Train & Rail 2023

I april är det äntligen dags för järnvägsmässa igen. Då går Train & Rail 2023 av stapeln på Stockholmsmässan. Nordens största mässa för hållbara järnvägstransporter. En mötesplats med branschdialoger och affärer i dagarna tre, 25–27 april 2023. Här ryms både infrastruktur, fordon och trafik i såväl mässmontrar som scenprogram, temainriktade forum och samtal. Du kommer väl? Vi finns i monter A07:08 och vill gärna träffa dig.

Om du vill ha en inbjudan så att du kan registrera dig och besöka mässan kostnadsfritt så mejla till vår administratör på victoria.backelie@solbergastation.se så ordnar hon det.

Välkommen!

 

Bild: Train & Rail officiell banner.

Kollisioner i plankorsningar

Med anledning av de hemska olyckor som inträffat de sista åren där växlingspersonal omkommit eller skadats då växlingssättet kolliderat med lastbilar i obevakade plankorsningar på industrispår, har krav på åtgärder börjat ställas. Det finns förslag på tekniska lösningar som belysning/varningsljus, kameror, vägskydd i form av bommar och/eller ljus i övergångarna och så vidare.

 

Som en mindre infrastrukturförvaltare kan det vara svårt att ha all nödvändig expertis i frågan eller att hitta ekonomi i att vidta åtgärder som bygger på tekniska lösningar. Ändå anses man ha ett ansvar för att rätt bedöma riskerna, och att vidta rätt åtgärder för att undanröja dem.

 

Vi vill bara påminna dig som är en mindre infrastrukturförvaltare om, att ni har att ta egna beslut om hur passagen av en plankorsning ska gå till. Det finns i praktiken fyra olika sätt, som framgår av Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg, TTJ. I modul 10HMS om växling står att:

Det kan i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser finnas bestämmelser för förenklad bevakning av en plankorsning. Något av följande alternativ ska anges:

 

  1. Vakt bevakar

Plankorsningen ska bevakas av vakt. Vakten ska varna vägtrafikanterna genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken. För vissa plankorsningar kan det vara föreskrivet att det ska finnas vakt på båda sidor om spåret.

 

  1. Stopp före

Rörelsen ska stanna omedelbart före plankorsningen. Den får fortsätta först sedan den som svarar för uppsikten i rörelseriktningen har förvissat sig om att det inte finns något hinder.

Främsta fordonet ska vara bemannat.

 

  1. 10 km/tim

Rörelsen får inte hålla högre hastighet än 10 km/tim över plankorsningen. Främsta fordonet ska vara bemannat.

 

  1. Vakt går före

Vakt ska gå kort före växlingssättet och varna vägtrafikanter genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken.

 

Det kan också anges att en plankorsning med förenklad bevakning är förstärkt med ljussignaler mot vägen.

 

Det är troligt att de flesta obevakade plankorsningarna (vägövergång med enbart kryssmärke mot biltrafiken) i ett industriområde idag har alternativ 3 (maxhastighet 10 km/t) som krav, om något tydliggjort krav alls finns med i infrastrukturförvaltarens Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) idag.

 

Det är inte otänkbart att metod 2 (stopp före plankorsning) hade kunnat förhindra någon eller några av de olyckor som inträffat på senare år.

 

Ni som är infrastrukturförvaltare och ansvarar för innehållet i Trafiksäkerhetsinstruktionen till personalen som växlar på era spår, har här en möjlighet att agera proaktivt på förekommen anledning av de olyckor som inträffat under de senaste åren, genom att överväga att införa metod 2 där er riskbedömning visar att något ”borde göras” innan det händer igen. Det behövs inga dyra tekniska lösningar för att införa vad som är i princip detsamma som stopplikt när man kör bil. Järnvägen har då fortsatt företräde i plankorsningen gentemot vägtrafik, men ändå stopplikt innan passagen.

 

Ni som är järnvägsföretag har precis samma möjlighet att införa ett krav på ”stopp före” i era växlingsrutiner oavsett om infrastrukturförvaltaren ställer lägre krav (som t ex 10 km/t) eller inte har några krav alls.

 

En olycka som inneburit att ett växlingssätt som haft avsikt att passera en plankorsning enligt gällande regler men sedan råkat ut för att en bil inte respekterat företrädet för järnvägen, och detta lett till att växlingssättet inte haft en chans att stanna innan bilen blir påkörd, skulle inte behöva hända om växlingssättet konsekvent alltid stannar innan plankorsningen och en kontroll sker av att ”vägen är fri” innan rörelsen med växlingssättet återupptas.

 

Vi måste få ett slut på dessa olyckor. Detta är ett enkelt, billigt och tillgängligt sätt som redan finns och som i några fall kan ha avgörande betydelse mellan liv och död.

 

 

Bild: Transportstyrelsen.

Vad kan detta vara?

Idag ett inlägg från ”avdelningen historia”. Vet du vad det här är?

.

.

.

.

.

 

.

 

Svar: Det är en s.k. Stafettpinne.

Förr i tiden var det ibland nödvändigt för tåg att köra åt två håll på samma spår. För att de inte skulle krocka så användes en tågstav, en stafettpinne, som lämnades över från den ena föraren till den andra. Just denna stafettpinne har vi fotograferat på Spårvägsmuseet i Stockholm, till vilket vi gärna rekommenderar ett besök för er som är intresserade både av tåg och andra kollektiva färdmedel.

 

Foto: Fotografi taget på Spårvägsmuseet i Stockholm, fotograf Margareta Carlsson. Publicering av bild och hänvisning i blogginlägget är godkänt av Spårvägsmuseet.

MTO-kurs på gång

MTO – människa, teknik, organisation i samverkan – är ett område vi utbildar i. Under våren kommer vi också att publicera två öppna e-kurser på temat, en speciellt riktad till järnvägsbranschen och en generell för alla branscher. Håll utkik!

Härom veckan var Margareta Carlsson ute hos en av våra större järnvägskunder och höll kurs i MTO. Rolig och viktig insats! Vår kund har beslutat öka kunskap och systematik kring detta i hela organisationen. Klokt. MTO är inte enbart en samling analysverktyg eller en utredningsmetodik utan ett samlat synsätt på säkerhet – något som behöver användas både i arbetsmiljöarbete och säkerhetsarbete, oavsett bransch.

När bilden togs var delsystemet människan genomgånget och gänget var på grupparbete kring systemdelarna teknik och organisation (och återkom lite senare med många kloka tankar och idéer). Eftersom vi behandlar kundinformation konfidentiellt så får ni inte se en bild på våra kloka deltagare utan en del av kursledaren i stället.

 

 

Bild: Margareta Carlsson, Solberga station AB

Vi skapar e-kurser åt dig

Känner du till att vi skapar företagsanpassade kurser åt våra kunder? Det gör vi gällande fysisk utbildning på plats, digital utbildning på distans och i form av e-kurser av olika slag.

Det är de senare, e-kurserna, vi vill slå ett slag för idag. Vad skulle vara av godo för just er att få till som e-kurs? Arbetsmiljö och säkerhet, tekniska utbildningar, vistelse i spår, ledarskap, lagstöd för chefer, TTJ-repetition, riskbedömning och utredningsmetodik…

Vi kallar den ”vår digitala kursgård”, den plats där vi kan möta dig digitalt. Det kan vara e-kurser för självstudier eller i form av blandat lärande på olika sätt. Det senare kan innebära att deltagaren gör en del som självstudier och så gör vi en del på distans (ex. webbinarium eller dialogforum) och/eller fysiskt på plats hos dig. Kombinationen kan se olika ut beroende på vilket behov du som kund har. I vår digitala kursgård kan ditt företag få en egen yta där vi lägger just dina utbildningar.

I vissa fall erbjuder vi även lösningar tillsammans med våra leverantörer. Så är det exempelvis när det gäller truckutbildningar, då vi genom leverantör tillhandahåller en e-kurs för självstudier och sedan kommer vår instruktör och genomför praktik och examination fysiskt hos kunden. Här passar vi på att berätta att vår instruktör i truck och lyft (travers, skylift, lyftbockar, fallskydd…) är järnvägare och att våra kunder på det här området är just järnvägsföretag som har truck och lyft.

 

Hör av dig om du vill veta mer om våra e-kurser och hur vi kan bistå dig.

Om du är intresserad av insatser fysiskt eller på distans så hör av dig även då.

 

 

Bild: Pixabay/geralt

Hindertavla

Järnvägen är full av sina egna signaler och skyltar med olika betydelser.

Den röd-gula vi ser är heter ”Hindertavla” och enligt järnvägens reglemente betyder den ”stopp”.

Av bilden att döma kan det ju verka övertydligt att behöva sätta upp en skylt om det, men, principen är att ett spår alltid är öppet för trafik såvida inte motsatsen framgår. Och här framgår det av skylten att det är ”stopp” ifall man trodde något annat. Allt i god ordning.

Bilden är tagen för några år sedan vid slutet på den gamla banan Mjölby-Hästholmen, som låg kvar en liten bit inne i Mjölby för sporadisk godstrafik.

Hindertavlan används i flera olika sammanhang, till exempel vid trafikavstängningar i samband med spårunderhåll eller på en grind som kan stängas över ett spår, eller som här när ett spår fortsätter en bit men inte är besiktigat för trafik längre bort, och från och med här är det ”stopp”.

Den svarta skylten med tre vita ränder bortom hindertavlan är en ploglyfttavla, den berättar för besättningen på en av järnvägens snöröjningsfordon att de ska lyfta snöplogen en liten bit så de inte fastnar i den vägövergång som finns i närheten med snöplogen. Riktigt långt tillbaka i tiden planterade man ibland enar på bägge sidor om spåret för att markera samma sak. Man kan fortfarande hitta någon enstaka (!) en längs ett gammalt spår som har ett förflutet som signalmedel inom järnvägen.

 

 

Foto: Michael Carlsson, Solberga station

Få pengar till arbetsmiljöutbildning

Du vet väl om att du som arbetsgivare (inte alla, men många) i privat sektor kan söka medel från Afa Försäkring för att genomföra arbetsmiljöutbildningar? Om du väljer en aktör som är godkänd utbildningsanordnare. Det är vi på Solberga station AB. Hör av dig så kan vi ha en dialog kring dina önskemål och behov. Stödet gäller även år 2023 så du kan planera även för kommande år.

Satsningen omfattar alla företag och organisationer med minst en anställd inom privat sektor som har tecknat kollektivavtal och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) för de anställda. Du kan läsa mer om vad du kan få stöd för här

 

Bild: Afa Försäkring

2022-11-14T15:33:29+01:002022-11-15|Arbetsmiljö, Chef, Ledning, Säkerhet, Utbildning, Utveckling|

Riskbedömning elsäkerhet på stationen

Har du sett att det har kommit nya regler från Elsäkerhetsverket avseende starkströmsanläggningar? Kanske läste du om det i vårt senaste nyhetsbrev? Den 21 april fattades beslut om dessa nya föreskrifter avseende starkströmsanläggningar (ELSÄK-FS 2022:1–3) och dessa träder i kraft 1 december 2022.

Dessa påverkar även oss som ägare av fastigheten Solberga station i Solberga, där vi har vårt huvudkontor. Så första veckan i augusti satte vi oss ner och gjorde en riskbedömning kring elsäkerheten med anledning av formuleringar i dessa nya föreskrifter. Vad som framkom för oss var att vi behöver förtydliga vår rutin kring översyn och en del skyltningar samt att vi, av en elinstallatör, behöver boka en övergångsresistansmätning vid jordtag. Viktigt alltsammans.

 

Hur ser det ut hos er? Ni har hösten på er innan de nya reglera börjar gälla.

 

 

 

Bild: Pixabay/ColiN00B

 

Bromssträckor med tåg – visste du att…?

Om man kör ett X2000-tåg i 200 km/h och sedan behöver bromsa för att något händer på spåret så är bromssträckan från 200 km/h till stopp ca 1700 meter. På helt plan mark.

Ett godståg i 100 km/h har en bromssträcka på ca 1000 meter från 100 km till stopp.

Källa: ”Den svenska järnvägen” av Sven Bårström och Pelle Granbom, utgiven av Trafikverket.

Lägg därtill att när man väl hör tåget komma så är det i princip redan framme där man står…

 

 

 

 

Bild: Pixabay/Picudio

Säkra beteenden

Jobbar du på ett ur olika perspektiv säkert sätt? För oss i järnvägsbranschen är säkerheten central – men genomsyrar den oss både externt och internt?

När man pratar om säkerhet så handlar det oftast om fysik och teknik. Säkra beteenden innefattar detta men också organisatoriska och sociala faktorer, och då pratar vi oftast om trygghet. De sitter ihop de där två, säkerhet och trygghet. Enkelt skulle man kunna säga att vi vill vara säkra så att vi inte får en nedfallande travers i huvudet och vi vill vara trygga så att vi inte får en kniv i ryggen av någon.

När man pratar om säkerhet så är säkerhetsmedvetenhet hos de som berörs viktigt och ett begrepp som används är säkerhetsmognad. För att exemplifiera säkerhetsmognad så beskriver vi i dag den s.k. Bradley-kurvan (The DuPont Bradley Curve).

Se bilden. Vertikalt är olycksfallsfrekvens, dvs. antalet olyckor som sker i organisationen. Horisontellt är relativ kulturell styrka, dvs. säkerhetsmognaden i kulturen i organisationen. Ju lägre mognad, desto fler olyckor – ju högre mognad, desto färre olyckor.

”The stages of the DuPont™ Bradley Curve™” beskriver fyra steg av säkerhetskulturmognad:

  • Reaktiv – Människor går till jobbet och kör på, man går på instinkt och reagerar, tar inte ansvar och tänker ”olyckor händer”, även om det innebär en viss oro. När något händer så lär man sig relativt lite av det utan går vidare, säkerheten ligger liksom utanför en själv.
  • Beroende – Människor ser på säkerhet som regler man måste följa, regler som någon annan satt upp – så när ”någon annan” inte är i närheten så följer man dem kanske inte heller… Olycksfrekvensen minskar men ansvaret är chefens eller någon annans snarare än ens eget.
  • Oberoende – Människor tar ansvar och tänker att de själva kan göra skillnad med sina handlingar. Fokus är på att skydda sig själv. Olycksfrekvensen minskar ytterligare.
  • Ömsesidigt beroende – Arbetsgruppen och alla människor i den känner gemensamt ägande och ansvar för säkerhetskulturen. Fokus på att tillsammans bry sig om och skydda både sig själva och varandra och andra. De tänker att det är möjligt att undvika skador om alla bara drar sitt strå till ”säkerhets-stacken”.

Man kan ha hög säkerhetsmedvetenhet men ändå vara en risk och inte jobba säkert i tre olika situationen: man är trött, man är stressad och/eller man är hemmablind. Det ska man ha med sig, ingen av oss är ofelbar. Vi behöver hjälpas åt om vi ska jobba säkert.

Därför skickar vi här med sju frågor att ställa sig inom gruppen/teamet:

  • Var är vi i vår grupp när det gäller säkerhetsmognad och säkerhetskultur?
  • Hur är vår attityd gällande säkerhet, säkerhetstänkande och säkerhetsbeteende – är det t.ex. tufft att jobba säkert eller tufft att ta lite risker en gång ibland?
  • Vad är positiva beteenden hos oss när det gäller säkerhet?
  • Hur ger vi varandra positiv återkoppling när någon gör något som är bra för säkerheten?
  • Vad är negativa beteenden hos oss när det gäller säkerhet?
  • Hur ger vi varandra konstruktiv kritik när någon gör något mindre bra och hjälper varandra att bli allt säkrare både som individer och som team?
  • Vad mer kan vi göra för att tillsammans hjälpas åt kring säkra beteenden och främja en god säkerhetskultur?

 

 

 

 

Bilden skapad av Solberga station AB utifrån modellen ”The stages of the DuPont Bradley Curve”.

 

 

Till toppen