Många tåg

– Du, Michael Carlsson, konsult på Solberga station AB, det finns många olika sorters tåg. Hur många olika fordonstyper finns det i trafik ute på järnvägsnätet idag?

– Oj. Det går nästan inte att svara på, det beror på hur man vill definiera ”järnvägsnätet” och hur man vill definiera ”fordonstyp”. Den första grovsållningen kan ju vara att dela upp fordonen i lok, motorvagnar, personvagnar, godsvagnar och arbetsfordon av olika slag, för spårunderhåll eller andra tekniska behov. Alla fordon är i alla fall något av detta. För den som är intresserad av detta, finns en bok som regelbundet ges ut som heter ”Svenska lok och motorvagnar med personvagnar” med senaste upplaga från 2019. I den boken finns över 80 olika loktyper redovisade. Vill man veta mer, så skaffar man den boken. Den brukar ges ut i ny upplaga med några få års mellanrum.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-29T20:16:41+01:002021-11-30|Järnväg, Lok, Lokomotor, Motorvagn, Personvagn, Tåg|

Växling/bangård

Vad är det viktigaste att tänka på som nyutbildad växlare/bangårdspersonal? Vi ställer frågan till vår konsult Michael Carlsson som svarar:

– Att alltid vara vaksam. Man är mer vaksam det första halvåret, sedan känner man sig tryggare när erfarenheten växer. Då slappnar man av, och då ”händer det”. Den dyrköpta lärdomen blir att man aldrig kan slappna av, man kommer alltid att behöva vara lika vaksam i detta jobb som man är som nybörjare och försöker kompensera bristande erfarenhet med extra noggrannhet. Det finns inga alternativ till att vara ”extra noga” om man ska undgå olyckor.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-22T10:47:39+01:002021-11-23|Arbetsmiljö, Järnväg, Säkerhet, Växling|

Kvalitetsrevision

Idag ställer vi en fråga till vår konsult Michael Carlsson:

– Jag hörde att du var ute på ”kvalitetsrevision” på ett företag. Vad gör ni vid en sådan insats?

Michael svarar:

– Det kan t ex innebära att hjälpa ett företag med att ge en ”utomstående bild” av hur deras interna förvaltning lyckas med att uppnå sina resultat i förhållande till egna krav eller myndigheters krav. Man blir lätt hemmablind, och man har inte alltid dokumenterat alla sina förfaranden, man har dem ”i huvudet” men man har inte beskrivit vad det är man egentligen gör. Kravet på en organisation är att den ska beskriva sina rutiner och dokumentera dem, så att de kan mäta av att den faktiskt också tillämpar och följer dessa rutiner. Om det finns luckor i dokumentationen eller efterlevnaden av sådana rutiner så lever man inte upp till kraven som ställs på en tillståndspliktig verksamhet som järnvägen är. Att ha sådana fel är inget konstigt i sig, det som betyder något är att hitta dem och korrigera dem. Det är där vi kan hjälpa till, genom att ”utmana systemet” som utomstående part, läsa rutinerna, följa upp tillämpningen och utfallet av dem, och lyfta fram de avvikelser vi då kan upptäcka så att det leder till korrigeringar. Det kan innebära allt ifrån att tillbringa en tid tillsammans med någon som har operativa arbetsuppgifter i säkerhetstjänst och se om alla rutiner i arbetet följs, till att ha ett möte med företagets VD och ledningsgrupp och gå igenom hur ansvarsfördelningen fungerar enligt företagets rutiner jämfört med verkligheten, eller göra en bedömning av en leverantör till vår kund, om hur de lever upp till de beställarkrav vår kund kan ha.

Solberga Station järnvägskonsulter

Stambana

– Vad är en ”stambana”?

Kenneth Sörestedt, konsult hos oss, berättar:

– Stambana var benämningen på de ursprungliga järnvägar som staten tog initiativet till att börja bygga i mitten på 1800-talet, ursprungligen under namnet ”Sveriges Statsbanor”, sedermera Statens Järnvägar. Som komplement och anslutning till stambanorna uppmuntrades byggandet av enskilda järnvägar av lokala initiativ – företag, godsägare och privatpersoner. Staten stöttade med förmånliga lån till de järnvägsbyggen som ansågs kunna bära sig. I modern tid har begreppet stambana på vissa ställen kommit att omfatta huvudstråken i järnvägsnätet, även om tillkomsten delvis varit enskild järnväg.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-11-08T14:53:58+01:002021-11-09|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Stambana, Tåg|

Svarva hjul

– Jag hörde något prata om att ”svarva järnvägshjul”. Hur fungerar det, kan ni berätta?

Vår konsult Michael Carlsson svarar:

– Hjulets form är väldigt viktig både för komforten och för säkerheten. Eftersom hjulbanan slits, måste den regelbundet svarvas för att återfå den rätta formen. Därför finns det stora ”undergolvssvarvar” som står inne i verkstäder och som är som en del av spåret, man kör helt enkelt ut tåget på svarven och svarvar hjulen då tåget står på svarven. Man mäter regelbundet hjulens form på verkstäderna och om vissa gränsvärden uppnås, så skickas tåget på hjulsvarvning.

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-31T18:25:33+01:002021-11-04|Järnväg, Säkerhet, Tåg, Trafik|

Felsökning

Felsökning är i första hand en strategi för att lokalisera ett eller flera fel som ger upphov till ett problem. Vår konsult Carl Olsson är en hejare på att felsöka och lösa tekniska problem av olika slag.

– Calle, vad är ditt bästa tips när du ska felsöka ett fordon?

Han svarar:

– Jag brukar prata om ”Divide and Conquer”. Alltså, att vid till exempel ett konstaterat isolationsfel i en elektrisk krets, så är det bra att identifiera en naturlig punkt i kretsen (kopplingsplint, kontaktor etc.) och vid denna punkt separera kretsen i mindre delar elektriskt (gärna halvor om möjligt). Delkretsarna kan då mätas upp separat, för att se i vilken del (halva) problemet finns. Den här processen kan vid behov upprepas flera gånger – bryta ned halvan med problemet till fjärdedelar, eller liknande, vid en ny naturlig punkt. Man får dock inte glömma bort att också kontrollmäta själva punkten i sig, problemet kan förstås vara just exempelvis plinten eller kontaktorn (där man valt att koppla isär).

Solberga Station järnvägskonsulter

2021-10-31T18:07:54+01:002021-11-02|Järnväg, Säkerhet, Tåg, Teknik|
Till toppen