Den 10–12 oktober äger Elmia Nordic Rail rum i Jönköping. Vi kommer att vara där och vi delar monter med Tydal Systems AB i år. Kommer du? Idag delar vi en artikel som mässan skrivit om oss, där vår Margareta Carlsson berättar mer om varför vi väljer att ställa ut på Elmia Nordic Rail. Läs här.
Bild: Del av skärmdump hemsida Elmia Nordic Rail.
Förra veckan berättade vi om den nya appen Vilicus Moneo, som vårt systerbolag Solberga Idéer AB utvecklat tillsammans med Tydal Systems AB. Vilicus Monoe är en gränspunktsdetektor som fungerar som stöd för personal som arbetar på spårbundna arbetsmaskiner exempelvis i dessa situationer: arbetssträcka som överlappar driftplatsgränsen där A-skydd ska övergå till spärrfärd eller omvänt, och för att förhindra otillåten rörelse utanför A-skyddsområde.
I Järnvägspoddens senaste avsnitt (6/2023) rapporterar man från Train & Rail-mässan. I det avsnittet intervjuades våra konsulter Margareta Carlsson och Michael Carlsson om just Vilicus Moneo. Lyssna gärna! Du finner podden här.
Bild: Del av skärmdump från Trafikverkets podd Järnvägspodden.
Nu har vi en rolig NYHET: Vi lanserar en ny app, Vilicus Moneo! Vår gränspunktsdetektor Vilicus Moneo är ett stöd för personal som arbetar på spårbundna arbetsmaskiner. Den är ett hjälpmedel i exempelvis dessa situationer: arbetssträcka som överlappar driftplatsgränsen där A-skydd ska övergå till spärrfärd eller omvänt, och för att förhindra otillåten rörelse utanför A-skyddsområde.
Solberga station AB har ett systerbolag som heter Solberga Idéer AB. Det är vår ”inkubator” där vi testar nya idéer och produkter. Det finns just nu inga anställda på Solberga Idéer AB utan det är personalen på Solberga station AB som gör insatser även där. En av de idéer och produkter som vi jobbat med på Solberga Idéer AB är appen Vilicus Moneo. Efter idéarbete och varumärkesskydd tog vi kontakt med Tydal Systems AB som är skickliga på järnvägsappar. Våra bolag inledde ett samarbete som har resulterat i att vi nu tillsammans har en helt ny produkt på marknaden. Vi lanserade den på Train & Rail-mässan och mötte så mycket positiv respons från såväl beställare som utförare på infrastrukturområdet. Så roligt!
Tågförseningar inträffar av en mängd olika orsaker. Några störningar i trafiken är förknippade med spårunderhållet och saker som inte går som det var tänkt. Det orsakar kostnader för trafikföretag och spårentreprenörer, både i form av viten och insatser som kräver extra personal och tid för utredning. Om man hamnar utanför aktuell skyddsträcka under pågående arbete så riskerar man att komma ut i en lagd tågväg, störa annan trafik på intilliggande spår eller i värsta fall orsaka en olycka. Vi vill bidra till en del av lösningen med Vilicus Moneo.
I vår app Vilicus Moneo registrerar maskinoperatörer sina gränspunkter och så övervakar appen sträckan de befinner sig på och larmar, både med ljud och ljus, när de närmar sig nästa gränspunkt. På så sätt får de stöd i att stanna i tid för att ringa trafikledningen. Vilicus Moneo gör det lättare för personal som rör sig över hela landet att ”hålla gränserna” för arbetsområdet och därmed minska risken för att oavsiktligt passera en gränspunkt i form av en signal.
Appen i sin grundfunktion finns under maj månad gratis både på App Store och Play Store, för intresserad att ladda ner och testa. Parallellt med att appen nu kan användas så utvecklar vi den vidare utifrån de önskemål vi får in från kunder och användare. Framöver kommer det att bli en prenumerationstjänst att registrera sig på. Den som tillhör ett större bolag som vill ha flera inloggningar till sin personal uppmanas höra av sig till oss, för då gör vi ett specialpaket.
Du kan se en animation som beskriver appen på Vilicus Moneos YouTube-kanal här.
Vill du veta mer? Hör av dig. Den här appen är så färsk att dess hemsida inte hunnit bli färdig ännu (kommer ut under maj månad) men man kan lämna ett meddelande där så återkommer vi. Intresserad är också välkommen att mejla oss på info@solbergastation.se. Varmt välkommen!
Bild logotyp Vilicus Moneo.
Med anledning av de hemska olyckor som inträffat de sista åren där växlingspersonal omkommit eller skadats då växlingssättet kolliderat med lastbilar i obevakade plankorsningar på industrispår, har krav på åtgärder börjat ställas. Det finns förslag på tekniska lösningar som belysning/varningsljus, kameror, vägskydd i form av bommar och/eller ljus i övergångarna och så vidare.
Som en mindre infrastrukturförvaltare kan det vara svårt att ha all nödvändig expertis i frågan eller att hitta ekonomi i att vidta åtgärder som bygger på tekniska lösningar. Ändå anses man ha ett ansvar för att rätt bedöma riskerna, och att vidta rätt åtgärder för att undanröja dem.
Vi vill bara påminna dig som är en mindre infrastrukturförvaltare om, att ni har att ta egna beslut om hur passagen av en plankorsning ska gå till. Det finns i praktiken fyra olika sätt, som framgår av Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg, TTJ. I modul 10HMS om växling står att:
Det kan i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser finnas bestämmelser för förenklad bevakning av en plankorsning. Något av följande alternativ ska anges:
Plankorsningen ska bevakas av vakt. Vakten ska varna vägtrafikanterna genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken. För vissa plankorsningar kan det vara föreskrivet att det ska finnas vakt på båda sidor om spåret.
Rörelsen ska stanna omedelbart före plankorsningen. Den får fortsätta först sedan den som svarar för uppsikten i rörelseriktningen har förvissat sig om att det inte finns något hinder.
Främsta fordonet ska vara bemannat.
Rörelsen får inte hålla högre hastighet än 10 km/tim över plankorsningen. Främsta fordonet ska vara bemannat.
Vakt ska gå kort före växlingssättet och varna vägtrafikanter genom signal med utsträckt arm med en röd flagga eller lykta med rött sken.
Det kan också anges att en plankorsning med förenklad bevakning är förstärkt med ljussignaler mot vägen.
Det är troligt att de flesta obevakade plankorsningarna (vägövergång med enbart kryssmärke mot biltrafiken) i ett industriområde idag har alternativ 3 (maxhastighet 10 km/t) som krav, om något tydliggjort krav alls finns med i infrastrukturförvaltarens Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) idag.
Det är inte otänkbart att metod 2 (stopp före plankorsning) hade kunnat förhindra någon eller några av de olyckor som inträffat på senare år.
Ni som är infrastrukturförvaltare och ansvarar för innehållet i Trafiksäkerhetsinstruktionen till personalen som växlar på era spår, har här en möjlighet att agera proaktivt på förekommen anledning av de olyckor som inträffat under de senaste åren, genom att överväga att införa metod 2 där er riskbedömning visar att något ”borde göras” innan det händer igen. Det behövs inga dyra tekniska lösningar för att införa vad som är i princip detsamma som stopplikt när man kör bil. Järnvägen har då fortsatt företräde i plankorsningen gentemot vägtrafik, men ändå stopplikt innan passagen.
Ni som är järnvägsföretag har precis samma möjlighet att införa ett krav på ”stopp före” i era växlingsrutiner oavsett om infrastrukturförvaltaren ställer lägre krav (som t ex 10 km/t) eller inte har några krav alls.
En olycka som inneburit att ett växlingssätt som haft avsikt att passera en plankorsning enligt gällande regler men sedan råkat ut för att en bil inte respekterat företrädet för järnvägen, och detta lett till att växlingssättet inte haft en chans att stanna innan bilen blir påkörd, skulle inte behöva hända om växlingssättet konsekvent alltid stannar innan plankorsningen och en kontroll sker av att ”vägen är fri” innan rörelsen med växlingssättet återupptas.
Vi måste få ett slut på dessa olyckor. Detta är ett enkelt, billigt och tillgängligt sätt som redan finns och som i några fall kan ha avgörande betydelse mellan liv och död.
Bild: Transportstyrelsen.
Det finns infrastruktur som förvaltas av organisationer som inte huvudsakligen har järnväg som sin huvudsyssla och det är industrier och kommuner. Även de omfattas av krav förknippade med att vara infrastrukturförvaltare. Vi frågar vår konsult Michael Carlsson vad industrier och kommuner som har spår ska tänka på? Han svarar:
– I och med det som kallas ”4:e järnvägspaketet” och som trädde i full kraft i Sverige den 1 juni 2022 så har lagar och förordningar ändrats mycket. I många fall betyder det att säkerhetsstyrningssystemet för drift och förvaltning av ett spår kan behöva omarbetas och anpassas till nya lagtexter och krav. Det som var ett ”riktigt” system för bara några år sedan kanske inte håller måttet i nuläget. Om ett tillstånd nu är uppe för omprövning, som de brukar vara vart 5:e år, så är det definitivt läge att omarbeta de styrande dokument som ligger till grund för tillståndet för att inneha en järnvägsinfrastruktur.
Vi på Solberga station AB bistår både industrier och kommuner. Vad kan man kontakta oss för att få hjälp med? Michael berättar och vi listar. Vi kan:
Det finns mycket vi kan bistå dig som ansvarar för infrastruktur i kommun eller industri med. Känn dig alltid varmt välkommen att kontakta oss!
Bild: Pixabay/Benedikts_Snapshots
Järnvägen är full av sina egna signaler och skyltar med olika betydelser.
Den röd-gula vi ser är heter ”Hindertavla” och enligt järnvägens reglemente betyder den ”stopp”.
Av bilden att döma kan det ju verka övertydligt att behöva sätta upp en skylt om det, men, principen är att ett spår alltid är öppet för trafik såvida inte motsatsen framgår. Och här framgår det av skylten att det är ”stopp” ifall man trodde något annat. Allt i god ordning.
Bilden är tagen för några år sedan vid slutet på den gamla banan Mjölby-Hästholmen, som låg kvar en liten bit inne i Mjölby för sporadisk godstrafik.
Hindertavlan används i flera olika sammanhang, till exempel vid trafikavstängningar i samband med spårunderhåll eller på en grind som kan stängas över ett spår, eller som här när ett spår fortsätter en bit men inte är besiktigat för trafik längre bort, och från och med här är det ”stopp”.
Den svarta skylten med tre vita ränder bortom hindertavlan är en ploglyfttavla, den berättar för besättningen på en av järnvägens snöröjningsfordon att de ska lyfta snöplogen en liten bit så de inte fastnar i den vägövergång som finns i närheten med snöplogen. Riktigt långt tillbaka i tiden planterade man ibland enar på bägge sidor om spåret för att markera samma sak. Man kan fortfarande hitta någon enstaka (!) en längs ett gammalt spår som har ett förflutet som signalmedel inom järnvägen.
Foto: Michael Carlsson, Solberga station
Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag är temat bangårdsarbete.
En ”bangård” är ett större område som huvudsakligen är till för att ställa upp fordon eller rangera fordon. Det finns ”godsbangårdar” som är rangerbangårdar eller växlingsbangårdar för godsvagnar. ”Personbangårdar” är bangårdsområde för växling och uppställning av fordon för persontrafik.
”Rangerbangårdar” kallar man särskilda bangårdar med stor kapacitet som finns på ställen med stora godsvolymer och/eller många tåg som ankommer/avgår.
Arbete på en bangård innefattar växling. ”Växling” kallas det när man flyttar om, sorterar och placerar fordon på en bangård. ”Ranger” är franska och betyder ”ordna”. Rangera/rangering innebär att man genomför växlingsinsatser på ett område.
Det finns också det som kallas ”kombiterminaler”, vilket är ett samlingsbegrepp för en plats där man lastar om mellan olika transportslag, till exempel från lastbilsflak eller container till järnväg, eller vice versa.
Bild: Pixabay/holzijue.
Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag skillnaden mellan spår, bana och linje.
Spår: Rälsen är de skenor av stål som fordonets hjul vilar på. Rälsen består av räler (en räl, flera räler). Slipers som är den tvärgående balk som rälsen vilar på, oftast av trä eller betong men kan även vara av stål. Ett spår är en enhet som innefattar räler, sliprar och det som fäster rälerna i slipern samt spårväxlar och andra komponenter såsom exempelvis kontaktledningen, som är en uppspänd ledning över spåret som förser tåget med elektricitet.
Bana: En bana är en järnvägslinje, spårvagnslinje, spårsträcka eller tunnelbanesträcka. En bana delas upp i linje (för förflyttning) och driftsplats (för stopp av olika slag). En stambana var historiskt benämningen bana av nationell betydelse och med mycket trafik, både avseende resande och gods, som skulle byggas och underhållas av staten emedan övriga banor var tänkta att hanteras av privata aktörer. Numera har begreppet stambana kommit att omfatta huvudstråken i järnvägsnätet även om tillkomsten delvis varit enskild järnväg.
Linje: En linje, eller järnvägslinje, är där tåget förflyttar sig från en plats till en annan. Det kan vara en kortare eller en längre sträcka. ”Banan utanför driftplatsernas gränser” säger trafiksäkerhetsreglementet, inklusive de ban-, kontaktlednings-, signal- och teleanläggningar som krävs för förflyttningen.
Bild: Pixabay/music4life.
– Ni pratar om ”huvudspår” och ”sidospår” på järnvägen, vad är det?
Vår konsult Michael Carlsson förklarar:
– Regelverket beskriver huvudspår som ett spår upplåtet för tågfärd, och sidospåren som ”alla andra spår”. En tågfärd är ett tåg som har en tidtabell och som leds av en trafikledare med hjälp av signaler. Dessa signaler finns i huvudspåren. Andra slags färder kan vara växling, där det inte alltid finns vare sig signaler eller trafikledning i de sidospår som bara trafikformen växling kan trafikera. Om man säger att huvudspåret är en ”motorväg” och sidospåren är en ”parkeringsplats” eller lokalgata så får man en grov jämförelse med vägtrafiken till hur det kan sägas fungera.
Bild från Pixabay/NickyPe
