Motivationsskalan

Vad är det egentligen som driver människors motivation? Idag finns det massor av forskning på det området, ur en mängd olika perspektiv. Vi tänkte idag förmedla en modell.

Self-Determination Theory – SDT (Självbestämmandeteorin – SBT) är en s.k. makroteori (ser på helheten och analyserar faktorer som påverkar i stort) som bygger på andra teorier som exempelvis Cognitive Evaluation Theory, Social Cognitive Theory och Competence Motivation Theory.

Med grunden i SDT har psykologerna Edward L. Deci och Richard Ryan utvecklat forskning kring skillnaderna mellan inre och yttre motiv. De lade fram tre behov människan har som driver motivation: kompetens (att kunna och klara av), autonomi (självbestämmande) och tillhörighet (socialt i grupp).

Utifrån dessa teorier har sedan modellen ”Motivationsskalan” uppstått. Den tänkte vi berätta om idag, och vår beskrivning utgår från ledarskapsforskaren Stefan Söderfjälls beskrivning i boken ”Behovsanpassat ledarskap”.

Se bilden. Till vänster finns ”Ingen motivation” och då sker heller inte så mycket. Vi lägger inte mer tid på den spalten.

I kommande två spalter har vi ”Kontrollerad motivation”. Dessa drivs av yttre faktorer.

”Yttre motivation” handlar om piska och morot. ”Ge mig din plånbok annars skjuter jag” är exempel på piska. Det finns en icke önskad konsekvens. Om det sen visar sig att det är en vattenpistol så kanske konsekvensen inte blir så stor och då vill jag inte ge bort min plånbok. Morot kan vara ”Om du gör X så får du 100 kronor”. OK, jag vill ha konsekvensen pengar så jag ställer upp. Sen visar det sig kanske att jag inte får de där pengarna, dvs. konsekvensen försvinner, och då vill jag inte göra X heller.

Nästa steg är ”introjicerad motivation”. Visserligen kommer känslan inifrån oss men den är ditplacerad av sådant vi fått med oss i bagaget, skulle man kunna säga. ”En bra människa ställer upp”, ”så gör man inte” och liknande. Här motiveras jag kanske av ett göra på ett visst sätt ”annars får man skämmas” men om konsekvensen skämmas försvinner (eller så spelar det kanske ingen roll vad jag gör, jag får skämmas ändå…) så försvinner också motivationen.

I de högra spalterna finner du ”Autonom motivation”. Dessa drivs av inre faktorer.

”Integrerad motivation” kan för all del också komma utifrån i form av värderingar vi fått med oss hemifrån eller ideal att leva upp till, men här har jag ändå själv fattat ett beslut att leva efter dessa värderingar och ideal då de fungerar för mig och driver mig. Samtidigt finns konsekvens även här: om jag gör så här så stämmer det överens med mitt högre syfte, men om det högre syftet försvinner så tappar jag också motivationen, även om jag kanske håller ut längre.

Det som mest motiverar oss människor är ”inre motivation”. Tänk dig en situation när du gjort något och kom in i flow. Du har roligt, du är intresserad, du upptäcker och utforskar och leker fram det du gör – på arbetet eller privat. Tiden försvinner och du är här och nu. Det finns ingen konsekvens så det finns inget som kan tas bort och därmed sänka motivationen heller.

För oss som människor, och för chefer och ledare, gäller det att sträva efter så mycket autonom motivation som möjligt. Vad är det som driver din egen autonoma motivation?

(För dig som vill läsa mer om flow så har vi skrivit ett blogginlägg om tidigare, det finner du här.

 

Bild: Solberga station AB

Jag ska bara… 

Den där tanken, den där oavslutade meningen, är den största risken vi alla lever med hela tiden. I järnvägsbranschen är säkerhet en grundbult. Högt säkerhetsmedvetande, ett säkert beteende och säkerhetskultur i alla led är viktigt. 

Vår hjärna gillar att spara energi där det går, ta lite genvägar om det bedöms funka.  

Ta bara exemplet ”äta framför teven”: vi bär in pryl efter pryl under kvällens lopp. Mot slutet av kvällen ska vi duka undan. Då börjar vi stapla grejor på varandra, för hellre gå färre gånger… spara energi… och så tappar vi en gaffel på vägen och får gå tillbaka och plocka upp… och då blev det kladd på golvet och så ska vi torka det… 

Eller exemplet ”kasta soporna”: en kort tur till soptunnan/sophuset, jag tar träskorna som står i hallen, kanske är de inte ens mina utan en familjemedlems, men jag ska ju bara… och så vrickar jag foten… och kanske ramlar i trappan… 

Eller när vi bara ska gena lite snabbt… bakom trucken eller över spåret… 

Det är djupt mänskligt, detta. Ändå något att vara uppmärksam på i en riskfylld bransch som järnvägen. ”Jag ska bara…” bryter säkerhetskedjan och det är inte helt ovanligt att det är då något som inte bör, får, ska hända ändå sker…. 

 

Bild: Pixabay/Peggy_Marco 

 

2023-09-10T17:39:09+02:002023-09-10|Arbetsmiljö, Säkerhet|

Vi bidrar i ditt pussel 

Vi är expertkonsulter som bistår järnvägsföretag i att förbättra och utveckla sin verksamhet med inriktning på kompetensutveckling och problemlösning av olika slag, i organisation och ledning, för grupp och individ. Från vision och strategi till verklighetsanpassad operativ verksamhet och dagliga beteenden. Vi arbetar på olika sätt inom ramen för alla de pusselbitar du ser på bilden. 

Våra kunder finns inom trafik, fordon och infrastruktur och vi arbetar med alla delar i ett företag. Vi ger den mindre verksamheten stöd i alla förekommande frågor och den större verksamheten stöd genom riktade insatser inom vår kompetens. Med det kan vi bidra till att er verksamhet blir effektivare, säkrare, roligare och lönsammare. 

När du har funderingar så hör av dig så funderar vi tillsammans med dig! 

 

Bild: Solberga station AB. 

2023-06-19T13:13:15+02:002023-06-19|Arbetsmiljö, Ledarskap, Säkerhet, Utveckling|

Hej från Train & Rail

Nu är vi åter efter både roligt och givande deltagande på mässan Train & Rail 2023 i Älvsjö, Stockholm. Härligt att träffa både ”gamla bekanta” i form av kunder, samarbetspartners och andra vänner och få prata fysiskt en stund i en alltmer digital värld. Roligt att träffa så många nya potentiella kunder och samarbetspartners. Spännande med nya uppdrag och projekt och att få bidra med vår kompetens på olika områden. Glädjande att lanseringen av vårt systerbolag Solberga Idéer AB:s app ”Vilicus Moneo” mottogs så positivt – just den kommer du att få läsa mer om i nästa blogginlägg.  

Vi skickar med lite bilder. Inga kunder i bild, förstås, och i princip inga andra (de som är med har godkänt publicering) än vi själva heller för när sådana fanns i närheten pratade vi med dem. Undantaget i slutet på sista mässdagen då besökandet tunnades ut så Kenneth och Victoria var i en grannmonter och hade ”nattduell” mitt på ljusa dagen. På en av bilderna ser ni också Michael när vi grejade det sista innan mässan. Den skylt i taket vi beställde visade sig vara ett lyckokasts då våra kunder berättade att de lätt hittade oss bland alla andra montrar. Det gillar vi – vi vill alltid vara lätta att ta kontakt med och tillgängliga för er. 

 

Bilder: Solberga station AB. 

2023-05-31T19:55:39+02:002023-05-10|Järnväg, Lok, Om oss på företaget, Säkerhet, Spår, Tåg|

Train & Rail-blänkare

Nu laddar vi upp! Nästa vecka är det så äntligen dags för Train & Rail 24–27 april 2023 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Nordens största mässa för hållbara järnvägstransporter. En mötesplats med branschdialoger och affärer i dagarna tre, 25–27 april 2023. Här ryms både infrastruktur, fordon och trafik i såväl mässmontrar som scenprogram, temainriktade forum och samtal. Du kommer väl?

Då kan du lyssna på vår konsult Margareta Carlsson som på scenen onsdagen 26/4 kl. kl. 15.30-15.50 kommer att hålla ett föredrag om ”Den mänskliga faktorn och säkerheten” (se här) samt avsluta med kort info om en av våra nya innovationer. Den kommer du också att få se en animation kring och få information om i vår monter – utöver att vi självklart och som alltid gärna pratar med dig om problemlösning och kompetensutveckling av olika slag. Kom och hälsa på oss i vår monter A07:08.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

 

Välkommen!

Bild: Train & Rail officiell banner.

Train & Rail – har du bokat in dig?

Om tre veckor äger järnvägsmässan Train & Rail 2023 rum. För dig som tänker besöka mässan men ännu inte bokat är det nu hög tid.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

Bild: Train & Rail officiell banner.

 

2023-05-31T20:13:57+02:002023-04-06|Järnväg, Om oss på företaget, Säkerhet, Spår|

Prestationspallen

Idag delar vi med oss av en av de modeller vi själva skapat och ofta använder i olika sammanhang: Prestationspallen © Solberga station AB. Det är en modell vi skapat för att föra dialog kring vad som krävs av oss människor för att vi ska prestera något. En prestation handlar om att få något gjort. Det kan vara att gå upp ur sängen, utföra en arbetsuppgift eller ta guld i OS. 

Grunden i goda prestationer är de tre benen. 

Vi behöver känna oss trygga och säkra. Säkerhet är fysisk-teknisk och trygghet är social. Vi vill inte få en grävskopa i huvudet (säkerhet) och vi vill inte baktalas av kollegor (trygghet). Om vi känner oss osäkra och/eller otrygga så kommer vi inte att prestera med fullt fokus utan vi kommer att lägga energi på att säkra/trygga oss. 

Vi behöver också känna glädje, arbetsglädje. Man brukar säga att glädje i jobbet är meningsfulla uppgifter och glädje på jobbet är det sociala sammanhanget, jobbarkompisarna. För en del är meningsfullhet viktigast, för andra jobbarkompisarna, för en del är båda viktiga. Om inget av det är på plats så är det dock ont om arbetsglädje. 

Delaktighet handlar om att få, kunna och vilja vara med. Att få uttrycka sig, att bli lyssnad på, att kunna påverka, att få vara med och att kunna vara med (mental och fysisk tillgänglighet). Hur utrycker vi oss? Hur planerar vi saker och ting? Tänk inkludera! 

När de där tre pelarna är på plats så är de en god grund för att hjulet ovan ska kunna snurra. 

Kompetens handlar om att kunna göra något. Här ryms till exempel legitimation, körkort och certifieringar samt utbildning, kunskap och erfarenhet samt mandat, handlingsutrymme och resurser. Allt det som påverkar om jag tycker mig kunna prestera det som önskas eller krävs. 

Motivation handlar om att vilja. Här finns våra värderingar, våra ambitioner, våra drivkrafter och vår meningsfullhet. Vad vi gillar och inte gillar, vill och inte vill, anser värt besväret och inte. Mod ligger i den här rutan, för om vi tycker att något är tillräckligt viktigt eller roligt så gör vi det, även om vi är rädda. 

Välbefinnande handlar om energi, vår ork. Har vi tagit hand om oss själva – sovit, ätit bra, rört på oss och fått frisk luft? En grundstomme i välbefinnande. Liksom att vi ser till att få återhämtning fortlöpande. Här finns också situationer som kräver energi av oss, såsom att vaka över en sjuk familjemedlem på natten eller ligga i uppslitande vårdnadstvist. 

 

Om jag kan göra något och tycker att det är viktigt men inte orkar så händer inte mycket… 

Eller: jag tycker att det är viktigt och har massor av energi men jag vet inte hur man gör… 

Eller: jag vet hur man gör och har massor av energi men det känns helt meningslöst… 

Dessa tre behöver vara på banan allihop. 

 Säg nu att jag vill måla gult i köket. Jag vet hur man målar så jag tycker att jag kan det. Jag vill gärna ha gult i köket så motivationen finns där. Jag är utvilad och på banan och har energi. Jaha, detta räcker inte i sig för att det ska bli målat gult i köket – jag måste göra något också… 

Den fjärde aspekten är agerandet i sig. Här ryms sådant som påverkar om och när vi gör något. Exempelvis kultur (”vi gör inte så här”), professionalitet i yrket (”detta är rätt sak att göra”), signalsystem (väckarklocka så vi kommer upp eller andra alarm) och ställtid (lätt och roligt har kortare ställtid än svårt och tråkigt…). 

När alla delar i hjulet fungerar så snurrar det = vi presterar något. 

Attityd i mitten, navet, är smörjmedlet. Nu kommer positiv psykologi in i bilden. Vilket inte innebär att skutta runt och hojta ”tjolahopp” utan om att välja med vilket fokus vi gör saker och ting. Om vi ser hot, problem, motsättningar, svagheter och konflikter så smörjer det sämre än om vi ser möjligheter, lösningar, gemensamma nämnare, styrkor och samverkan. Så enkelt är det faktiskt, vår attityd påverkar våra prestationer. (Läs gärna vårt tidigare blogginlägg ”Ser du med ditt goda eller ditt onda öga?” om just attityd, det finns här.

Så när du tänker att du – eller någon annan – inte presterar så behöver du ha i åtanke att det är åtta olika faktorer som påverkar huruvida det blir något bra presterat eller inte. Exakt vad är det som ”fallerar”? Ja det behöver man gräva lite i, ensam eller tillsammans med någon.

Om du känner att du har kört fast avseende en prestation av något slag så kan coaching vara något för dig. Hör av dig då! Likaså om du vill ha en föreläsning eller workshop kring prestationer, på individnivå eller i grupp. Vi bistår dig gärna! 

 

 

Bild: Prestationspallen © Solberga station AB. 

Margareta Carlsson föreläser på Train & Rail

Vi kommer att ställa ut på Train & Rail 2023 på Stockholmsmässan. Väl där kommer vi att lansera ett nytt säkerhetshjälpmedel. I samband med det kommer vår konsult Margareta Carlsson att hålla ett föredrag om ”Den mänskliga faktorn och säkerheten” på mässan, se här.

Du kommer väl? Vi finns i monter A07:08 och vill gärna träffa dig.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

Bild: Train & Rail officiell banner.

 

Train & Rail 2023

I april är det äntligen dags för järnvägsmässa igen. Då går Train & Rail 2023 av stapeln på Stockholmsmässan. Nordens största mässa för hållbara järnvägstransporter. En mötesplats med branschdialoger och affärer i dagarna tre, 25–27 april 2023. Här ryms både infrastruktur, fordon och trafik i såväl mässmontrar som scenprogram, temainriktade forum och samtal. Du kommer väl? Vi finns i monter A07:08 och vill gärna träffa dig.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

 

Bild: Train & Rail officiell banner.

Vet du hur du drar dina slutsatser?

Bilden föreställer ”Slutledningsstegen” (”Ladder of Inference”) av Chris Argyris och handlar om det sätt vi människor ger mening åt saker i våra sinnen och hur det påverkar våra handlingar. Hur vi går från en subjektiv upplevelse till att dra en slutsats och fatta ett beslut.

Man brukar säga att ”vi ser inte saker som de är, vi ser saker som vi är” och det är i linje med detta. Vi drar alla slutsatser på samma sätt men vi kommer fram till olika slutsatser beroende av vad vi har med oss i bagaget. Det är viktigt att ha med sig i alla relationer och förändrings- och utvecklingsarbeten.

Titta på bilden så går vi igenom den nerifrån och upp:

 

I första steget observerar vi vår omvärld och det som händer i den. Vi tar in med alla våra sinnen: hur ser det ut, doftar det, låter det, smakar det, känns det mot huden, vilken energi har det…?

 

I steg två söker vi efter fakta att hänga upp vårt meningsskapande och vår uppfattning på. Allt omkring oss är data. Fakta blir det först när någon har sagt att något är relevant i ett visst sammanhang. (Ett enkelt exempel: Kim har storlek 39 i skor. Det är data. Om Kim ska beställa skor på nätet så är det vitala fakta att Kim behöver storlek 39 på sina skor.) Vi gräver i vår historia: ”Var/när/hur har jag upplevt detta tidigare?”. Så hänger vi upp det vi upplever på något vi tidigare upplevt och gör om data till fakta.

I steg två kan man faktiskt köra fast i sin slutledning om man är med om något man inte har någon erfarenhet av sedan tidigare, då blir det stopp här. Då kan vi exempelvis uppleva det hela traumatiskt eller göra som barn så ofta gör: härma det någon annan gör tills vi tycker oss ha listat ut vad som pågår eller hittar krokar att haka fast vår slutledning i så att vi kommer vidare i processen.

Steg tre: Utifrån de fakta vi väljer ut att hänga upp vår upplevelse på söker vi i våra tidigare upplevelser efter sådant som skulle skapa mening i det vi upplever. (Att t.ex. hänga pynt i en gran är meningsfullt om det är en julgran.) De data/fakta vi väljer att notera blir meningsfulla utifrån vår tidigare erfarenhet: uppväxt, miljö, utbildning, kultur, generation etc. Vi söker i vår egen historia (och inget av det har egentligen med den aktuella situationen att göra).

 

Steg fyra: Vår tolkning och vårt meningsskapande leder fram till en slutsats – som vi dragit på egen hand i vårt eget huvud och som ofta har relativt lite med det vi observerade att göra. (Ex: pynt i en gran är meningsfullt om det är en julgran så jag bestämmer mig för att det är en julgran.)

I steg fem byter hjärnan system, kan man säga, till ”åsikt”, där våra värderingar, drivkrafter, vår motivation spelar in. Vad tycker vi om det vi upplever? Fult, snyggt, bra, dåligt, roligt, tråkigt… Vår åsikt grundar sig åter igen i det vi redan bär på.

Steg sex är satt inom parentes i vår bild av Slutledningsstegen. Det är inte alltid vi agerar på alla slutsatser vi drar, mycket går vi bara omkring och bär på. OM vi agerar så gör vi ofta det genom att prata med någon om det vi upplever. Vi synkar våra upplevelser gentemot andras. (Ex: A säger ”De har en gran i foajén i februari, är inte det lite väl sent på året?” B svarar: ”Jo, det är det.” Så, nu är vi överens, det känns ju skönt…)

 

Blev det du upplevde ”sant” nu? Det mesta vi går omkring och tycker är sant för oss är subjektiva upplevelser och de är inte nödvändigtvis desamma som andras. Just för att vi alla drar slutsatser och fattar beslut på detta sätt och därmed kommer fram till olika resultat finns behov av dialog i organisationer och behov av rättsväsende på samhällsnivå, för att nå fram till gemensamma nämnare eller vad som egentligen hänt i en situation.

Vilken intention har en person bakom sitt handlande? Det vet vi inte, om vi inte frågar. Det gör vi dock inte så ofta, vi tolkar och gissar hellre. De flesta är ganska omedvetna om att det är det vi gör, vi tycker att vi vet. Så agerar vi på det vi tolkat och gissat som om det vore en sanning. Som i stegen ovan.

 

Vi säger inte heller alltid det vi menar, eller säger något alls, till andra. Vi kan därför alla inbilla oss själva att en person har en viss intention bakom sitt beteende, vilket kan skapa konflikter, när det egentligen handlar om missuppfattningar.

Att ställa sig utanför sig själv och reflektera kring detta kräver personlig mognad, och detsamma gäller kring att erkänna för sig själv och andra att man missuppfattat situationen. Det kan vara lättare att hålla fast vid sin missuppfattning – läs gärna blogginlägget vi skrivit tidigare om att vi gärna bekräftar det vi tror oss veta om oss själva, andra och världen i det som kallas konfirmationsbias (finns här)

Man brukar tala om evidens, tolkning och effekt. Evidens är objektiva fakta: X ställde ett glas på bordet. Tolkning är min egen inre slutledningsstege, exempelvis: X ställer disk överallt. Effekt är mitt beteende utifrån min slutsats: Jag skäller på X eller klagar för någon annan på X eller irriterar mig på X eller…

 

Att reflektera kring hur man kommit fram till sin slutsats, sitt behov eller sin sanning i olika situationer och sammanhang är av godo. Att ibland backa sig neråt i sin egen slutledningsstege (vilket man t.ex. kan få bistånd i av en coach) för att kanske dra en ny slutsats som kan vara mer av godo för situationen, sammanhanget, relationen… eller gör att man kommer vidare i en fråga.

I grupper kan det vara bra att dra slutledning tillsammans:

 

Steg 1: Vad är det vi upplever just nu på jobbet / hos kunden / i omvärlden?

Steg 2: Vad är viktiga data i det, vad är relevant för oss att fokusera på  då?

Steg 3: Vad är det som gör detta viktigt och relevant, vad gör det meningsfullt?

Steg 4: Vad betyder det för vad vi ska göra nu då?

Steg 5: Vad tycker vi nu om det vi beslutet? (Inte alla i gruppen kanske tycker att det blev bra men då får man ha dialog kring hur man hanterar det eller ta ett beslut i demokratisk anda eller…)

Steg 6: Så vad ska var och en av oss göra nu då?

 

Om man gör på detta sätt tillsammans är chansen större att alla är med på banan än om var och en drar slutsatser för sig själv.

 

Vill du ha coaching individuellt, i duo eller i grupp för att reflektera kring dina/era slutsatser? Vill du ha en föreläsning eller workshop på temat ovan? Hör av dig! Vi bidrar gärna.

 

 

Bild: Komponerad av Solberga station AB utifrån Chris Agyris modell

Till toppen