Vi utreder och reviderar

Ett av våra verksamhetsområden är experttjänster. Vi mäter tillämpning och efterlevnad av befintliga säkerhetsstyrningssystem hos några av våra kunder genom exempelvis internrevisioner, kvalitetsuppföljningar och leverantörsuppföljningar. Vi utreder organisation, processer och rutiner och ger förslag på förbättringsåtgärder. Vi bidrar även med expertis i samband med riskhanteringsprocesser eller moment i övervakningsprocesser. 

Det är ofta vår konsult Michael Carlsson som är ute på den typen av uppdrag. På bilden står han redo att sätta sig i bilen för de här uppdragen tar honom från norr till söder, där våra kunder finns. 

Foto: Solberga station AB 

 

Nyhetsbrev!

Vi har precis skickat ut vårt nyhetsbrev! I det kan du läsa om t.ex. den nya appen Vilicus Moneo, arbetsmiljö, regler, psykisk hälsa och om AI-kloner. Nyhetsbrevet kan du läsa här

Och du, för att vara säker på att du får vårt nästa nyhetsbrev, fyll i din mejladress i det gula fältet du hittar längst ned på hemsidan här. Kom ihåg att bekräfta din mejladress i det mejl du får efter registreringen.

Nyhetsbrevet skickas generellt ut en gång i kvartalet och innehåller information om nya lagar inom järnväg och arbetsmiljö plus andra inspel för reflektion på dessa områden och ledarskap.

Vi berättar förstås också om nyheter hos oss eller i våra tjänster, när sådana finns.

Varmt välkommen!

Bild: Pixabay/shougi
Text och logotyp Solberga station AB
2023-09-21T08:39:04+02:002023-06-15|Arbetsmiljö, Järnväg, Nyheter, Säkerhet|

Ångans dag!

Första lördagen i juni är det Ångans dag! Vattenånga är det medium som betytt mest för samhällets utveckling de senaste 300 åren, och fyller fortfarande en viktig funktion, till exempel i våra kärnkraftverk.  
 
Redan under antiken kände man till ångans kraft, det mest kända exemplet är kanske Herons ångkula (läs här ) men det svåra kan man säga var hela tiden att kunna tillverka kärl som klarar att stå emot ångans inneboende kraft.  
 
När vatten kokar och övergår i ånga expanderar det 1700 gånger vilket skapar det tryck som sedan används för arbete, eftersom det slutna kärlet som det kokande vattnet befinner sig i är av en konstant volym. Värmen påverkar materialets hållfasthet, effektiva tätningar är svåra att göra, det ökande trycket i sig utgör en kraft som vill få kärlet att brista, och när man leder ut ångan ur kärlet för att utföra ett arbete så krymper ångan tillbaka till vatten så fort den kondenserar och kraften är borta, det blir bara en fjutt kvar.  Kokpunkten stiger med ökande tryck i kärlet så ju högre tryck man har, desto mer måste man elda under kärlet för att fortsätta ångbildningen.  
 
Det kan låta som en nackdel men är också en fördel. Det betyder att det vatten som finns i pannan och som är värmt till en temperatur som motsvarar ångbildningstemperaturen vid ett bestämt tryck fortsätter att avge ånga när ånga förbrukas ur pannan. Vid 12 kilos tryck är temperaturen på vattnet i pannan 187 grader. Det mesta är vatten, den övre femtedelen av pannan innehåller ånga. När ånga tas från pannan sjunker trycket, kokpunktstemperaturen sjunker alltså också eftersom den är direkt kopplad till temp och tryck. Vattnet har 187 graders temp och när ånga lämnar pannan och orsakar ett tryckfall så kompenseras det av att vattnet har några graders marginal till rådande kokpunkt vid det nya lägre trycket och därför avger “ny” ånga, så att trycket i pannan upprätthålls trots att man tar ut ånga ur pannan. Bara elda på och ha gott om vatten i pannan, så kan man ta ut ett konstant tryck av ånga ur pannan alltså.  
 
Men det tog ett tag innan en sådan panna som höll för trycket och material som kunde täta kolvstänger och annat som behövs för en maskin som drivs av ånga kunde byggas. Det skulle dröja till 1700-talet innan mekanik och teknik kommit så långt att ångans kraft kunde börja användas “praktiskt”. James Watt brukar kallas ångmaskinens fader, han var inte först med ångmaskiner men han utvecklade den så att den kunde komma till praktisk användning i ett flertal användningsområden. Detta gav “billig kraft” så att industrialismen kunde bli verklighet.  
 
Industrier behöver logistik, och det var ångmaskinen som även där stod för genombrottet. Först ut var Joseph Cugnot som 1769 byggde en “ångvagn”, en traktor kan man säga (läs här ). Den kunde dra 4 ton i 4 km/t. Den var svår att styra vilket innebar att Joseph var den förste som dömdes för vårdslöshet i trafik, och såväl Josephs som ångvagnens karriär tog slut när den brakade in i en mur 1771. Ånga som kraftkälla till fordon tog en liten paus i utvecklingen, men lärdomar hade ändå dragits.  
 
Järnvägar som idé har också funnits sedan antiken, och använts kontinuerligt sedan dess, i form av trästockar som styr hjulen eller nedsänkta spår i stenlagda vägar. Vägar av järn, alltså med räls, får sitt genombrott då man i England ska anlägga en sådan väg av järn mellan Liverpool och Manchester. Ingen vet ännu hur ett lokomotiv ska se ut även om det finns ett fåtal experimentella föregångare. Därför anordnas en tävling där intresserade bjuds in att bygga ett lok och tävla med detta i en uthållighetstävling (läs här ). Det lok som kör fortast och håller hela tävlingen ut vinner kontraktet att få leverera lok till den nya järnvägen. Det blir George Stephenson och hans lokomotiv “Rocket” som vinner. En av utmanarna var John Ericsson från Sverige, som visserligen var snabbare men som råkade ut för ett haveri under tävlingen. I ärlighetens namn så vann rätt lok, och dess grundkonstruktion stod som modell för alla ånglok som byggdes sedan dess ända fram till så sent som 1990, med några få experimentella undantag. 
 
Nu har industrin nyckeln till den logistik som behövs för den nya tillverkningskapaciteten som ångmaskinen möjliggjort. Vi kan se på vad den till exempel betydde för vår svenska bergshantering. Gruvor, masugnar och hammare låg utspridda därför att de behövde vattenkraft och skog till rörelseenergi och bränsle, därför konkurrerade de om dessa resurser och det var av vikt att lägga dem så långt ifrån varandra att naturresurserna i närområdet räckte till. På 1700-talet var området kring Falu koppargruva helt avskogat på en radie av 10-15 mil kring gruvan.  
 
När malmen skulle transporteras till masugnen och järnet i form av göt skulle transporteras till hammaren som smidde stänger av järnet, och dessa stänger sedan skulle vidare till en exporthamn, så led man svårt av markens bärighet och årstiderna. Vägnätet var mer stigar, och marken bar endast på vintern när tjälen låg i marken för de tunga transporterna av malm och järn. Så bönderna hade en “sidoverksamhet” med hästdragna foror på vintern för att hålla industrin i gång och bygga upp deras lager inför nästa vår, sommar och höst. Från gruva till exporthamn tog transporten genom dessa förädlingsled i praktiken tre år, oavsett hur långt avståndet egentligen var. Årets produktion var helt beroende av vad som kunnat transporteras under föregående vinter. 
 
När ångmaskinen kom och järnvägar byggdes var kraftkällan till industrin oberoende av vattendragen, nu kunde bränsle till ångmaskiner fraktas fram med järnväg till där det behövdes. Och produktens transport var inte heller beroende av årstiden längre. Processtiden från gruva till hamn kunde nu kortas ned från tre år till två veckor eller mindre. Överallt där järnvägar drogs fram, erhöll man liknande enorma fördelar. Inrikes resor blev nu en realitet vilket betydde mycket för handeln av de nya varor som nu kunde produceras i en aldrig förr skådad takt. Resan Stockholm-Göteborg tog i regel kring tio dagar, 1862 då järnvägen stod klar mellan städerna tog den 14 timmar.  
 
Fördelarna var ganska uppenbara, stora statslån togs upp och ett stambanenät byggdes ut i södra och mellersta Sverige, med planer på att fortsätta norrut vilket man också gjorde. Kostnaden för den första etappen med södra, västra och de sydligaste delarna av norra stambanan kostade i dagens penningvärde runt 700 miljarder, vilket lustigt nog är ungefär vad man tror att det idag omdiskuterade höghastighetsnätet också skulle kosta.  
 
Idag har vi lite baksmälla efter industrialismen och framför allt ser vi på den ur dess miljökonsekvens, och det är nog riktigt att allting inte var (eller ännu är) så bra. Men vi kan också jämföra med den förpestade öken som omgav Falun på 1700-talet, vilket hade varit alternativet än idag om vi inte hade haft ångmaskinen. För sin tid, var ångans epok ett lyft för miljön. Men tillväxten skapade spridning och lönsamheten skapade befolkningsökning, även det som en gång var “bättre” kom att bli en belastning. Med den snabba utveckling som nu sker på områden som informationsteknologin kan man kanske redan börja skymta hur den kommer att visa upp nackdelar av samma slag. Vår elektroniska utrustning som telefoner, datorer och nätverk drar ofantliga mängder energi, som vi inte har täckning för i längden. Det är helt enkelt inte hållbart med ett IT-samhälle precis som det inte var hållbart med industrialismen eller det förindustriella samhället. Ju fler vi är på jorden, desto snabbare är takten för innovationer och nya idéer. Det är inte omöjligt att den som läser det här en dag kommer att bli indragen i post-IT-perioden av mänsklighetens utveckling.  
 
Ett miljövänligare kraft– eller energimedium än ångan är svårt att tänka sig. Problemet ligger i att framställa värmen som förångar vattnet på ett alltigenom miljövänligt sätt och att hindra värmeförluster då ångan lagras och transporteras till den maskin där dess kraft ska omsättas så att energin omsatt från värme till tryck inte går förlorad. Kanske har vi idag redan allt vi behöver för att lösa dessa hinder?  
 
Idag firar vi Ångans dag, inte bara till minne, utan vi föreslår också till hågkomst om att vi sitter på en del rätt fantastisk teknologisk kunskap som ännu kan ha en viktig roll att spela i framtiden. 

 

 

Bild: Solberga station AB

2023-06-28T16:15:58+02:002023-06-01|Historia, Järnväg, Lok|

Järnvägspodden om Vilicus Moneo

Förra veckan berättade vi om den nya appen Vilicus Moneo, som vårt systerbolag Solberga Idéer AB utvecklat tillsammans med Tydal Systems AB. Vilicus Monoe är en gränspunktsdetektor som fungerar som stöd för personal som arbetar på spårbundna arbetsmaskiner exempelvis i dessa situationer: arbetssträcka som överlappar driftplatsgränsen där A-skydd ska övergå till spärrfärd eller omvänt, och för att förhindra otillåten rörelse utanför A-skyddsområde.

I Järnvägspoddens senaste avsnitt (6/2023) rapporterar man från Train & Rail-mässan. I det avsnittet intervjuades våra konsulter Margareta Carlsson och Michael Carlsson om just Vilicus Moneo. Lyssna gärna! Du finner podden här.

Bild: Del av skärmdump från Trafikverkets podd Järnvägspodden.

2023-05-31T19:56:14+02:002023-05-24|Arbetsmiljö, Infrastruktur, Järnväg, Säkerhet|

Hej från Train & Rail

Nu är vi åter efter både roligt och givande deltagande på mässan Train & Rail 2023 i Älvsjö, Stockholm. Härligt att träffa både ”gamla bekanta” i form av kunder, samarbetspartners och andra vänner och få prata fysiskt en stund i en alltmer digital värld. Roligt att träffa så många nya potentiella kunder och samarbetspartners. Spännande med nya uppdrag och projekt och att få bidra med vår kompetens på olika områden. Glädjande att lanseringen av vårt systerbolag Solberga Idéer AB:s app ”Vilicus Moneo” mottogs så positivt – just den kommer du att få läsa mer om i nästa blogginlägg.  

Vi skickar med lite bilder. Inga kunder i bild, förstås, och i princip inga andra (de som är med har godkänt publicering) än vi själva heller för när sådana fanns i närheten pratade vi med dem. Undantaget i slutet på sista mässdagen då besökandet tunnades ut så Kenneth och Victoria var i en grannmonter och hade ”nattduell” mitt på ljusa dagen. På en av bilderna ser ni också Michael när vi grejade det sista innan mässan. Den skylt i taket vi beställde visade sig vara ett lyckokasts då våra kunder berättade att de lätt hittade oss bland alla andra montrar. Det gillar vi – vi vill alltid vara lätta att ta kontakt med och tillgängliga för er. 

 

Bilder: Solberga station AB. 

2023-05-31T19:55:39+02:002023-05-10|Järnväg, Lok, Om oss på företaget, Säkerhet, Spår, Tåg|

Train & Rail-blänkare

Nu laddar vi upp! Nästa vecka är det så äntligen dags för Train & Rail 24–27 april 2023 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Nordens största mässa för hållbara järnvägstransporter. En mötesplats med branschdialoger och affärer i dagarna tre, 25–27 april 2023. Här ryms både infrastruktur, fordon och trafik i såväl mässmontrar som scenprogram, temainriktade forum och samtal. Du kommer väl?

Då kan du lyssna på vår konsult Margareta Carlsson som på scenen onsdagen 26/4 kl. kl. 15.30-15.50 kommer att hålla ett föredrag om ”Den mänskliga faktorn och säkerheten” (se här) samt avsluta med kort info om en av våra nya innovationer. Den kommer du också att få se en animation kring och få information om i vår monter – utöver att vi självklart och som alltid gärna pratar med dig om problemlösning och kompetensutveckling av olika slag. Kom och hälsa på oss i vår monter A07:08.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

 

Välkommen!

Bild: Train & Rail officiell banner.

Train & Rail – har du bokat in dig?

Om tre veckor äger järnvägsmässan Train & Rail 2023 rum. För dig som tänker besöka mässan men ännu inte bokat är det nu hög tid.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

Bild: Train & Rail officiell banner.

 

2023-05-31T20:13:57+02:002023-04-06|Järnväg, Om oss på företaget, Säkerhet, Spår|

Margareta Carlsson föreläser på Train & Rail

Vi kommer att ställa ut på Train & Rail 2023 på Stockholmsmässan. Väl där kommer vi att lansera ett nytt säkerhetshjälpmedel. I samband med det kommer vår konsult Margareta Carlsson att hålla ett föredrag om ”Den mänskliga faktorn och säkerheten” på mässan, se här.

Du kommer väl? Vi finns i monter A07:08 och vill gärna träffa dig.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@www.solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

Bild: Train & Rail officiell banner.

 

Lite kuriosa

Detta är en bild från sommaren 1975. Vi befinner oss på stationen i Nordmark några mil sydost om Hagfors i Värmland.  

Järnvägen mellan Hagfors och Filipstad byggdes ungefär ett hundra år tidigare, smalspårig med spårvidden 891 millimeter och ägd av Uddeholmsbolaget, Nordmark-Klarälvens Järnvägar, nu pågår rivningen av banan.  

På spåret ser vi NKlJ motordressin nummer 464, högst troligt har den en hel del år på nacken. Spåret under den är klotsat, detta är de ljusgrå träklossarna som är inkilade mellan rälens huvud och ett uthugget spår i syllen, detta hjälper till att stabilisera spåret.  

Banan var elektrifierad, till höger kan man se en kontaktledningsstolpe som man brutalt har fällt i marken, porslinsisolatorerna har gått sönder men det gör egentligen inte så mycket, de skall inte längre isolera någon spänning.  

I bakgrunden ser man lokstallet, portarna är extra höga för det skulle kunna gå att få in ellok med strömavtagare i det. 

 

Foto: Ulf Smedbo

 

2023-03-21T18:34:15+01:002023-03-21|Historia, Järnväg|

Nyhetsbrev mars 2023!

Vi har precis skickat ut årets första nyhetsbrev från oss!
I brevet kan du läsa om vilka mässor du hittar oss på i år, vad tanken med duocoaching är, vilka lagändringar som är på gång inom arbetsmiljö samt bygga på din kunskap om OSA och MTO.
Kanske är du sugen på en företagsanpassad kurs? På plats hos er, på distans eller rent av en E-kurs? Vi hjälper gärna till att ta fram något som passar just er.
 Klicka här för att läsa vårt senaste nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet skickar vi ut en gång i kvartalet, det innehåller information om nya lagar inom järnväg och arbetsmiljö plus andra inspel för reflektion på dessa områden och ledarskap. Vi berättar också om nyheter hos oss eller i våra tjänster när sådana finns.
Om du vill få vårt nästa nyhetsbrev, fyll i din mejladress i det gula fältet du hittar längst ned på sidan här
Varmt välkommen!

Bild: Pixabay/Tama66. Färgmodifiering och text av Solberga station AB

2023-09-21T08:40:09+02:002023-03-15|Arbetsmiljö, E-kurser, Järnväg, Nyheter|
Till toppen