0380-203 30|info@solbergastation.se
FacebookLinkedInInstagram

Konstiga begrepp på järnvägen: växelklov

Ibland behöver man låsa ett spår från trafik rent fysiskt.
Då låser man växeln som leder till det spåret så att växeln enbart kan leda trafik till spåret bredvid.
För att göra detta använder man en växelklov, det här är ett ord som ofta missförstås, ty det uppfattas ofta som ”växelklo”, utan ”v” på slutet. Men ordets ursprung är detsamma som i handklov, som polisen använder.

Så här ser en klovad växel ut, växeltungan är fysiskt låst mot rälen.

Bild 1 Klovad växeltunga

Bild 2 Klov i delar

Bild 3 Hopskruvad klov

Det går till så att man lägger växeln i det läge att trafik leds bort från spåret som ska skyddas från trafik, låser växeltungan i det läget, intill rälen, skruvar åt, drar till med skiftnyckel och kan sen sätta ett hänglås som hindrar kloven från att skruvas upp.

 

 

Bilder: Kenneth Sörestedt, Solberga station

2023-01-17T12:23:40+01:002023-01-19|Arbetsmiljö, Järnväg, Spår, Utbildning, Växling|

Kommun och industri med spår

Det finns infrastruktur som förvaltas av organisationer som inte huvudsakligen har järnväg som sin huvudsyssla och det är industrier och kommuner. Även de omfattas av krav förknippade med att vara infrastrukturförvaltare. Vi frågar vår konsult Michael Carlsson vad industrier och kommuner som har spår ska tänka på? Han svarar:

– I och med det som kallas ”4:e järnvägspaketet” och som trädde i full kraft i Sverige den 1 juni 2022 så har lagar och förordningar ändrats mycket. I många fall betyder det att säkerhetsstyrningssystemet för drift och förvaltning av ett spår kan behöva omarbetas och anpassas till nya lagtexter och krav. Det som var ett ”riktigt” system för bara några år sedan kanske inte håller måttet i nuläget. Om ett tillstånd nu är uppe för omprövning, som de brukar vara vart 5:e år, så är det definitivt läge att omarbeta de styrande dokument som ligger till grund för tillståndet för att inneha en järnvägsinfrastruktur.

Vi på Solberga station AB bistår både industrier och kommuner. Vad kan man kontakta oss för att få hjälp med? Michael berättar och vi listar. Vi kan:

  • hjälpa till med att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem för infrastruktur enligt de senaste lagkraven.
  • utföra internrevisioner som ett led i verksamhetens internövervakning.
  • leda och/eller delta med expertis i en riskhanteringsprocess vid förändringsarbete.
  • utforma operativa rutiner som TRI (trafiksäkerhetsinstruktion) eller andra delar av ett säkerhetsstyrningssystem eller andra redovisande dokument (som JNB, Järnvägsnätsbeskrivning) som behövs i verksamheten.
  • delta med expertis vid skyddsronder eller i andra sammanhang där arbetsmiljöpåverkan ingår (EU-förordning 2018/762 om säkerhetsstyrningssystem kräver att arbetsmiljöaspekter är integrerade i järnvägsförvaltningen).
  • hjälpa till med olycksutredningar eller att skapa nödlägesövningar för järnvägsolycka (som är ett lagkrav).
  • göra leverantörsgranskningar eller hjälpa till med att finna resurser för att upprätthålla en infrastruktur.
  • utbilda funktionärer som ska ha ansvarsroller i er förvaltning av ett spår eller ledningsgrupper som har beslutsrätten över trafiksäkerhetspåverkande åtgärder som budget eller investeringar. Att fastställa ett kompetenskrav för sådana roller är också ett krav i gällande EU-förordning.

 

Det finns mycket vi kan bistå dig som ansvarar för infrastruktur i kommun eller industri med. Känn dig alltid varmt välkommen att kontakta oss!

 

Bild: Pixabay/Benedikts_Snapshots

2023-01-17T11:29:09+01:002023-01-17|Infrastruktur, Järnväg, Spår|

Hindertavla

Järnvägen är full av sina egna signaler och skyltar med olika betydelser.

Den röd-gula vi ser är heter ”Hindertavla” och enligt järnvägens reglemente betyder den ”stopp”.

Av bilden att döma kan det ju verka övertydligt att behöva sätta upp en skylt om det, men, principen är att ett spår alltid är öppet för trafik såvida inte motsatsen framgår. Och här framgår det av skylten att det är ”stopp” ifall man trodde något annat. Allt i god ordning.

Bilden är tagen för några år sedan vid slutet på den gamla banan Mjölby-Hästholmen, som låg kvar en liten bit inne i Mjölby för sporadisk godstrafik.

Hindertavlan används i flera olika sammanhang, till exempel vid trafikavstängningar i samband med spårunderhåll eller på en grind som kan stängas över ett spår, eller som här när ett spår fortsätter en bit men inte är besiktigat för trafik längre bort, och från och med här är det ”stopp”.

Den svarta skylten med tre vita ränder bortom hindertavlan är en ploglyfttavla, den berättar för besättningen på en av järnvägens snöröjningsfordon att de ska lyfta snöplogen en liten bit så de inte fastnar i den vägövergång som finns i närheten med snöplogen. Riktigt långt tillbaka i tiden planterade man ibland enar på bägge sidor om spåret för att markera samma sak. Man kan fortfarande hitta någon enstaka (!) en längs ett gammalt spår som har ett förflutet som signalmedel inom järnvägen.

 

 

Foto: Michael Carlsson, Solberga station

2022-11-23T19:41:38+01:002022-12-01|Historia, Infrastruktur, Järnväg, Järnvägsregler, Säkerhet, Signaler, Skyltar, Spår|

Järnvägsord: spår, bana eller linje?

Järnvägen är full av begrepp och förkortningar. Det är inte alltid samma ord som används inom branschen som hos gemene man. Vi har därför satt samman en serie inlägg kring olika ord. Idag skillnaden mellan spår, bana och linje.

 

Spår: Rälsen är de skenor av stål som fordonets hjul vilar på. Rälsen består av räler (en räl, flera räler). Slipers som är den tvärgående balk som rälsen vilar på, oftast av trä eller betong men kan även vara av stål. Ett spår är en enhet som innefattar räler, sliprar och det som fäster rälerna i slipern samt spårväxlar och andra komponenter såsom exempelvis kontaktledningen, som är en uppspänd ledning över spåret som förser tåget med elektricitet.

 

Bana: En bana är en järnvägslinje, spårvagnslinje, spårsträcka eller tunnelbanesträcka. En bana delas upp i linje (för förflyttning) och driftsplats (för stopp av olika slag). En stambana var historiskt benämningen bana av nationell betydelse och med mycket trafik, både avseende resande och gods, som skulle byggas och underhållas av staten emedan övriga banor var tänkta att hanteras av privata aktörer. Numera har begreppet stambana kommit att omfatta huvudstråken i järnvägsnätet även om tillkomsten delvis varit enskild järnväg.

 

Linje: En linje, eller järnvägslinje, är där tåget förflyttar sig från en plats till en annan. Det kan vara en kortare eller en längre sträcka. ”Banan utanför driftplatsernas gränser” säger trafiksäkerhetsreglementet, inklusive de ban-, kontaktlednings-, signal- och teleanläggningar som krävs för förflyttningen.

 

 

 

Bild: Pixabay/music4life.

2022-10-31T15:01:23+01:002022-11-03|Infrastruktur, Järnväg, Spår, Stambana|

Vi kan stötta företag, inte berg

Järnvägen mellan Göteborg och Borås byggdes på 1890-talet. Terrängen är på många ställen väldigt kuperad, det gör att banan har många kurvor och flera tunnlar. Sträckan längs sjön Gröen mellan Mölnlycke och Landvetter är inget undantag, för att få en bättre linjeföring rätade man redan på 1910-talet vissa kurvor, i samband med detta tillkom några tunnlar.  Vid en av dessa tunnlar behövde berget stöttas, detta gjorde man på ett okonventionellt sätt med en betongkonstruktion som gick över spåret. När bilderna togs var banan avstängd för spårbyte, här ser vi de nya rälerna utlagda på utsidan.

Efter spårbytet fick banan helsvetsad räls på betongslipers, i samband med detta togs stöttan bort och berget förstärktes med en annan metod.

/ Ulf Smedbo

 

 

 

Foto: Ulf Smedbo 1990-08-01

 

2022-09-09T12:01:22+02:002022-09-20|Historia, Infrastruktur, Järnväg, Riskhantering, Säkerhet, Spår|

Rita och Berätta

På Solberga station kan man finna diverse illustrationer av olika konsulter på blädderblock. Det vanligaste är att det antingen är järnvägsrelaterat eller är modeller kring om ledarskap. Häromdagen fanns denna illustration för efterföljande att reflektera kring. Vår konsult Michael Carlsson har hållit kurs för blivande tågtekniker som precis har påbörjat sin YH-utbildning och läser kursen ”Fordonsintroduktion”.

Vad tolkar du att du ser?

 

Det är ett försök att teckna svaret på frågan om hur järnvägshjulet fungerar i förhållande till rälsen.

 

 

Foto: Solberga station AB.

2022-08-12T11:12:51+02:002022-08-12|Järnväg, Spår, Teknik, Utbildning|

ERTMS och ETCS

”Hur kommer det sig att vissa pratar om den nya järnvägstekniken som ERTMS och vissa som ETCS?
Vi frågar vår konsult Carl Olsson och han svarar:

– ERTMS står för European Rail Traffic Management System och är en gemensam EU-standard som är tänkt att underlätta gränsöverskridande järnvägstrafik inom EU. Målet är att alla järnvägar inom EU/EES ska anpassas till ERTMS, som är det övergripande namnet på hela systemet.

– ETCS står för European Train Control System och består av två delar: den ena är den markutrustning som finns i spåren och den andra är den ombordutrustning som finns på loken. Dessa två delar ska kommunicera med varandra och det gör de genom GSM-R (Globalt System för Mobil kommunikation) avsett för järnvägskommunikation (Railways).

– Så när man talar om hela systemet så talar man om ERTMS men om man t. ex. talar med tekniker på spår eller fordon så arbetar de med ETCS, skulle man kunna säga.”

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Didgeman.

2022-06-07T10:01:12+02:002022-06-28|Infrastruktur, Järnväg, Lagar, Lok, Regler, Säkerhet, Spår, Tåg, Teknik, Trafik, Trafiksäkerhet|

Ansvarar du för järnvägsspår i en kommun eller runt en industri?

När man pratar om ”infrastrukturförvaltning” så tänker man kanske ofta på Trafikverket och stora stambanor runt om i Sverige, men även andra järnvägsspår och mindre stickspår i en kommun eller till och från en industri omfattas av det som kallas infrastrukturförvaltning.

Kanske har du en viss verksamhet med transport av produkter till en industri på ett sidospår som är 100 meter långt? Kanske har du viss verksamhet på kommunalt spår? Kanske finns en kombiterminal i din kommun? Kanske har du några spår i en hamn? Eller bedriver du kanske museiverksamhet?

Oavsett vilket så måste du ha tillstånd för att bedriva verksamhet på järnvägsspår.

Ett tillstånd får man efter en ansökan till och prövning av Transportstyrelsen. Om man inte är så van att läsa lagtexter, i synnerhet inte EU-lagstiftning på järnvägsområdet, så kan det vara knepigt att tolka det man läser och omsätta det i hur det rent praktiskt ska hanteras i vardagen. (Det kan man behöva hjälp med även om man är en stor järnvägsaktör.)

Vi stöttar dig gärna. Både i din process kring ansökan så att du säkrar att du kan, vet och gör det du ska samt i hur du ska hantera din järnvägsvardag framåt.

Solberga Station järnvägskonsulter

Bild från Pixabay/Torfi007

2022-03-07T16:24:39+01:002022-03-15|Infrastruktur, Järnväg, Lagar, Lagstiftning, Ledningssystem, Riskhantering, Säkerhet, Säkerhetsstyrningssystem, Spår, Stambana|

Intervju med Åke Lindberg om arbetslivet på järnvägsstationen i Solberga

Berättat för Katarina Björklid & Sten-Åke Bergholm, nedskrivet och redigerat av Kenneth Sörestedt.

Åke Lindberg berättar:
”Jag började jobba som vikarie i Solberga mitten av 50-talet och slutade i mitten av 60-talet, det blev ett drygt decennium. I början var Erik Grahn stationsmästare (”stins”), han bodde med familjen i en av de två lägenheterna på ovanvåningen i stationshuset.”

Grahn, Erik Emanuel, Silvermedalj av 8:e storleken för nit och redlighet i rikets tjänst, född 14/12 1894 i Nässjö, kontoristkurs 1917. Vid SJ anställd 1910, extra ordinarie stationskarl 1913, stationskarl 1916, kontorist 1918, förste kontorist 1/10 1947.
(Svensk Järnvägsmatrikel 1948, s. 50)

Åke fortsätter:
”Utöver honom fanns en förste kontorist och två förste trafikbiträden samt en reserv (det var jag) men med åren blev även jag förste trafikbiträde. I den andra lägenheten i stationshuset bodde förste trafikbiträdet med sin hustru. Precis norr om stationshuset i Solberga låg ett boställshus som hörde till järnvägen, där bodde kontoristen och dennes hustru. Ny stationsmästare när Erik Grahn gick i pension blev Helge Ståhl.”

Ståhl, Helge Konrad, född 14/1 1911 i Hultsfred, kontoristkurs 1942.
Vid SJ anställd 1935, extra ordinarie stationskarl 1936, stationskarl 1939, trafikbiträde 1941, kontorist 1946, adress Solberga.
Förordnanden: Enskild tjänst: anställd vid Nässjö-Oskarshamns Järnväg 1929–1935.
Uppdrag utom tjänsten: Ledamot av folkskolestyrelsen i Norra Solberga församling.
(Svensk Järnvägsmatrikel 1948, s. 171)

Åke berättar vidare:
”Stationen var bemannad dygnet runt alla dagar i veckan.
Växlarna manövrerades med linställverk med ljussignaler som huvudsignal.
Två vägskyddsanläggningar där bommarna vevades upp och ner och dessa var kopplade så att lokföraren inte fick grönt innan bommarna gått ner i läge.
Ställverket av typ Björnlunda installerades i slutet på 60-talet, fjärrblockeringen i slutet av 90-talet.

Alla olika göromål förekom såsom tågklarering, växlingstjänst, biljettförsäljning, postsortering, och jobb i godsmagasinet där vaxdukar, tillverkade på vaxduksfabriken i Anneberg, var en frekvent vara. Även de fina Solbergasvarvarna skickades, dessa var tydligen av hög kvalité eftersom de exporterades över hela världen. Modulhus tillverkade i Anneberg skulle skickas, så man kunde få lite extrainkomst genom att surra de färdiga husen på vagnar. Tidigare i historien fanns det en fabrik som tillverkade likkistor i Solberga. Vi i yttre tjänst fick även skotta snö, klippa gräs, rensa rabatter och hålla snyggt.

Det var tågloket i lokalgodståget vi växlade med, det kom från Nässjö före klockan 6 på morgonen på sin färd mot Tranås och lämnade vagnar i Solberga, och kom tillbaka på eftermiddagen och hämtade vagnar på sin färd åter till Nässjö. Posten ankom norrifrån tidigt på morgonen, söderifrån så sent som vid 11 på kvällen.”

Vi tackar Åke Lindberg för att han delat med sig av sina erfarenheter och sin historia vid Solberga station till oss.

Skriftlig källa
Trolle, Söderling, Runefelt, Bång (red) (1948). Svensk Järnvägsmatrikel 1948. Elanders Boktryckeri Aktiebolag, Göteborg

Bildkälla
DigitaltMuseum

2022-03-09T13:16:29+01:002022-03-10|Järnväg, Lok, Spår, stationen i Solberga, Tåg, Växling|

Besök på Nässjöakademin

När vi senast samlades för personalträff hos oss planerade vi in ett besök på Nässjöakademin. Vi träffade YH-eleverna som studerar till Lokförare och pratade bland annat växling med dem. Vi testade den loksimulator som finns på plats. Så besökte vi YH-eleverna som studerar till Kontaktledningsteknikerna för en pratstund.

Slutligen kikade vi på den övningsanläggning som syns på bilden. Anläggningen används i utbildning men möjlighet finns även för näringsliv eller akademi att hyra in sig för vidare-/repetitionsutbildning, kompetensvalideringar, forskningsuppdrag, tidiga utvecklingsprojekt kring produkter och tjänster, showroom för nya produkter etc.

På bilden är det läraren Lars-Göran Bruce som visar oss runt i anläggningen, vilken du kan läsa mer om och se bilder på >>här.

Solberga Station järnvägskonsulter

Foto: Solberga station AB

2022-03-07T16:35:25+01:002022-03-08|Järnväg, Lokförare, Spår, Utbildning, Växling|
Till toppen