0380-203 30|info@solbergastation.se
FacebookLinkedInInstagram

Gemensam säkerhetsmetod

Inom järnvägen talar vi om CSM, Common Safety Method. Ibland om CSM-RA, Common Safety Method – Risk Assessment.

CSM är en EU-gemensam säkerhetsmetod som ska tillämpas av alla järnvägsföretag för övervakning av företagets eget säkerhetsstyrningssystem. Varje järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och enhet som ansvarar för underhåll är ansvarig för att utföra övervakningsprocessen och ska säkerställa att åtgärder för riskhantering som vidtagits av deras entreprenörer också övervakas enligt denna förordning.

Det är europeiska gemensamma krav och arbetssätt för att skapa en god riskhantering på järnvägen. Övervakningen ska göra det möjligt att effektivt hantera säkerheten i järnvägssystemet under drift och vid underhållsverksamhet. Det ska också göra det möjligt att förbättra styrningssystemet när så är behovs.

Kraven kring CSM finner du i EU-förordningen EU/1078/2012, läs mer här.

2022-04-11T19:05:48+02:002020-06-24|Arbetsmiljö, Förändring, Järnväg, Lagar, Lagstiftning, Riskbedömning, Riskfaktorer, Riskhantering, Säkerhet, Säkerhetsstyrningssystem|

Du irriterar mig…

Om man frågar folk efter exempel på besvärliga människor så tar det inte många sekunder innan förslagen kommer. Folk som är positiva eller negativa, högljudda eller tystlåtna, de som har kontrollbehov visavi de som aldrig tar ansvar…

Det är inte andra människor som irriterar oss – det är vi som irriterar oss, utifrån våra reaktioner på andra människor, hur vi tänker om andra människor… Oavsett hur andra människor agerar så är det vårt eget val om vi lägger energi på att irritera oss på dem.

Tre saker triggar oss:
1) Våra värderingar utmanas. Ex: vi anser det viktigt att man säger vad man tycker och inte ”gömmer sig bakom andra” och upplever att den tystlåtna gör det.

2) Något står i vägen för våra behov eller mål vi vill uppnå eller trycker på när det är något vi inte vill. Ex: vi vill ha god stämning på jobbet och irriterar oss på den vi upplever som negativ/som sänker stämningen. Ex: vi eftersträvar lugn och ro och någon trycker på och vill ha förändring.

3) Vi påminns om sidor hos oss själva vi inte tycker om eller om någon vi tidigare stött på och inte tyckt om/haft svårt för/med och inte bearbetat.

Så när vi irriterar oss på någon kan det hjälpa oss att spara energi om vi funderar över vad det är vi tänker som gör att vi irriterar oss…

Låter det vettigt?

2020-06-09T15:41:03+02:002020-06-09|Arbetsmiljö|

Grupputveckling hos Trafikverket.

För dig som är på Trafikverket finns nu möjlighet till grupputveckling, både för chefer och medarbetare.Till det finns även möjlighet till individuella insatser/coaching om det är kopplat till grupputveckling.
 
Trafikverket har upphandlat grupputveckling och KC Group är en av två aktörer som Trafikverket skrivit avtal med. KC Group är ett nätverksföretag som består av associerade samarbetspartners över hela Sverige.
 
Solberga station AB är en av dessa partners och vår Margareta Carlsson är en av coacherna i KC Groups team och därmed möjlig att avropa inom ramen för detta avtal.
 
Avtalet gäller Trafikverket nationellt. Du kan kontakta såväl din HR-avdelning som KC Group eller oss på Solberga station AB om du är intresserad av denna utvecklingsinsats.
2020-06-04T16:03:03+02:002020-06-04|Arbetsmiljö, Nyheter|

Konflikter på jobbet…

Att vi inte vill samma saker och inte vill göra på samma sätt, intressekonflikter och meningsskiljaktigheter, behöver inte leda till konflikt utan är snarare förutsättningar för utveckling, beroende av hur vi hanterar det. Så finns det sådant man kan se ofta ligger och gror och på sikt leder till konflikter.

Exempel:

• Otydlighet – mål, uppdrag, roller, ledarskap, strukturer
• Orättvisa – makt, lön, befogenheter
• För hög arbetsbelastning
• Ojämn arbetsfördelning
• Förändringar – arbetssätt, rutiner, teknik, grupper…
• Kultur präglad av vi-och-de

Vi bär också själva med oss sånt som kan leda till konflikter, om vi agerar på ett omedvetet sätt: egna värderingar och behov. Vi tycker att olika saker är viktigt, bra, rätt etc. och utgår från att våra egna värderingar gäller alla. Vi har ett visst behov av ordning och reda (kvarglömd disk, spela musik…) som vi ser som norm. Vi har egna behov som vi upplever otillfredsställda (bekräftelse, gemenskap…). Vi har egna ”hang-ups” (ex. svårt för auktoriteter). Vi ser oss som viktigare än andra, är själviska, har egna spekulationer kring vad någon har sagt/gjort/tänkt…

Om vi väljer att prata om spelregler på arbetsplatsen så vi kan samsas leder det till att vi kan undvika många konflikter.

Har du varit med om några konflikter på arbetsplatsen?

2020-05-07T15:56:57+02:002020-05-07|Arbetsmiljö, Ledarskap|

Säkerhetsstyrningssystem?

Ett järnvägsföretags samlade rutiner för hur företagets trafikverksamhet ska bedrivas, det är företagets säkerhetsstyrningssystem. Regler för detta finns i förordningen EU/1158/2010 som fr.o.m. 16 juni 2020 successivt ersätts av EU/2018/762.

Säkerhetsstyrningssystemet förkortas SMS (Security Management System). SMS ska innefatta säkerhetspolicy, säkerhetsmål och handlingsplaner. Det ska också finnas beskrivna indikatorer för att mäta utfall samt alla företagets rutiner. Rutiner som berör och påverkar personal (hälsa, kompetens, turlista), fordon (underhåll, användning), trafik (regler som TTJ , egna eller andras tillkommande instruktioner) samt organisation såsom ledningens rutiner och övervakning av verksamheten.

EU-förordningar, lagar, Transportstyrelsens föreskrifter, andra kravställande omständigheter ger oss krav att förhålla oss till men arbetet med att sätta ihop dessa krav med egna önskemål kring verksamheten till en fungerande styrning är företagets egen uppgift. Detta är SMS som ska syfta till att företaget bedriver en ur järnvägshänseende säker verksamhet.

Då företaget även ska förhålla sig till arbetsmiljölagstiftningen är det av godo att foga samman SMS med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).

Vill du ha stöd i ditt arbete med detta? Hör av dig så bistår vi dig.

2022-03-26T12:32:16+01:002020-05-05|Arbetsmiljö, Järnväg, Lagar, Lagstiftning, Ledningssystem, Nyheter, Riskbedömning, Riskfaktorer, Riskhantering, Rutiner, Säkerhet, Säkerhetsstyrningssystem, Trafiksäkerhet|

SMARTA mål

Om vi vill något, sätter upp mål och agerar i enlighet med dem, så kan vi åstadkomma mycket. ”Jag skulle vilja…” är en dröm, en vision. ”Vi ska ha noll olycksfall…” är en ambitionsnivå, eftersom det är ouppnåeligt. ”Framöver ska vi… ” är en viljeinriktning. Ett mål kräver mer. Man pratar ofta om SMARTA mål och det är en akronym som är tänkt att vara till hjälp när man funderar kring sina mål, som individ eller på arbetet.

S – specifikt – målet behöver vara tydligt och avgränsat.

M – mätbart – vilka kriterier eller nyckeltal är det vi ska följa upp?

A – attraktivt – målet ska motivera oss och engagera oss.

R – realistiskt – det ska vara möjligt att uppnå.

T – tidsatt – vi ska ha en deadline när vi ska vara framme, när vi ska mäta utfall.

A – accepterat – ställer alla upp på att nå dit?

”Jag ska börja träna” är inte ett mål men ”Den 30 juni ska jag orka springa 5 km utan att stanna” är ett mål som är konkret, går att mäta, har en deadline. Om vi har hälsan i behåll och fungerande ben så är det troligen realistiskt. Huruvida det motiverar beror förstås på den som sätter upp målet, varför personen i fråga tycker att det är viktigt eller roligt att kunna springa en halvmil.

Samma sak i livet som på arbetet – vi behöver kanske bli bättre på att sätta SMARTA mål om vi ska ta oss dit?

2020-04-24T08:05:43+02:002020-04-24|Arbetsmiljö, Ledarskap|

Kompetensutveckling vid korttidsarbete

Den lagändring av Lag om stöd vid korttidsarbete (2013:948) som trädde ikraft den 7 april bygger på en utredning (SOU 2018:66) om ett utökat stöd vid synnerliga behov, som de som råder nu. I pressmeddelande från regeringen i augusti 2018 säger finansminister Magdalena Andersson:

”Korttidsarbete är ett alternativ till stora uppsägningar. Det ger en möjlighet för kompetensutveckling och samtidigt en trygghet för den som får behålla sin anställning.”

På Tillväxtverkets hemsida framgår att arbetsbefriad tid under korttidsarbete får användas till utbildningsinsatser och kompetensvalidering.

”Tillväxtverket ställer sig positivt till arbete med kompetensutveckling under arbetsbefriad tid, då näringslivets kompetensförsörjning är en avgörande tillväxtfråga på lång sikt. Ersättning för korttidsarbete betalas ut under förutsättning att tiden inte betraktas som arbetstid. De lokala parterna har möjlighet att komma överens om att det ska ske kompetensutveckling under korttidsarbetet. Möjligheten finns att t.ex. anordna interna eller externa utbildningar, gå bredvid en kollega eller genomföra kompetensvalidering.”

Med lokala avtal om saken, kan alltså del av arbetsbefriad tid ägnas åt utbildningsinsatser utan att det räknas som arbetstid under arbetstidsförkortningen. Läs mer här. 

Det finns en möjlighet till ekonomiskt stöd för sådana utbildningsinsatser.

Arbetsmarknadsdepartementet säger i ett pressmeddelande att 298 MSEK i socialfondsprogrammet har omfördelats till utbildning av varslade och korttidspermitterade personer.

Fram till den 5 maj 2020 finns det möjlighet att söka bidrag ur ESF, Europeiska socialfonden. Ingen medfinansiering krävs. Utbildningsinsatserna ska påbörjas snarast, dock tidigast 1 juni. Utbildningens mål ska vara: ” 1. stärker positionen inom ramen för nuvarande anställning, eller

2. står bättre rustade för anställning inom ett annat företag eller en annan bransch.”

Mer information om att söka medel finns här. 

Insatserna under rådande kris innebär alltså en utökad möjlighet till ekonomiskt stöd för korttidsarbete, och att den arbetsbefriade tiden kan användas för kompetensinsatser för den korttidsarbetande personalen, samt att det finns pengar att söka för att finansiera sådana kompetensutvecklingsinsatser.

Kan ditt företag dra nytta av dessa åtgärder? Vi är ett utbildningsföretag som står redo att bistå er i era kompetensutvecklingsinsatser.

2020-04-21T13:07:48+02:002020-04-21|Arbetsmiljö, Kunder, Ledarskap, Utbildning|

Mänskliga faktorn på järnvägen

EU/2018/762 ersätter EU/1158/2010 successivt fr.o.m. 16/6-20. Vi upplever de nya reglerna som tydligare, enklare att förstå, mer kompletta. Kraven kring mänskliga faktorn i säkerhetsarbetet skärps.

”Det är av avgörande betydelse att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare har ett systematiskt tillvägagångssätt genom vilken mänskliga prestationer stöds och mänskliga och organisatoriska faktorer hanteras inom säkerhetsstyrningssystemet.”

”Det sätt på vilket säkerheten uppfattas, värderas och prioriteras inom en organisation återspeglar det verkliga engagemanget för säkerhet på alla nivåer inom organisationen.

Därför är det också viktigt att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare identifierar sådana handlingar och beteenden som kan forma en positiv säkerhetskultur och att de, genom sitt säkerhetsstyrningssystem, främjar denna kultur av ömsesidig tillit, förtroende och lärande i vilken personalen uppmuntras att bidra till att utveckla säkerheten genom att rapportera om farliga händelser och lämna säkerhetsrelaterad information.”

Företagskultur, arbetsmiljö, människan är central. Vi bistår er gärna i att uppgradera SMS att täcka in de nya reglerna. Vi utbildar/utvecklar i ämnen som berör mänskliga faktorn, ex. kommunikation, gruppdynamik, stress….

Hör av dig så berättar vi mer!

2020-04-16T11:53:38+02:002020-04-16|Arbetsmiljö, Järnväg, Ledarskap, Personsäkerhet|

Riskbedömningar kring Covid-19?

Så här i Corona-tider är det många som funderar över hur man ska hantera de risker som finns – och vilka riskerna egentligen är? Det är en fråga inte bara arbetsgivare ställer sig utan såväl smittskyddsexperter som statsöverhuvud och medborgare över hela världen just nu. Det är inte en enkel situation. Vilket gör riskbedömningarna i den egna verksamheten än viktigare.

Arbetsmiljöverket menar att arbetsgivare ska göra riskbedömningar som vanligt, alltså på samma sätt som i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet, inkl. att ta hänsyn till hur arbetet är organiserat och vem som utför det, och utifrån det fatta beslut om åtgärder.

”Vi är inte konsulter till arbetsgivarna som sitter och hjälper dem att göra riskbedömningar” säger Björne Olsson, enhetschef Arbetsmiljöverket, i artikeln.

Det är vi. Om du vill ha hjälp med dina riskbedömningar så kan vi så bistå dig. Corona-tider eller inte, vi finns här om och när du behöver – om det inte passar fysiskt så över telefon eller t.ex. Teams.

Läs hela artikeln här.

2020-04-14T09:56:29+02:002020-04-14|Arbetsmiljö, Järnväg, Nyheter|

Arbetsplatser och arbetsutrustning

Idag en liten fundering…

Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2)” gäller utformning och underhåll av arbetsplatser, förbindelseleder och personalutrymmen. I den kan vi läsa att en arbetsplats är ”varje plats inne eller ute där arbete utförs stadigvarande eller tillfälligt”.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)” kan vi läsa att ”arbetsutrustning” är t.ex. maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet. ”Användning” i sin tur är start och stopp, nyttjande, transport, montering, installation, demontering, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.

Det kan man fundera kring en stund, vad det betyder i olika situationer på järnvägen. Vad är t.ex. ett lok för lokföraren – arbetsplats eller arbetsutrustning?

2020-03-12T15:40:32+01:002020-03-12|Arbetsmiljö, Järnväg|
Till toppen