0380-203 30|info@solbergastation.se
FacebookLinkedInInstagram

En dag hos administratören

Vi på Solberga station AB utgår alla hemifrån i vårt arbete och arbetar ofta på distans. Idag kommer ett inlägg från vår administratör Victoria om hur det kan se ut hos henne:

– Här sitter jag i sommarsolen och arbetar tillsammans med lägenhetens minsta inneboende, Toka.

Att kunna arbeta hemifrån betyder för min del, en hel del kattumgänge med katter som inte verkar ha fått memot om att katter sover 16h om dagen. Det betyder dock att jag knappt behöver hålla koll på det där med tid för paus.

För jag får nästan alltid lagom med bensträckare under jobbpassen, genom att det kommer en aningen uttråkad innekatt, stryker sig längs benet eller ger ifrån sig ett litet jam tittar på mig väldigt menande.

Just denna dag passade jag på att arbeta några timmar utomhus, det var inte riktigt så rofyllt som jag tänkt mig men kan jag göra katterna glada med att det händer lite, smittar deras glädje av sig till mig. Jag är glad över att mitt jobb låter mig jobba vart jag vill de flesta dagarna.

Eftersom jag är av dom som inte fått mycket till melanin slängde jag upp ett paraply som solfång efter en stund. Det tyckte huskatt nr. 2, Tosse, var himla spännande och började utforska, vilket avslutades med gnagande på metallknopparna.

Ja, det blev kanske inte fridfullt som sagt men glädjerikt, lika värdefullt det också.

Och ibland behöver man bara vara i nuet, beredd på snabba svängar.

Så är det att vara kattägare som jobbar hemifrån och administratör, många bollar i luften med olika individer samtidigt.

 

 

 

 

 

Bild: Victoria Bäckelie, Solberga station AB

2022-10-14T14:25:30+02:002022-10-20|Arbetsmiljö, Om oss på företaget|

Yttrandefrihet och lojalitetsplikt

Vi har en lagstiftning kring visselblåsare som väcker funderingar kring yttrandefrihet och lojalitetsplikt, så vi skriver kort om det idag.

Yttrandefriheten innebär att:

  • Varje medborgare har rätt att i tal, skrift eller bild meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor. (Enligt 2 kap 1 § regeringsformen (1974:152)
  • Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. (EU Charter of Fundamental Rights)
  • Följande skäl (exempelvis) anser Europakonventionen vara godtagbara för att begränsa yttrandefriheten: ”… till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter …”

Lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren kan exempelvis begränsa yttrandefriheten. Den innefattar att man:

  • som anställd är skyldig att utföra de arbetsuppgifter arbetsgivaren ålägger en.
  • ska sätta arbetsgivarens intressen först på arbetet.
  • lyder under viss sekretess.
  • som anställd är skyldig att ge arbetsgivaren de uppgifter som denne behöver för att kunna fullfölja sina skyldigheter som arbetsgivare (ex. kring arbetsmiljöansvar).

 

Visselblåsarlagen ska skydda arbetstagare som rapporterar om missförhållanden och som slår larm om allvarliga missförhållanden i en verksamhet. Den nya lagen skyddar även de som larmar om missförhållanden där det finns ett berättigat intresse för allmänheten att få reda på det som kommer fram.

 

 

 

Bild: Pixabay/Peggy_Marco.

2022-10-14T14:07:34+02:002022-10-18|Arbetsmiljö, Lagar, Regler, Riskfaktorer|

Varför är jag på jobbet?

Nu är vi på väg in i höstsäsongen och det är inte ovanligt att man ställer sig den här frågan efter att under sommarmånaderna funderat på livets olika beståndsdelar.

Vill jag ha det här jobbet, och därmed åta mig hela jobbet, avseende såväl verksamhet som arbetskamrater och kultur?

Om du svarar nej på det, så behöver du fundera kring vad det då är du faktiskt vill. Du är inte bra vare sig för dig själv eller någon annan om du är på fel plats i livet. Vad väntar du på? Agera.

Du bidrar till arbetsmiljön på din arbetsplats – för reflektion kring det så tipsar vi om ett inlägg från 2020 på temat: Ansvar för arbetsmiljö

 

Om du svarar JA på frågan ovan, så ge dig hän!

 


 

 

Bild: Pixabay/Peggy_Marco.

2022-10-11T13:10:38+02:002022-10-13|Arbetsmiljö, Mål, Personlig utveckling, Självledarskap, Vanor|

Jobba hemma

En av fördelarna med att jobba så fritt som vi gör på Solberga station AB är att vi kan jobba var vi vill.

Alla har placering i bostaden och utgår därifrån, även om vi även har vårt huvudkontor på stationen och dessutom ofta är hos kund.

Margareta skickade in den här bilden med följande kommentar:

– Hur är det nu, har jag inte höj-och-sänkbart skrivbord och bra stol, skärm och belysning på hemmakontoret?

Varför sitter jag då som ett C i soffan och jobbar? Samtidigt som jag undervisar bl.a. i ergonomi. Det är inte alltid så lätt att leva som man lär…

 

 

Foto: Margareta Carlsson, Solberga station AB

2022-09-27T13:13:38+02:002022-10-04|Arbetsmiljö, Om oss på företaget|

Karpmans drama-triangel

Har du hört talas om Dramatriangeln (The Drama Triangle)? Det är en modell över roller och interaktioner i personkonflikter, skapad av psykiatern Stephen B. Karpman.

En dramatriangel uppstår när någon person ikläder sig rollen som Anklagare eller Offer. Den personen känner sen behov av att ”värva” andra personer i konflikten – ingen vill ”vara ensam i eländet”. Det händer ofta att en person uppmuntras att gå in i situationen som ”Hjälpare”. Spelarna i dramat tar på sig roller som inte är statiska utan man kan röra sig i olika roller i triangeln och därför kan olika scenarion utspela sig.

Personerna som deltar i dramat får sina ofta både outtalade och omedvetna psykologiska behov tillfredsställda på ett sätt som de själva anser motiverat. Var och en agerar på ett sätt som fyller de egna behoven. Det är dock en destruktiv dynamik som pågår som inte leder till att människor är sitt bästa jag eller att människor och/eller relationer utvecklas på ett positivt sätt.

Vi kan alla känna igen oss i detta. Vi kliver alla då och då in i någon av dessa roller. Med personlig mognad kan man lära sig känna igen när man gör det och aktivt ta sig därifrån. För det gynnar inte någon av oss att vi spelar upp dessa draman sinsemellan. Det vi i stället generellt behöver träna på är respekt, ödmjukhet och dialog så att vi kan möta varandra i det.

 

 

 

Bild: Skapad av Solberga station AB utifrån modellen ”Karpmans dramatriangel”.

2022-09-27T12:46:47+02:002022-09-29|Arbetsmiljö, Kommunikation, Kultur, Människan, Personlig utveckling, Perspektiv, Självledarskap, Teamutveckling|

Bromssträckor med tåg – visste du att…?

Om man kör ett X2000-tåg i 200 km/h och sedan behöver bromsa för att något händer på spåret så är bromssträckan från 200 km/h till stopp ca 1700 meter. På helt plan mark.

Ett godståg i 100 km/h har en bromssträcka på ca 1000 meter från 100 km till stopp.

Källa: ”Den svenska järnvägen” av Sven Bårström och Pelle Granbom, utgiven av Trafikverket.

Lägg därtill att när man väl hör tåget komma så är det i princip redan framme där man står…

 

 

 

 

Bild: Pixabay/Picudio

2022-09-26T16:38:59+02:002022-09-27|Arbetsmiljö, Infrastruktur, Järnväg, Lok, Lokomotor, Motorvagn, Säkerhet, Veterantåg|

Säkra beteenden

Jobbar du på ett ur olika perspektiv säkert sätt? För oss i järnvägsbranschen är säkerheten central – men genomsyrar den oss både externt och internt?

När man pratar om säkerhet så handlar det oftast om fysik och teknik. Säkra beteenden innefattar detta men också organisatoriska och sociala faktorer, och då pratar vi oftast om trygghet. De sitter ihop de där två, säkerhet och trygghet. Enkelt skulle man kunna säga att vi vill vara säkra så att vi inte får en nedfallande travers i huvudet och vi vill vara trygga så att vi inte får en kniv i ryggen av någon.

När man pratar om säkerhet så är säkerhetsmedvetenhet hos de som berörs viktigt och ett begrepp som används är säkerhetsmognad. För att exemplifiera säkerhetsmognad så beskriver vi i dag den s.k. Bradley-kurvan (The DuPont Bradley Curve).

Se bilden. Vertikalt är olycksfallsfrekvens, dvs. antalet olyckor som sker i organisationen. Horisontellt är relativ kulturell styrka, dvs. säkerhetsmognaden i kulturen i organisationen. Ju lägre mognad, desto fler olyckor – ju högre mognad, desto färre olyckor.

”The stages of the DuPont™ Bradley Curve™” beskriver fyra steg av säkerhetskulturmognad:

  • Reaktiv – Människor går till jobbet och kör på, man går på instinkt och reagerar, tar inte ansvar och tänker ”olyckor händer”, även om det innebär en viss oro. När något händer så lär man sig relativt lite av det utan går vidare, säkerheten ligger liksom utanför en själv.
  • Beroende – Människor ser på säkerhet som regler man måste följa, regler som någon annan satt upp – så när ”någon annan” inte är i närheten så följer man dem kanske inte heller… Olycksfrekvensen minskar men ansvaret är chefens eller någon annans snarare än ens eget.
  • Oberoende – Människor tar ansvar och tänker att de själva kan göra skillnad med sina handlingar. Fokus är på att skydda sig själv. Olycksfrekvensen minskar ytterligare.
  • Ömsesidigt beroende – Arbetsgruppen och alla människor i den känner gemensamt ägande och ansvar för säkerhetskulturen. Fokus på att tillsammans bry sig om och skydda både sig själva och varandra och andra. De tänker att det är möjligt att undvika skador om alla bara drar sitt strå till ”säkerhets-stacken”.

Man kan ha hög säkerhetsmedvetenhet men ändå vara en risk och inte jobba säkert i tre olika situationen: man är trött, man är stressad och/eller man är hemmablind. Det ska man ha med sig, ingen av oss är ofelbar. Vi behöver hjälpas åt om vi ska jobba säkert.

Därför skickar vi här med sju frågor att ställa sig inom gruppen/teamet:

  • Var är vi i vår grupp när det gäller säkerhetsmognad och säkerhetskultur?
  • Hur är vår attityd gällande säkerhet, säkerhetstänkande och säkerhetsbeteende – är det t.ex. tufft att jobba säkert eller tufft att ta lite risker en gång ibland?
  • Vad är positiva beteenden hos oss när det gäller säkerhet?
  • Hur ger vi varandra positiv återkoppling när någon gör något som är bra för säkerheten?
  • Vad är negativa beteenden hos oss när det gäller säkerhet?
  • Hur ger vi varandra konstruktiv kritik när någon gör något mindre bra och hjälper varandra att bli allt säkrare både som individer och som team?
  • Vad mer kan vi göra för att tillsammans hjälpas åt kring säkra beteenden och främja en god säkerhetskultur?

 

 

 

 

Bilden skapad av Solberga station AB utifrån modellen ”The stages of the DuPont Bradley Curve”.

 

 

2022-09-19T14:37:53+02:002022-09-22|Arbetsmiljö, Kultur, Lärande, Personsäkerhet, Riskfaktorer, Säkerhet, Team|

Vad är en kränkning i lagens mening?

Frågan om kränkning kommer upp då och då. Är man kränkt om man känner sig kränkt?

En kränkning i lagens mening är ett angrepp mot någons person, frihet, frid eller ära. Kränkning är en egen form av skada, varken personskada eller ekonomisk skada, som regleras i 2 kap. 3 § och 5 kap. 6 § skadeståndslagen.

För att kränkning ska anses uppstå krävs att det är en attack mot någons integritet samt att personen i fråga på något sätt värnar sin integritet och inte själv “bjuder in” till kränkningen. Ex: en person ger sig frivilligt in i ett slagsmål och då kan man inte åberopa att man blivit kränkt av slagen som utdelats under slagsmålet.

När man bedömer kränkning tas hänsyn till omständigheterna. Har handlandet: haft förnedrande/skändliga inslag, varit ägnat att framkalla rädsla för liv/hälsa, riktat sig mot en person som har svårt att värna egen integritet, inneburit missbruk av beroende- eller förtroendeställning och/eller varit ägnat att väcka allmän uppmärksamhet? Sexualbrott, grova våldsbrott och upprepade handlingar ses som grövre kränkningar.

 

”Kränkande särbehandling” avseende arbetsmiljön (Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4) är handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Det är relevant att definiera kränkning och, som Arbetsmiljöverket uttrycker det, ”diskutera vad som kan vara kränkande särbehandling på er arbetsplats”.

Om man inte objektivt definierar vad som utgör en kränkning riskerar man att underminera såväl yttrandefriheten som återkoppling i syfte att utvecklas i arbetet och på arbetsplatsen.

Bagatellartade och ömsesidiga konfliktytor omfattas inte av kränkningsterminologin. Det är en del i alla relationer. Så man kan alltså känna sig kränkt utan att lagligt sett vara det.

 

 

 

Bild: Pixabay/Anemone123.

2022-08-23T12:45:43+02:002022-08-30|Arbetsmiljö, Kultur, Ledarskap, Människan, Personlig utveckling, Säkerhet, Trygghet|

Aktiv-passiv-reaktiv-proaktiv

Var lägger du ditt fokus och din energi?

 

Nu drar höstsäsongen i gång. Hur ska den utspela sig? Idag förmedlar vi en modell från Margareta Carlsson, som hon skapat och brukar rita då och då när hon arbetar med chefsutveckling. Bilden handlar om huruvida du agerar reaktivt eller proaktivt visavi omvärlden och huruvida du intar en passiv eller aktiv hållning. Din energi och ditt fokus påverkar ditt agerande och därmed dina resultat.

Längst ut på skalan åt det passiva hållet så gör man inte mycket. Synonymer till passiv är exempelvis oföretagsam, sysslolös, initiativlös, viljelös, likgiltig, trög, slö och lat. Längst ut på skalan åt det aktiva hållet så gör man massor. Synonymer till aktiv är exempelvis företagsam, sysselsatt, driftig, effektiv, flitig, rörlig, pigg och vital.

Längst ut på skalan åt det proaktiva hållet tar man kommando över sig själv, sitt liv och sina omständigheter och skapar det man vill uppnå och ha. Längst ut på skalan åt det reaktiva hållet reagerar man på omvärlden och det som händer en, tar det man får och är ett ”offer för omständigheterna”.

Man kan vara reaktiv och passiv och då blir inte mycket gjort alls, och när man väl gör något så blir man något av en skugga (och risk för depression finns). Man kan vara reaktiv och aktiv och då gör man ”tusen saker” och håller sig sysselsatt, men huruvida det är rätt saker man gör eller vad resultatet blir är oklart (och risk för utmattning finns). Man kan vara proaktiv och passiv och det innebär att man inte ”springer på bollar” som inte leder dit man tänkt ta sig. Man kan vara proaktiv och aktiv och då agerar man på sådant som leder mot satta mål.

Vi tar ett exempel: Du vill ut och resa. Agerar du reaktivt så kommer du att vänta på att någon annan tar initiativ till en resa och ”haka på” och så kommer du dit den som arrangerar resan vill, på gott och ont. Om du agerar proaktivt så funderar du på vart du vill resa och tar mått och steg för att ta dig dit. Säg att du vill åka till Danmark. Först och främst har du själv bestämt varför du vill åka dit och är motiverad. Sedan undersöker du på vilka sätt du skulle kunna ta dig till Danmark och väljer det som du tycker passar dig bäst, vi väljer tåget. Du räknar ut när du behöver gå hemifrån för att vara i tid till tåget. Hemma packar det du behöver ha med dig utifrån syftet med resan hur du tänker dig att resan och vistelsen i Danmark ska bli. Du går hemifrån i anpassad tid och ställer dig på perrongen. När det kommer tåg som inte går till Danmark så är du passiv och låter dessa passera. När tåget till Danmark kommer så är du aktiv och kliver på. Du sitter passivt kvar på tåget när det stannar vid olika stationer på vägen och är aktiv när du är framme i Köpenhamn och kliver då av tåget. Du är framme. (Nu börjar nästa steg i resan – vad var syftet med Köpenhamn?)

Så gott som alla är vi proaktiva i vissa lägen och reaktiva i andra. Om man vill, ska eller bör leda sig själv eller andra så behöver vi dock träna på proaktivitet. För att kunna vara proaktiv behöver man ha satt upp visioner och mål för hur man vill vara, vad man vill göra och/eller åstadkomma. Hur vill jag känna mig? Hur vill jag bli uppfattad? Vad vill jag åstadkomma? Vad vill jag jobba med? Hur vill jag leva? Och på arbetet: vilket är mitt uppdrag?

På arbetsplatsen är principen den samma som med resan ovan. Vart ska vi? Vision och mål. Varför ska vi dit? Motivation och engagemang. Hur tar vi oss dit? Strategier och processer. När behöver vi börja respektive vara framme? Tidsramar. Vad behöver vi ha med oss? Förutsättningar och verktyg. Hur vet vi när vi är framme? Tydlighet kring mål. Vad är viktigast och lägger vi mest krut på? Prioriteringar.

När man är reaktiv är det lätt att skylla på andra eller på omständigheterna men kanske är det faktiskt så att man själv inte tagit kommando – för att man inte vet vad man vill, för att man inte vågar, för att det är enklare att låta andra stå till svars… Det kan vara skönt att slippa ta ansvar för sig själv och för det sätt man bidragit till situationen på, men det utvecklar en inte som människa och att skuldbelägga sig själv och/eller andra bygger vare sig självaktning hos en själv eller goda relationer. Åtminstone inte på sikt.

Så dagens reflektionsfrågor är: Var har du själv ditt fokus? Var lägger du själv din energi? Vilka resultat är det du vill uppnå? För dig själv, ditt arbete, dina relationer och ditt liv.

 

Bild: Solberga station AB

2022-08-12T10:35:37+02:002022-08-25|Arbetsmiljö, Effektivitet, Förändring, Ledarskap, Ledningssystem, Mål, Människan, Prioriteringar, Självledarskap, Utveckling, Vision|

Loket – vad är det?

Är det en arbetsplats eller ett arbetsredskap eller…?

 

Om vi läser i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)” så är definitionen på en arbetsplats denna:

”En plats för arbete, inklusive förbindelseleder och personalutrymmen, till vilken en arbetstagare har tillträde under sitt arbete.

Arbetsplatser kan finnas både inomhus och utomhus och vara både stadigvarande och tillfälliga.”

 

I samma föreskrift kan vi dock läsa att föreskriften inte omfattar arbetsplatser i transportmedel.

Om vi då läser i föreskriften ”Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)” så är definitionen på arbetsutrustning den här:

”Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet.”

 

Vad är då ”användning”? Samma föreskrift definierar:

”Aktivitet med arbetsutrustning, som start och stopp, nyttjande, transport, montering, installation, demontering, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.”

 

Det ligger närmare till hands att loket alltså är arbetsutrustning snarare än arbetsplats.

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Michael Carlsson, Solberga station AB

2022-08-19T11:39:01+02:002022-08-23|Arbetsmiljö, Lagar, Lok, Lokomotor, Motorvagn, Regler, Tåg, Veterantåg|
Till toppen