Kommande lagändring på järnvägsområdet

Från och med den 1 juni 2022 sker en förändring med Järnvägslagen, som i stället blir fyra nya lagar: järnvägsmarknadslagen, järnvägstekniklagen, järnvägssäkerhetslagen och lagen om nationella järnvägssystem. Detta är del i ”det fjärde järnvägspaketet” som, mycket försenat på grund av pandemin, nu slutgiltigt kommer på plats.

Det främsta skälet till lagändringarna uppges vara att anpassa svenska lagar bättre till hur EU-direktiven är utformade. Vissa nyheter och innehållsmässiga ändringar kan dock förväntas men i begränsad omfattning. I regeringens proposition 2021/22:83 lyfts följande ändringar särskilt fram som exempel:

  • Kraven för att säkerställa infrastrukturförvaltares oberoende utökas både generellt och i s.k. vertikalt integrerade företag, dvs. organisations– och bolagsstrukturer som innefattar både förvaltning av infrastruktur och utövande av trafik
  • Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) ges en utökad roll genom att järnvägsbyrån ska pröva och utfärda fordonsgodkännanden och gemensamma säkerhetsintyg
  • Kraven på EG-kontroll utökas genom att det, vid sidan av nuvarande anmälda organs kontroll av överensstämmelse med EU-harmoniserade regler, införs krav på att utsedda organ ska utföra kontroll av överensstämmelse i förhållande till nationella regler
  • Bestämmelser om säkerhetsstyrningssystem och riskkontrollåtgärder utökas
  • De flesta straffbestämmelser ersätts av sanktionsavgifter.

Propositionen om fjärde järnvägspaketet, med bland annat förslagen till de nya lagarnas innehåll finns att läsa >> här

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/VBlock

Tågtekniker framöver

Hur kan en framtida eftergymnasial tågteknikerutbildning se ut för att stärka kompetensförsörjningen till tågdepåerna? Detta beskrivs i rapport från Nordic Infracenters samarbetsprojekt kring tågteknikerutbildning i vilken Solberga station AB varit delaktig. Läs mer >> här

Nordic Infracenter, ett samarbetsorgan inom järnvägsbranschen, har haft fler andra utredningar i gång. Den 18 mars genomförde man därför en s.k. resultatkonferens där man bland annat kunde lyssna till information om AR i järnvägsappar, 3D-printing av reservdelar, digitala LIA-handböcker och samverkan mellan forskning och företag. Läs mer >> här

Resultatkonferensen streamades så om du vill se enskilda inslag (som är ca 10–20 minuter vardera) så finner du dem >> här

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Kenneth Sörestedt

Ansvarar du för järnvägsspår i en kommun eller runt en industri?

När man pratar om ”infrastrukturförvaltning” så tänker man kanske ofta på Trafikverket och stora stambanor runt om i Sverige, men även andra järnvägsspår och mindre stickspår i en kommun eller till och från en industri omfattas av det som kallas infrastrukturförvaltning.

Kanske har du en viss verksamhet med transport av produkter till en industri på ett sidospår som är 100 meter långt? Kanske har du viss verksamhet på kommunalt spår? Kanske finns en kombiterminal i din kommun? Kanske har du några spår i en hamn? Eller bedriver du kanske museiverksamhet?

Oavsett vilket så måste du ha tillstånd för att bedriva verksamhet på järnvägsspår.

Ett tillstånd får man efter en ansökan till och prövning av Transportstyrelsen. Om man inte är så van att läsa lagtexter, i synnerhet inte EU-lagstiftning på järnvägsområdet, så kan det vara knepigt att tolka det man läser och omsätta det i hur det rent praktiskt ska hanteras i vardagen. (Det kan man behöva hjälp med även om man är en stor järnvägsaktör.)

Vi stöttar dig gärna. Både i din process kring ansökan så att du säkrar att du kan, vet och gör det du ska samt i hur du ska hantera din järnvägsvardag framåt.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Torfi007

Spår och stambana

– Ni pratar om ”huvudspår” och ”sidospår” på järnvägen, vad är det?

Vår konsult Michael Carlsson förklarar:

– Regelverket beskriver huvudspår som ett spår upplåtet för tågfärd, och sidospåren som ”alla andra spår”. En tågfärd är ett tåg som har en tidtabell och som leds av en trafikledare med hjälp av signaler. Dessa signaler finns i huvudspåren. Andra slags färder kan vara växling, där det inte alltid finns vare sig signaler eller trafikledning i de sidospår som bara trafikformen växling kan trafikera. Om man säger att huvudspåret är en ”motorväg” och sidospåren är en ”parkeringsplats” eller lokalgata så får man en grov jämförelse med vägtrafiken till hur det kan sägas fungera.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/NickyPe

2022-01-10T11:12:12+01:002022-01-13|Bangård, Infrastruktur, Järnväg, Spår, Tåg, Trafik, Växling|

Stambana

– Vad är en ”stambana”?

Kenneth Sörestedt, konsult hos oss, berättar:

– Stambana var benämningen på de ursprungliga järnvägar som staten tog initiativet till att börja bygga i mitten på 1800-talet, ursprungligen under namnet ”Sveriges Statsbanor”, sedermera Statens Järnvägar. Som komplement och anslutning till stambanorna uppmuntrades byggandet av enskilda järnvägar av lokala initiativ – företag, godsägare och privatpersoner. Staten stöttade med förmånliga lån till de järnvägsbyggen som ansågs kunna bära sig. I modern tid har begreppet stambana på vissa ställen kommit att omfatta huvudstråken i järnvägsnätet, även om tillkomsten delvis varit enskild järnväg.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-08T14:53:58+01:002021-11-09|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Stambana, Tåg|
Till toppen