Bommarna i Triabo

På temat järnvägshistoria skriver vi idag om bommarna i Triabo.

En lindriven mekanisk bomanläggning i Triabo i Småland. Bilden är från år 1982 och visar hur en bomanläggning en gång kunde konstrueras. Triabo ligger mellan Åseda och Virserum på den dåvarande smalspårlinjen från Växjö till Hultsfred. Banan trafikerades vid denna tid av några rälsbusståg i var riktning, det fanns ingen godstrafik på denna sträcka.

Bommarna styrdes av spårledningar, alltså en sträcka med spänningssatta räler. Dessa sträckor kunde på olika ställen och med olika förutsättningar vara allt från några enstaka meter till flera hundra meter. När ett fordon kom in på den spänningssatta delen kortslöts rälerna och bomanläggningen började arbeta. I detta fall fanns den en gemensam motor för de båda bommarna på vardera sidan av vägkorsningen. På motoraxeln satt det ett hjul där det var fästat stållinor, dessa gick längs marken och vid behov i trummor exempelvis under spåret, till bomstativet.

På den första bilden kan man se betongtrumman där linorna går. Dessa gick sedan upp i stativet, när linorna började röra sig började också bommarna fällas. Samtidigt fanns det också en mekanisk kläpp som slog mot en klocka och gav ifrån sig upprepade ”klonk”, ett härligt ljud. När bommarna sedan skulle upp hördes enbart ett första ”klonk”. Observera att bommarna är av gammal konstruktion med stålrör, moderna bommar är ju av trä så att man inte skall riskera att fastna mittemellan dem. I detta fall var det god sikt och alldeles vid den lilla plattformen i Triabo, lokföraren behövde nog ändå sakta in, så risken att bli påkörd var nog inte så stor.

Foto: Ulf Smedbo.

2023-09-13T09:20:52+02:002023-08-22|Historia, Infrastruktur, Järnväg, järnvägshistoria, Spår|

Barnen och trafiken

Barn och trafik. Det kan vara en knepig kombination. Barns säkerhet ligger i händerna på oss vuxna. Säkerhet på järnväg är ett av våra arbetsområden, liksom kompetensutveckling. Vi har därför valt att stötta Trafikkalendern. Viktigt att barn lär sig hur man på ett säkert sätt rör sig i trafiken, såväl cykel och biltrafik som spårbunden trafik.

Känner du till Trafikkalendern? Det är Sveriges största läromedel om trafiksäkerhet för barn. I 32 år har Trafikkalendern inspirerat skolor och Sveriges elever i årskurserna F-6 och deras lärare att arbeta med trafikfrågor som en del av lärandet för hållbar utveckling.

Trafiksäkerhet, miljö och hälsa är ämnen som genomsyrar hela materialet, som finns både i fysisk och digital form. Inom ramen för trafiksäkerhet finns förstås även järnvägen med.

Metodiken i läromedlet syftar till att elever på ett undersökande sätt ska förstå hur samhället är uppbyggt och hur transportsystemet fungerar, och att de genom denna metod ges bättre förutsättningar att vara delaktiga i utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle. Ambitionen är att trafikundervisning ska vara roligt, intressant och utvecklande.

Det är ett för skolor och elever kostnadsfritt läromedel som möjliggörs av sponsring från kommuner, lokala företag och organisationer. Vi är en av dessa stolta sponsorer.

Du kan läsa mer om Trafikkalendern här.

 

Vi föreläser

Vi utbildar mycket men vi föreläser också en del. För det mesta är det företagsinternt hos våra kunder men det händer att vi också anlitas för öppna föreläsningar.

Margareta Carlsson föreläser på teman som ledning och ledarskap, medarbetarskap, mellanmänsklig kommunikation, arbetsmiljö och säkerhet eller personlig utveckling, ur ett eller annat perspektiv.

Michael Carlsson föreläser på teman exempelvis inom järnvägslagstiftningen samt risk- och olyckshantering. Järnvägshistoria i olika delar är ett annat område han har intresse för och kunskap om.

Vi har även underkonsulter och samarbetspartners som är skickliga föreläsare. Teman de kan bidra med är exempelvis försörjningskedjan (supply chain), neuroledarskap, effektiva team, konflikthantering, presentationsteknik, interkulturell kommunikation, hälsa och välbefinnande, personlig effektivitet, stresshantering och hållbara prestationer.

Så om du funderar på en föreläsning som både ger ökad medvetenhet, verktyg och inspiration och där man får skratta igenkännande då och då – hör av dig!

På bilden är Margareta och håller en uppskattad föreläsning om personlig utveckling på ett event på Internationella Kvinnodagen, anordnat av BPW (Business and Professional Women) i Vetlanda.

Foto: Saga Carlsson

2023-08-09T07:46:44+02:002023-08-09|Arbetsmiljö, Ledarskap, Utbildning|

Vi ses på Elmia i höst

Den 10–12 oktober äger Elmia Nordic Rail rum i Jönköping. Vi kommer att vara där och vi delar monter med Tydal Systems AB i år. Kommer du? Idag delar vi en artikel som mässan skrivit om oss, där vår Margareta Carlsson berättar mer om varför vi väljer att ställa ut på Elmia Nordic Rail. Läs här.

Bild: Del av skärmdump hemsida Elmia Nordic Rail.

 

Sommarledigt på bloggen

Nu är vi inne i juli vilket för många är “den stora semestermånaden”. Hos oss är flera av oss i tjänst hela sommaren, så vi kommer inte att stänga företaget eller liknande. Däremot gör vi nu ett uppehåll under juli här på bloggen. Vi ses igen i augusti. Vi ber att få önskar er alla en riktigt fin sommar!

 

2023-07-03T16:20:18+02:002023-07-03|Uncategorized|

Vi utreder och reviderar

Ett av våra verksamhetsområden är experttjänster. Vi mäter tillämpning och efterlevnad av befintliga säkerhetsstyrningssystem hos några av våra kunder genom exempelvis internrevisioner, kvalitetsuppföljningar och leverantörsuppföljningar. Vi utreder organisation, processer och rutiner och ger förslag på förbättringsåtgärder. Vi bidrar även med expertis i samband med riskhanteringsprocesser eller moment i övervakningsprocesser. 

Det är ofta vår konsult Michael Carlsson som är ute på den typen av uppdrag. På bilden står han redo att sätta sig i bilen för de här uppdragen tar honom från norr till söder, där våra kunder finns. 

Foto: Solberga station AB 

 

Vi bidrar i ditt pussel 

Vi är expertkonsulter som bistår järnvägsföretag i att förbättra och utveckla sin verksamhet med inriktning på kompetensutveckling och problemlösning av olika slag, i organisation och ledning, för grupp och individ. Från vision och strategi till verklighetsanpassad operativ verksamhet och dagliga beteenden. Vi arbetar på olika sätt inom ramen för alla de pusselbitar du ser på bilden. 

Våra kunder finns inom trafik, fordon och infrastruktur och vi arbetar med alla delar i ett företag. Vi ger den mindre verksamheten stöd i alla förekommande frågor och den större verksamheten stöd genom riktade insatser inom vår kompetens. Med det kan vi bidra till att er verksamhet blir effektivare, säkrare, roligare och lönsammare. 

När du har funderingar så hör av dig så funderar vi tillsammans med dig! 

 

Bild: Solberga station AB. 

2023-06-19T13:13:15+02:002023-06-19|Arbetsmiljö, Ledarskap, Säkerhet, Utveckling|

Nyhetsbrev!

Vi har precis skickat ut vårt nyhetsbrev! I det kan du läsa om t.ex. den nya appen Vilicus Moneo, arbetsmiljö, regler, psykisk hälsa och om AI-kloner. Nyhetsbrevet kan du läsa här

Och du, för att vara säker på att du får vårt nästa nyhetsbrev, fyll i din mejladress i det gula fältet du hittar längst ned på hemsidan här. Kom ihåg att bekräfta din mejladress i det mejl du får efter registreringen.

Nyhetsbrevet skickas generellt ut en gång i kvartalet och innehåller information om nya lagar inom järnväg och arbetsmiljö plus andra inspel för reflektion på dessa områden och ledarskap.

Vi berättar förstås också om nyheter hos oss eller i våra tjänster, när sådana finns.

Varmt välkommen!

Bild: Pixabay/shougi
Text och logotyp Solberga station AB
2023-09-21T08:39:04+02:002023-06-15|Arbetsmiljö, Järnväg, Nyheter, Säkerhet|

Plankorsningens dag

Vad är en ”plankorsning”? Det är där väg och järnväg möts.

”Den säkraste plankorsningen är den som inte finns”, som Trafikverket uttrycker sig på sin hemsida. Nu är det ändå så att vi behöver korsa järnvägen då och då, vi människor, till fots eller på/i fordon av något slag. Då behöver det finnas möjlighet till det. Trafikverket verkar dock för att minska antalet korsningar och öka säkerheten vid de som finns kvar.

Idag den 9 juni är det Internationella Plankorsningsdagen (ILCAD – International level crossing awareness day). Vi deltar genom att uppmärksamma dagen då det alltid är rätt att höja medvetenhet gällande säkerheten på och kring järnvägen. Vi behöver alla förstå förutsättningarna gör järnvägstrafiken.

Vet du om att ett tåg kan ha en stoppsträcka på flera kilometer? Så även om du syns så har lokföraren liten möjlighet att stanna i tid. Och väja går som bekant inte heller… Det betyder att det är du och din egen uppmärksamhet på situationen, trafiken, vägmärken och signaler som är central för säkerheten kring plankorsningar och i att förhindra att olyckor sker.

Det finns ca 6 500 plankorsningar i Sverige så det finns många platser vi alla behöver hjälpas åt med att vara försiktiga kring. Varje år omkommer personer i plankorsningar, både i olyckor och i suicid. Kan vi alla försöka hjälpas åt så att liv inte slutar så?

 

Bild: Pixabay/FotoArt-Treu.

2023-05-31T13:16:38+02:002023-06-08|Infrastruktur, Järnväg, Plankorsning, Säkerhet, Spår, Tåg|

Ångans dag!

Första lördagen i juni är det Ångans dag! Vattenånga är det medium som betytt mest för samhällets utveckling de senaste 300 åren, och fyller fortfarande en viktig funktion, till exempel i våra kärnkraftverk.  
 
Redan under antiken kände man till ångans kraft, det mest kända exemplet är kanske Herons ångkula (läs här ) men det svåra kan man säga var hela tiden att kunna tillverka kärl som klarar att stå emot ångans inneboende kraft.  
 
När vatten kokar och övergår i ånga expanderar det 1700 gånger vilket skapar det tryck som sedan används för arbete, eftersom det slutna kärlet som det kokande vattnet befinner sig i är av en konstant volym. Värmen påverkar materialets hållfasthet, effektiva tätningar är svåra att göra, det ökande trycket i sig utgör en kraft som vill få kärlet att brista, och när man leder ut ångan ur kärlet för att utföra ett arbete så krymper ångan tillbaka till vatten så fort den kondenserar och kraften är borta, det blir bara en fjutt kvar.  Kokpunkten stiger med ökande tryck i kärlet så ju högre tryck man har, desto mer måste man elda under kärlet för att fortsätta ångbildningen.  
 
Det kan låta som en nackdel men är också en fördel. Det betyder att det vatten som finns i pannan och som är värmt till en temperatur som motsvarar ångbildningstemperaturen vid ett bestämt tryck fortsätter att avge ånga när ånga förbrukas ur pannan. Vid 12 kilos tryck är temperaturen på vattnet i pannan 187 grader. Det mesta är vatten, den övre femtedelen av pannan innehåller ånga. När ånga tas från pannan sjunker trycket, kokpunktstemperaturen sjunker alltså också eftersom den är direkt kopplad till temp och tryck. Vattnet har 187 graders temp och när ånga lämnar pannan och orsakar ett tryckfall så kompenseras det av att vattnet har några graders marginal till rådande kokpunkt vid det nya lägre trycket och därför avger “ny” ånga, så att trycket i pannan upprätthålls trots att man tar ut ånga ur pannan. Bara elda på och ha gott om vatten i pannan, så kan man ta ut ett konstant tryck av ånga ur pannan alltså.  
 
Men det tog ett tag innan en sådan panna som höll för trycket och material som kunde täta kolvstänger och annat som behövs för en maskin som drivs av ånga kunde byggas. Det skulle dröja till 1700-talet innan mekanik och teknik kommit så långt att ångans kraft kunde börja användas “praktiskt”. James Watt brukar kallas ångmaskinens fader, han var inte först med ångmaskiner men han utvecklade den så att den kunde komma till praktisk användning i ett flertal användningsområden. Detta gav “billig kraft” så att industrialismen kunde bli verklighet.  
 
Industrier behöver logistik, och det var ångmaskinen som även där stod för genombrottet. Först ut var Joseph Cugnot som 1769 byggde en “ångvagn”, en traktor kan man säga (läs här ). Den kunde dra 4 ton i 4 km/t. Den var svår att styra vilket innebar att Joseph var den förste som dömdes för vårdslöshet i trafik, och såväl Josephs som ångvagnens karriär tog slut när den brakade in i en mur 1771. Ånga som kraftkälla till fordon tog en liten paus i utvecklingen, men lärdomar hade ändå dragits.  
 
Järnvägar som idé har också funnits sedan antiken, och använts kontinuerligt sedan dess, i form av trästockar som styr hjulen eller nedsänkta spår i stenlagda vägar. Vägar av järn, alltså med räls, får sitt genombrott då man i England ska anlägga en sådan väg av järn mellan Liverpool och Manchester. Ingen vet ännu hur ett lokomotiv ska se ut även om det finns ett fåtal experimentella föregångare. Därför anordnas en tävling där intresserade bjuds in att bygga ett lok och tävla med detta i en uthållighetstävling (läs här ). Det lok som kör fortast och håller hela tävlingen ut vinner kontraktet att få leverera lok till den nya järnvägen. Det blir George Stephenson och hans lokomotiv “Rocket” som vinner. En av utmanarna var John Ericsson från Sverige, som visserligen var snabbare men som råkade ut för ett haveri under tävlingen. I ärlighetens namn så vann rätt lok, och dess grundkonstruktion stod som modell för alla ånglok som byggdes sedan dess ända fram till så sent som 1990, med några få experimentella undantag. 
 
Nu har industrin nyckeln till den logistik som behövs för den nya tillverkningskapaciteten som ångmaskinen möjliggjort. Vi kan se på vad den till exempel betydde för vår svenska bergshantering. Gruvor, masugnar och hammare låg utspridda därför att de behövde vattenkraft och skog till rörelseenergi och bränsle, därför konkurrerade de om dessa resurser och det var av vikt att lägga dem så långt ifrån varandra att naturresurserna i närområdet räckte till. På 1700-talet var området kring Falu koppargruva helt avskogat på en radie av 10-15 mil kring gruvan.  
 
När malmen skulle transporteras till masugnen och järnet i form av göt skulle transporteras till hammaren som smidde stänger av järnet, och dessa stänger sedan skulle vidare till en exporthamn, så led man svårt av markens bärighet och årstiderna. Vägnätet var mer stigar, och marken bar endast på vintern när tjälen låg i marken för de tunga transporterna av malm och järn. Så bönderna hade en “sidoverksamhet” med hästdragna foror på vintern för att hålla industrin i gång och bygga upp deras lager inför nästa vår, sommar och höst. Från gruva till exporthamn tog transporten genom dessa förädlingsled i praktiken tre år, oavsett hur långt avståndet egentligen var. Årets produktion var helt beroende av vad som kunnat transporteras under föregående vinter. 
 
När ångmaskinen kom och järnvägar byggdes var kraftkällan till industrin oberoende av vattendragen, nu kunde bränsle till ångmaskiner fraktas fram med järnväg till där det behövdes. Och produktens transport var inte heller beroende av årstiden längre. Processtiden från gruva till hamn kunde nu kortas ned från tre år till två veckor eller mindre. Överallt där järnvägar drogs fram, erhöll man liknande enorma fördelar. Inrikes resor blev nu en realitet vilket betydde mycket för handeln av de nya varor som nu kunde produceras i en aldrig förr skådad takt. Resan Stockholm-Göteborg tog i regel kring tio dagar, 1862 då järnvägen stod klar mellan städerna tog den 14 timmar.  
 
Fördelarna var ganska uppenbara, stora statslån togs upp och ett stambanenät byggdes ut i södra och mellersta Sverige, med planer på att fortsätta norrut vilket man också gjorde. Kostnaden för den första etappen med södra, västra och de sydligaste delarna av norra stambanan kostade i dagens penningvärde runt 700 miljarder, vilket lustigt nog är ungefär vad man tror att det idag omdiskuterade höghastighetsnätet också skulle kosta.  
 
Idag har vi lite baksmälla efter industrialismen och framför allt ser vi på den ur dess miljökonsekvens, och det är nog riktigt att allting inte var (eller ännu är) så bra. Men vi kan också jämföra med den förpestade öken som omgav Falun på 1700-talet, vilket hade varit alternativet än idag om vi inte hade haft ångmaskinen. För sin tid, var ångans epok ett lyft för miljön. Men tillväxten skapade spridning och lönsamheten skapade befolkningsökning, även det som en gång var “bättre” kom att bli en belastning. Med den snabba utveckling som nu sker på områden som informationsteknologin kan man kanske redan börja skymta hur den kommer att visa upp nackdelar av samma slag. Vår elektroniska utrustning som telefoner, datorer och nätverk drar ofantliga mängder energi, som vi inte har täckning för i längden. Det är helt enkelt inte hållbart med ett IT-samhälle precis som det inte var hållbart med industrialismen eller det förindustriella samhället. Ju fler vi är på jorden, desto snabbare är takten för innovationer och nya idéer. Det är inte omöjligt att den som läser det här en dag kommer att bli indragen i post-IT-perioden av mänsklighetens utveckling.  
 
Ett miljövänligare kraft– eller energimedium än ångan är svårt att tänka sig. Problemet ligger i att framställa värmen som förångar vattnet på ett alltigenom miljövänligt sätt och att hindra värmeförluster då ångan lagras och transporteras till den maskin där dess kraft ska omsättas så att energin omsatt från värme till tryck inte går förlorad. Kanske har vi idag redan allt vi behöver för att lösa dessa hinder?  
 
Idag firar vi Ångans dag, inte bara till minne, utan vi föreslår också till hågkomst om att vi sitter på en del rätt fantastisk teknologisk kunskap som ännu kan ha en viktig roll att spela i framtiden. 

 

 

Bild: Solberga station AB

2023-06-28T16:15:58+02:002023-06-01|Historia, Järnväg, Lok|
Till toppen