Bron vid grusgropen i Tallås

På temat järnvägshistoria skriver vi idag om bron vid grusgropen i Tallås.

En järnvägsbro över en å mitt ute i ingenstans. Vi befinner oss i en utkant av det svenska järnvägsnätet, en rest av hur enkelt man kunde bygga en järnväg för länge sedan. Brons bärande balkar är gjorda av stål, brofästenas väggar är av trä, brobalkarna vilar i banvallsgruset. Väggarna är med dagens mått väldigt enkla och består av sågat virke med knuttimring i hörnen, innanför har man fyllt med sten och grus. Bilden har en del år på nacken, den är från år 1974 och visar bron över Lillån till Tallås grusgrop på museibanan Jädraås-Tallås Järnväg, en del av före detta Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg. Landskapet är Gästrikland och platsen ligger cirka fem mil nordväst om Gävle.

Foto: Ulf Smedbo.

Överföringsrampen i Sävsjöström

På temat järnvägshistoria skriver vi idag om överföringsrampen i Sävsjöström i Småland i september 1982. Vagnen vi anar är en smalspårig överföringsvagn med spårvidden 891 millimeter, den är byggd så att rambalkarnas ovansida fungerar som normalspårig räls. Via rampen kan man köra ut normalspåriga vagnar på överföringsvagnen, låsa fast den med stoppklossar och försiktigt transportera normalspårsvagnar på de smalspåriga järnvägarna.

Trafik med överföringsvagnar fanns på de flesta av smalspårsjärnvägarna från 1950-talet och framåt, detta gällde järnvägar med både 891, 1067 och 1093 millimeters spårvidd.

Överföringsvagnen på bilden var fyraxlig och fick lasta 32,5 ton. I de fall då lasten blev för tung eller normalspårvagnen för lång fick man ställa dem på två överföringsvagnar.

Järnvägen mellan Sävsjöström och Lenhovda lades ned år 1983 och var då en åtta kilometer lång kvarvarande rest av förbindelsen Växjö–Brittatorp–Lenhovda–Sävsjöström–Älghult–Ruda–Oskarshamn.

Foto: Ulf Smedbo.

Bommarna i Triabo

På temat järnvägshistoria skriver vi idag om bommarna i Triabo.

En lindriven mekanisk bomanläggning i Triabo i Småland. Bilden är från år 1982 och visar hur en bomanläggning en gång kunde konstrueras. Triabo ligger mellan Åseda och Virserum på den dåvarande smalspårlinjen från Växjö till Hultsfred. Banan trafikerades vid denna tid av några rälsbusståg i var riktning, det fanns ingen godstrafik på denna sträcka.

Bommarna styrdes av spårledningar, alltså en sträcka med spänningssatta räler. Dessa sträckor kunde på olika ställen och med olika förutsättningar vara allt från några enstaka meter till flera hundra meter. När ett fordon kom in på den spänningssatta delen kortslöts rälerna och bomanläggningen började arbeta. I detta fall fanns den en gemensam motor för de båda bommarna på vardera sidan av vägkorsningen. På motoraxeln satt det ett hjul där det var fästat stållinor, dessa gick längs marken och vid behov i trummor exempelvis under spåret, till bomstativet.

På den första bilden kan man se betongtrumman där linorna går. Dessa gick sedan upp i stativet, när linorna började röra sig började också bommarna fällas. Samtidigt fanns det också en mekanisk kläpp som slog mot en klocka och gav ifrån sig upprepade ”klonk”, ett härligt ljud. När bommarna sedan skulle upp hördes enbart ett första ”klonk”. Observera att bommarna är av gammal konstruktion med stålrör, moderna bommar är ju av trä så att man inte skall riskera att fastna mittemellan dem. I detta fall var det god sikt och alldeles vid den lilla plattformen i Triabo, lokföraren behövde nog ändå sakta in, så risken att bli påkörd var nog inte så stor.

Foto: Ulf Smedbo.

Vi ses på Elmia i höst

Den 10–12 oktober äger Elmia Nordic Rail rum i Jönköping. Vi kommer att vara där och vi delar monter med Tydal Systems AB i år. Kommer du? Idag delar vi en artikel som mässan skrivit om oss, där vår Margareta Carlsson berättar mer om varför vi väljer att ställa ut på Elmia Nordic Rail. Läs här.

Bild: Del av skärmdump hemsida Elmia Nordic Rail.

 

Plankorsningens dag

Vad är en ”plankorsning”? Det är där väg och järnväg möts.

”Den säkraste plankorsningen är den som inte finns”, som Trafikverket uttrycker sig på sin hemsida. Nu är det ändå så att vi behöver korsa järnvägen då och då, vi människor, till fots eller på/i fordon av något slag. Då behöver det finnas möjlighet till det. Trafikverket verkar dock för att minska antalet korsningar och öka säkerheten vid de som finns kvar.

Idag den 9 juni är det Internationella Plankorsningsdagen (ILCAD – International level crossing awareness day). Vi deltar genom att uppmärksamma dagen då det alltid är rätt att höja medvetenhet gällande säkerheten på och kring järnvägen. Vi behöver alla förstå förutsättningarna gör järnvägstrafiken.

Vet du om att ett tåg kan ha en stoppsträcka på flera kilometer? Så även om du syns så har lokföraren liten möjlighet att stanna i tid. Och väja går som bekant inte heller… Det betyder att det är du och din egen uppmärksamhet på situationen, trafiken, vägmärken och signaler som är central för säkerheten kring plankorsningar och i att förhindra att olyckor sker.

Det finns ca 6 500 plankorsningar i Sverige så det finns många platser vi alla behöver hjälpas åt med att vara försiktiga kring. Varje år omkommer personer i plankorsningar, både i olyckor och i suicid. Kan vi alla försöka hjälpas åt så att liv inte slutar så?

 

Bild: Pixabay/FotoArt-Treu.

2023-05-31T13:16:38+02:002023-06-08|Infrastruktur, Järnväg, Plankorsning, Säkerhet, Spår, Tåg|

Järnvägspodden om Vilicus Moneo

Förra veckan berättade vi om den nya appen Vilicus Moneo, som vårt systerbolag Solberga Idéer AB utvecklat tillsammans med Tydal Systems AB. Vilicus Monoe är en gränspunktsdetektor som fungerar som stöd för personal som arbetar på spårbundna arbetsmaskiner exempelvis i dessa situationer: arbetssträcka som överlappar driftplatsgränsen där A-skydd ska övergå till spärrfärd eller omvänt, och för att förhindra otillåten rörelse utanför A-skyddsområde.

I Järnvägspoddens senaste avsnitt (6/2023) rapporterar man från Train & Rail-mässan. I det avsnittet intervjuades våra konsulter Margareta Carlsson och Michael Carlsson om just Vilicus Moneo. Lyssna gärna! Du finner podden här.

Bild: Del av skärmdump från Trafikverkets podd Järnvägspodden.

2023-05-31T19:56:14+02:002023-05-24|Arbetsmiljö, Infrastruktur, Järnväg, Säkerhet|

Ny innovation: Vilicus Moneo

Nu har vi en rolig NYHET: Vi lanserar en ny app, Vilicus Moneo! Vår gränspunktsdetektor Vilicus Moneo är ett stöd för personal som arbetar på spårbundna arbetsmaskiner. Den är ett hjälpmedel i exempelvis dessa situationer: arbetssträcka som överlappar driftplatsgränsen där A-skydd ska övergå till spärrfärd eller omvänt, och för att förhindra otillåten rörelse utanför A-skyddsområde. 

Solberga station AB har ett systerbolag som heter Solberga Idéer AB. Det är vår ”inkubator” där vi testar nya idéer och produkter. Det finns just nu inga anställda på Solberga Idéer AB utan det är personalen på Solberga station AB som gör insatser även där. En av de idéer och produkter som vi jobbat med på Solberga Idéer AB är appen Vilicus Moneo. Efter idéarbete och varumärkesskydd tog vi kontakt med Tydal Systems AB som är skickliga på järnvägsappar. Våra bolag inledde ett samarbete som har resulterat i att vi nu tillsammans har en helt ny produkt på marknaden. Vi lanserade den på Train & Rail-mässan och mötte så mycket positiv respons från såväl beställare som utförare på infrastrukturområdet. Så roligt! 

Tågförseningar inträffar av en mängd olika orsaker. Några störningar i trafiken är förknippade med spårunderhållet och saker som inte går som det var tänkt. Det orsakar kostnader för trafikföretag och spårentreprenörer, både i form av viten och insatser som kräver extra personal och tid för utredning. Om man hamnar utanför aktuell skyddsträcka under pågående arbete så riskerar man att komma ut i en lagd tågväg, störa annan trafik på intilliggande spår eller i värsta fall orsaka en olycka. Vi vill bidra till en del av lösningen med Vilicus Moneo. 

I vår app Vilicus Moneo registrerar maskinoperatörer sina gränspunkter och så övervakar appen sträckan de befinner sig på och larmar, både med ljud och ljus, när de närmar sig nästa gränspunkt. På så sätt får de stöd i att stanna i tid för att ringa trafikledningen. Vilicus Moneo gör det lättare för personal som rör sig över hela landet att ”hålla gränserna” för arbetsområdet och därmed minska risken för att oavsiktligt passera en gränspunkt i form av en signal. 

Appen i sin grundfunktion finns under maj månad gratis både på App Store och Play Store, för intresserad att ladda ner och testa. Parallellt med att appen nu kan användas så utvecklar vi den vidare utifrån de önskemål vi får in från kunder och användare. Framöver kommer det att bli en prenumerationstjänst att registrera sig på. Den som tillhör ett större bolag som vill ha flera inloggningar till sin personal uppmanas höra av sig till oss, för då gör vi ett specialpaket. 

Du kan se en animation som beskriver appen på Vilicus Moneos YouTube-kanal här.

Vill du veta mer? Hör av dig. Den här appen är så färsk att dess hemsida inte hunnit bli färdig ännu (kommer ut under maj månad) men man kan lämna ett meddelande där så återkommer vi. Intresserad är också välkommen att mejla oss på info@solbergastation.se. Varmt välkommen! 

 

 

 

Bild logotyp Vilicus Moneo. 

2023-05-31T19:54:39+02:002023-05-16|Arbetsmiljö, Infrastruktur|

Kollisioner i plankorsningar

Med anledning av de hemska olyckor som inträffat de sista åren där växlingspersonal omkommit eller skadats då växlingssättet kolliderat med lastbilar i obevakade plankorsningar på industrispår, har krav på åtgärder börjat ställas. Det finns förslag på tekniska lösningar som belysning/varningsljus, kameror, vägskydd i form av bommar och/eller ljus i övergångarna och så vidare.

 

Som en mindre infrastrukturförvaltare kan det vara svårt att ha all nödvändig expertis i frågan eller att hitta ekonomi i att vidta åtgärder som bygger på tekniska lösningar. Ändå anses man ha ett ansvar för att rätt bedöma riskerna, och att vidta rätt åtgärder för att undanröja dem.

 

Vi vill bara påminna dig som är en mindre infrastrukturförvaltare om, att ni har att ta egna beslut om hur passagen av en plankorsning ska gå till. Det finns i praktiken fyra olika sätt, som framgår av Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg, TTJ. I modul 10HMS om växling står att:

Det kan i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser finnas bestämmelser för förenklad bevakning av en plankorsning. Något av följande alternativ ska anges:

 

  1. Vakt bevakar

Plankorsningen ska bevakas av vakt. Vakten ska varna vägtrafikanterna genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken. För vissa plankorsningar kan det vara föreskrivet att det ska finnas vakt på båda sidor om spåret.

 

  1. Stopp före

Rörelsen ska stanna omedelbart före plankorsningen. Den får fortsätta först sedan den som svarar för uppsikten i rörelseriktningen har förvissat sig om att det inte finns något hinder.

Främsta fordonet ska vara bemannat.

 

  1. 10 km/tim

Rörelsen får inte hålla högre hastighet än 10 km/tim över plankorsningen. Främsta fordonet ska vara bemannat.

 

  1. Vakt går före

Vakt ska gå kort före växlingssättet och varna vägtrafikanter genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken.

 

Det kan också anges att en plankorsning med förenklad bevakning är förstärkt med ljussignaler mot vägen.

 

Det är troligt att de flesta obevakade plankorsningarna (vägövergång med enbart kryssmärke mot biltrafiken) i ett industriområde idag har alternativ 3 (maxhastighet 10 km/t) som krav, om något tydliggjort krav alls finns med i infrastrukturförvaltarens Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) idag.

 

Det är inte otänkbart att metod 2 (stopp före plankorsning) hade kunnat förhindra någon eller några av de olyckor som inträffat på senare år.

 

Ni som är infrastrukturförvaltare och ansvarar för innehållet i Trafiksäkerhetsinstruktionen till personalen som växlar på era spår, har här en möjlighet att agera proaktivt på förekommen anledning av de olyckor som inträffat under de senaste åren, genom att överväga att införa metod 2 där er riskbedömning visar att något ”borde göras” innan det händer igen. Det behövs inga dyra tekniska lösningar för att införa vad som är i princip detsamma som stopplikt när man kör bil. Järnvägen har då fortsatt företräde i plankorsningen gentemot vägtrafik, men ändå stopplikt innan passagen.

 

Ni som är järnvägsföretag har precis samma möjlighet att införa ett krav på ”stopp före” i era växlingsrutiner oavsett om infrastrukturförvaltaren ställer lägre krav (som t ex 10 km/t) eller inte har några krav alls.

 

En olycka som inneburit att ett växlingssätt som haft avsikt att passera en plankorsning enligt gällande regler men sedan råkat ut för att en bil inte respekterat företrädet för järnvägen, och detta lett till att växlingssättet inte haft en chans att stanna innan bilen blir påkörd, skulle inte behöva hända om växlingssättet konsekvent alltid stannar innan plankorsningen och en kontroll sker av att ”vägen är fri” innan rörelsen med växlingssättet återupptas.

 

Vi måste få ett slut på dessa olyckor. Detta är ett enkelt, billigt och tillgängligt sätt som redan finns och som i några fall kan ha avgörande betydelse mellan liv och död.

 

 

Bild: Transportstyrelsen.

Kommun och industri med spår

Det finns infrastruktur som förvaltas av organisationer som inte huvudsakligen har järnväg som sin huvudsyssla och det är industrier och kommuner. Även de omfattas av krav förknippade med att vara infrastrukturförvaltare. Vi frågar vår konsult Michael Carlsson vad industrier och kommuner som har spår ska tänka på? Han svarar:

– I och med det som kallas ”4:e järnvägspaketet” och som trädde i full kraft i Sverige den 1 juni 2022 så har lagar och förordningar ändrats mycket. I många fall betyder det att säkerhetsstyrningssystemet för drift och förvaltning av ett spår kan behöva omarbetas och anpassas till nya lagtexter och krav. Det som var ett ”riktigt” system för bara några år sedan kanske inte håller måttet i nuläget. Om ett tillstånd nu är uppe för omprövning, som de brukar vara vart 5:e år, så är det definitivt läge att omarbeta de styrande dokument som ligger till grund för tillståndet för att inneha en järnvägsinfrastruktur.

Vi på Solberga station AB bistår både industrier och kommuner. Vad kan man kontakta oss för att få hjälp med? Michael berättar och vi listar. Vi kan:

  • hjälpa till med att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem för infrastruktur enligt de senaste lagkraven.
  • utföra internrevisioner som ett led i verksamhetens internövervakning.
  • leda och/eller delta med expertis i en riskhanteringsprocess vid förändringsarbete.
  • utforma operativa rutiner som TRI (trafiksäkerhetsinstruktion) eller andra delar av ett säkerhetsstyrningssystem eller andra redovisande dokument (som JNB, Järnvägsnätsbeskrivning) som behövs i verksamheten.
  • delta med expertis vid skyddsronder eller i andra sammanhang där arbetsmiljöpåverkan ingår (EU-förordning 2018/762 om säkerhetsstyrningssystem kräver att arbetsmiljöaspekter är integrerade i järnvägsförvaltningen).
  • hjälpa till med olycksutredningar eller att skapa nödlägesövningar för järnvägsolycka (som är ett lagkrav).
  • göra leverantörsgranskningar eller hjälpa till med att finna resurser för att upprätthålla en infrastruktur.
  • utbilda funktionärer som ska ha ansvarsroller i er förvaltning av ett spår eller ledningsgrupper som har beslutsrätten över trafiksäkerhetspåverkande åtgärder som budget eller investeringar. Att fastställa ett kompetenskrav för sådana roller är också ett krav i gällande EU-förordning.

 

Det finns mycket vi kan bistå dig som ansvarar för infrastruktur i kommun eller industri med. Känn dig alltid varmt välkommen att kontakta oss!

 

Bild: Pixabay/Benedikts_Snapshots

2023-01-17T11:29:09+01:002023-01-17|Infrastruktur, Järnväg, Spår|

Hindertavla

Järnvägen är full av sina egna signaler och skyltar med olika betydelser.

Den röd-gula vi ser är heter ”Hindertavla” och enligt järnvägens reglemente betyder den ”stopp”.

Av bilden att döma kan det ju verka övertydligt att behöva sätta upp en skylt om det, men, principen är att ett spår alltid är öppet för trafik såvida inte motsatsen framgår. Och här framgår det av skylten att det är ”stopp” ifall man trodde något annat. Allt i god ordning.

Bilden är tagen för några år sedan vid slutet på den gamla banan Mjölby-Hästholmen, som låg kvar en liten bit inne i Mjölby för sporadisk godstrafik.

Hindertavlan används i flera olika sammanhang, till exempel vid trafikavstängningar i samband med spårunderhåll eller på en grind som kan stängas över ett spår, eller som här när ett spår fortsätter en bit men inte är besiktigat för trafik längre bort, och från och med här är det ”stopp”.

Den svarta skylten med tre vita ränder bortom hindertavlan är en ploglyfttavla, den berättar för besättningen på en av järnvägens snöröjningsfordon att de ska lyfta snöplogen en liten bit så de inte fastnar i den vägövergång som finns i närheten med snöplogen. Riktigt långt tillbaka i tiden planterade man ibland enar på bägge sidor om spåret för att markera samma sak. Man kan fortfarande hitta någon enstaka (!) en längs ett gammalt spår som har ett förflutet som signalmedel inom järnvägen.

 

 

Foto: Michael Carlsson, Solberga station

Till toppen