibland när vi utbildar i arbetsmiljö så dyker frågan upp: ”Det fanns en så bra föreskrift som handlade om växling, var tog den vägen och var hittar man motsvarande reglemente numera?”

Förr fanns Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Växlingsarbete (AFS 1986:11)”. Den upphörde att gälla 1 september 2008 (”AFS 2008:12 Upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om växlingsarbete”). Detta som ett led i att minska antalet föreskrifter samt att reglerna var gamla och nya regler hade tillkommit genom åren.

Numera finns inte ett regelverk som ersätter den föreskriften utan man behöver läsa på flera olika ställen:

  • ”Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)” med krav på hur vi arbetar systematiskt med arbetsmiljön
  • ”Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)” som innefattar kraven på utformning av arbetsplatsen vid växlingsarbete. Denna föreskrift innefattar sedan 1 januari i år även skylar och signaler
  • ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)” som innefattar kraven på den arbetsutrustning som används vid växlingsarbete, på underhåll av denna utrustning samt krav på skriftliga instruktioner
  • ”Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3)” med kraven på personlig skyddsutrustning
  • Krav på vagnar och fordon styrs av EU-förordningar.

Kanske kan detta vara till hjälp i att hitta vad som numera gäller?

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-05-06T14:43:55+02:002021-05-06|Arbetsmiljö, Järnväg, Lagar, Säkerhet, Växling|
Till toppen