Nu är det dags att vi ska lära känna vår konsult Jonas lite bättre. Han fick börja med att svara på frågan:
Varför valde du att börja jobba inom järnvägen?
“Man kommer till en punkt i livet då man börjar fundera på resten av yrkeslivet.
Efter ca 20 år inom verkstadsindustrin var det dags att börja planera…
Jag fick möjligheten att hoppa på ett utmanande jobb med ”tung” teknisk inriktning av en konsultande man i järnvägsbranschen.
’Om någon frågar, har jag redan gjort det’, var ett av hans uttryck.
Utmaningen bestod på flera sätt och gav mersmak.
Jag jobbade tillsammans med ett skönt gäng kollegor som fick mig att vilja fortsätta och utvecklas inom branschen.
Det utvecklas ständigt möjligheter på vägen till där man är idag, imorgon…. Ta dom!
Jonas fick även svara på frågan:
Vad tycker du är roligast med järnvägsbranschen?
“Det är kul med en bransch som består både av förnyelse och tung tradition som denna, ibland samtidigt.
Det är kul att stå bredvid och betrakta förändringar och ibland vara en del av den.
Det är kul att göra nya bekantskaper, både mänskliga och tekniska sådana.
Sa’ nån’ att man ska ha roligt på jobbet?”
Vi är glada över att Jonas har valt att jobba som konsult hos oss! Sen att han är en väldigt rolig person är bara en bonus.
Om man frågar folk efter exempel på besvärliga människor så tar det inte många sekunder innan förslagen kommer. Folk som är positiva eller negativa, högljudda eller tystlåtna, de som har kontrollbehov visavi de som aldrig tar ansvar…
Det är inte andra människor som irriterar oss – det är vi som irriterar oss, utifrån våra reaktioner på andra människor, hur vi tänker om andra människor… Oavsett hur andra människor agerar så är det vårt eget val om vi lägger energi på att irritera oss på dem.
Tre saker triggar oss:
1) Våra värderingar utmanas. Ex: vi anser det viktigt att man säger vad man tycker och inte ”gömmer sig bakom andra” och upplever att den tystlåtna gör det.
2) Något står i vägen för våra behov eller mål vi vill uppnå eller trycker på när det är något vi inte vill. Ex: vi vill ha god stämning på jobbet och irriterar oss på den vi upplever som negativ/som sänker stämningen. Ex: vi eftersträvar lugn och ro och någon trycker på och vill ha förändring.
3) Vi påminns om sidor hos oss själva vi inte tycker om eller om någon vi tidigare stött på och inte tyckt om/haft svårt för/med och inte bearbetat.
Så när vi irriterar oss på någon kan det hjälpa oss att spara energi om vi funderar över vad det är vi tänker som gör att vi irriterar oss…
Låter det vettigt?
Vi frågade vår verksamhetsutvecklare Michael Carlsson (som kan det mesta) varför han började arbeta inom järnvägen.
“Jag tillhör de där som alltid har gillat tåg. Som tvååring tvingade jag morsan att gå ner till staketet vid järnvägen söder om Älvsjö för att titta på passerande tåg.
Som trettonåring gick jag med i en förening och började jobba ideellt med veterantåg, mest av en slump, hade inget bättre för mig kan man säga.
Jag var mycket aktiv i ”ångloksvärlden” under 90-talet. Men det var aldrig min tanke att det skulle bli mitt levebröd. Det slumpade sig dock så att det ändå blev det, något som sedan dess har känts ”rätt”.
Efter att ha jobbat på ett oljeraffinaderi i 14 år kom jag att börja som radiolokoperatör i Hagalund. Här, alldeles i samma ögonblick som avregleringen delade upp SJ i flera olika bolag, gavs mängder av möjligheter att få pröva på mer avancerade uppgifter.
Jag blev trafikmästare, produktionsledare, olycksutredare, instruktör, arbetade med produktionsstöd i olika former, ett tag stod det trafiksäkerhetshandläggare och huvudlärare på visitkortet, innan jag gav mig ut i konsult-tillvaron.
Nu har jag hållit på med järnväg som yrke i snart 20 år, men järnväg ”överhuvudtaget” i nästan 40 år. Och jag som egentligen ville köra lastbil som pojk.”
Vi frågade Carl Olsson som jobbar som konsult här på Solberga station AB varför han valde att börja jobba inom järnvägen?
“Av en ren slump egentligen: 1999-2001 studerade jag vid Linköpings universitet. Började första året på en dataingenjörsutbildning, men kände inte riktigt att det var rätt.
Andra året bytte jag till kognitionsvetenskap, men kände även denna gång att jag inte kommit rätt. Flyttade därför tillbaka till Stockholm för att fundera över vad jag egentligen skulle studera till.
Följaktligen behövde jag ett jobb för att täcka levnadskostnaderna. Såg en platsannons på internet om att det söktes ”Radioloksoperatör tågspår” till verkstaden i Hagalund. Sökte och fick jobbet som, för den som var framåt själv, innebar goda möjligheter till vidareutveckling.
Fick, efter eget initiativ, utbildning som reparatör och ansvar för verkstadens egna växlingslok. Ganska kort därefter blev jag tillfrågad om jag ville bli lärare och tackade ja – och på den vägen är det.”
Nästa fråga till Carl: Vad tycker du är roligast med järnvägsbranschen?
“Tycker att jag mött väldigt roliga, trevliga och spännande människor under åren vid järnvägen. Därutöver ställs man nästan dagligen inför spännande teknik och problemlösning, vilket är utmanande och roligt.
Känner en stor tillfredsställelse när en utbildning är genomförd och man upplever att eleverna är nöjda och går därifrån med användbar kunskap.”
Vi är glada över att Carl jobbar hos oss!
Nya EU-förordningar träder i kraft. Svenska lagar och TSFS påverkas. Järnvägslagen delas framöver upp i fyra lagar. Transportstyrelsen väntas följa upp med nya föreskrifter. Förordning EU/2019/773 ”Drift och trafikledning” träder i kraft.
Stor förändring: ECM-reglerna (Entity in Charge of Maintenance) om fordons förvaltning och krav på ECM-certifiering kommer att omfatta alla typer av fordon (idag godsvagnar). Fordon som används av annan än fordoninnehavare som själv styr sitt fordonsunderhåll måste ha utsedd ECM. Idag är den som brukar lok, personvagn etc. ansvarig för dess trafikduglighet. I framtiden ska certifierad ECM vara ansvarig, oavsett brukare av fordonet. När utlåning, ut-/inhyrning, samtrafik finns över gränsen för järnvägsföretagets egen omfattning måste fordon vara knutna till certifierad ECM.
(Undantag: slutet system = fordonsflotta som hålls avskild endast för innehavarens eget bruk.)
Att vi inte vill samma saker och inte vill göra på samma sätt, intressekonflikter och meningsskiljaktigheter, behöver inte leda till konflikt utan är snarare förutsättningar för utveckling, beroende av hur vi hanterar det. Så finns det sådant man kan se ofta ligger och gror och på sikt leder till konflikter.
Exempel:
• Otydlighet – mål, uppdrag, roller, ledarskap, strukturer
• Orättvisa – makt, lön, befogenheter
• För hög arbetsbelastning
• Ojämn arbetsfördelning
• Förändringar – arbetssätt, rutiner, teknik, grupper…
• Kultur präglad av vi-och-de
Vi bär också själva med oss sånt som kan leda till konflikter, om vi agerar på ett omedvetet sätt: egna värderingar och behov. Vi tycker att olika saker är viktigt, bra, rätt etc. och utgår från att våra egna värderingar gäller alla. Vi har ett visst behov av ordning och reda (kvarglömd disk, spela musik…) som vi ser som norm. Vi har egna behov som vi upplever otillfredsställda (bekräftelse, gemenskap…). Vi har egna ”hang-ups” (ex. svårt för auktoriteter). Vi ser oss som viktigare än andra, är själviska, har egna spekulationer kring vad någon har sagt/gjort/tänkt…
Om vi väljer att prata om spelregler på arbetsplatsen så vi kan samsas leder det till att vi kan undvika många konflikter.
Har du varit med om några konflikter på arbetsplatsen?
Ett järnvägsföretags samlade rutiner för hur företagets trafikverksamhet ska bedrivas, det är företagets säkerhetsstyrningssystem. Regler för detta finns i förordningen EU/1158/2010 som fr.o.m. 16 juni 2020 successivt ersätts av EU/2018/762.
Säkerhetsstyrningssystemet förkortas SMS (Security Management System). SMS ska innefatta säkerhetspolicy, säkerhetsmål och handlingsplaner. Det ska också finnas beskrivna indikatorer för att mäta utfall samt alla företagets rutiner. Rutiner som berör och påverkar personal (hälsa, kompetens, turlista), fordon (underhåll, användning), trafik (regler som TTJ , egna eller andras tillkommande instruktioner) samt organisation såsom ledningens rutiner och övervakning av verksamheten.
EU-förordningar, lagar, Transportstyrelsens föreskrifter, andra kravställande omständigheter ger oss krav att förhålla oss till men arbetet med att sätta ihop dessa krav med egna önskemål kring verksamheten till en fungerande styrning är företagets egen uppgift. Detta är SMS som ska syfta till att företaget bedriver en ur järnvägshänseende säker verksamhet.
Då företaget även ska förhålla sig till arbetsmiljölagstiftningen är det av godo att foga samman SMS med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).
Vill du ha stöd i ditt arbete med detta? Hör av dig så bistår vi dig.
