Säkerhet är viktigt i vår bransch, på många olika sätt
På bilden ser vi en “säkerhetslänk” som krokades i på vagnen intill, en på varje sida, som en extra säkerhet ifall det ordinarie kopplet gick av. Att tappa vagnar på vägen går inte an.
Hållbarhetsarbete är något vi tycker är viktigt!
Att arbeta på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt – för denna och kommande generationer. Att ha omtanke om människor, djur, natur och miljö. Vi vill vara en god del av helheten, samverka och verka på ett hållbart sätt.
Vi vill göra positiv skillnad på många olika sätt; i våra tjänster och produkter och i våra arbetssätt och relationer. Vi vill vara en aktiv part i samhället och bidra till en hållbar bransch med vår kompetens och våra innovationer.
Det betyder att vi också behöver vara lyhörda för vad ni där ute anser om oss och våra arbetssätt. Så om du vill göra inspel till oss på detta område ska du alltid känna dig välkommen att ge oss feedback av olika slag – till oss personligen eller t.ex. genom att skriva till oss på info@solbergastation.se.
För skojs skull
Vet du vad man fraktade här bak på spårvagnen?
(Bilden är tagen hos Spårvagnssällskapet Ringlinien i Göteborg.)
(*Rätta svaret är skidor)
Ansvarar du för järnvägsspår i en kommun eller runt en industri?
När man pratar om ”infrastrukturförvaltning” så tänker man kanske ofta på Trafikverket och stora stambanor runt om i Sverige, men även andra järnvägsspår och mindre stickspår i en kommun eller till och från en industri omfattas av det som kallas infrastrukturförvaltning.
Kanske har du en viss verksamhet med transport av produkter till en industri på ett sidospår som är 100 meter långt? Kanske har du viss verksamhet på kommunalt spår? Kanske finns en kombiterminal i din kommun? Kanske har du några spår i en hamn? Eller bedriver du kanske museiverksamhet?
Oavsett vilket så måste du ha tillstånd för att bedriva verksamhet på järnvägsspår.
Ett tillstånd får man efter en ansökan till och prövning av Transportstyrelsen. Om man inte är så van att läsa lagtexter, i synnerhet inte EU-lagstiftning på järnvägsområdet, så kan det vara knepigt att tolka det man läser och omsätta det i hur det rent praktiskt ska hanteras i vardagen. (Det kan man behöva hjälp med även om man är en stor järnvägsaktör.)
Vi stöttar dig gärna. Både i din process kring ansökan så att du säkrar att du kan, vet och gör det du ska samt i hur du ska hantera din järnvägsvardag framåt.
Bild från Pixabay/Torfi007
Intervju med Åke Lindberg om arbetslivet på järnvägsstationen i Solberga
Berättat för Katarina Björklid & Sten-Åke Bergholm, nedskrivet och redigerat av Kenneth Sörestedt.
Åke Lindberg berättar:
”Jag började jobba som vikarie i Solberga mitten av 50-talet och slutade i mitten av 60-talet, det blev ett drygt decennium. I början var Erik Grahn stationsmästare (”stins”), han bodde med familjen i en av de två lägenheterna på ovanvåningen i stationshuset.”
Grahn, Erik Emanuel, Silvermedalj av 8:e storleken för nit och redlighet i rikets tjänst, född 14/12 1894 i Nässjö, kontoristkurs 1917. Vid SJ anställd 1910, extra ordinarie stationskarl 1913, stationskarl 1916, kontorist 1918, förste kontorist 1/10 1947.
(Svensk Järnvägsmatrikel 1948, s. 50)
Åke fortsätter:
”Utöver honom fanns en förste kontorist och två förste trafikbiträden samt en reserv (det var jag) men med åren blev även jag förste trafikbiträde. I den andra lägenheten i stationshuset bodde förste trafikbiträdet med sin hustru. Precis norr om stationshuset i Solberga låg ett boställshus som hörde till järnvägen, där bodde kontoristen och dennes hustru. Ny stationsmästare när Erik Grahn gick i pension blev Helge Ståhl.”
Ståhl, Helge Konrad, född 14/1 1911 i Hultsfred, kontoristkurs 1942.
Vid SJ anställd 1935, extra ordinarie stationskarl 1936, stationskarl 1939, trafikbiträde 1941, kontorist 1946, adress Solberga.
Förordnanden: Enskild tjänst: anställd vid Nässjö-Oskarshamns Järnväg 1929–1935.
Uppdrag utom tjänsten: Ledamot av folkskolestyrelsen i Norra Solberga församling.
(Svensk Järnvägsmatrikel 1948, s. 171)
Åke berättar vidare:
”Stationen var bemannad dygnet runt alla dagar i veckan.
Växlarna manövrerades med linställverk med ljussignaler som huvudsignal.
Två vägskyddsanläggningar där bommarna vevades upp och ner och dessa var kopplade så att lokföraren inte fick grönt innan bommarna gått ner i läge.
Ställverket av typ Björnlunda installerades i slutet på 60-talet, fjärrblockeringen i slutet av 90-talet.Alla olika göromål förekom såsom tågklarering, växlingstjänst, biljettförsäljning, postsortering, och jobb i godsmagasinet där vaxdukar, tillverkade på vaxduksfabriken i Anneberg, var en frekvent vara. Även de fina Solbergasvarvarna skickades, dessa var tydligen av hög kvalité eftersom de exporterades över hela världen. Modulhus tillverkade i Anneberg skulle skickas, så man kunde få lite extrainkomst genom att surra de färdiga husen på vagnar. Tidigare i historien fanns det en fabrik som tillverkade likkistor i Solberga. Vi i yttre tjänst fick även skotta snö, klippa gräs, rensa rabatter och hålla snyggt.
Det var tågloket i lokalgodståget vi växlade med, det kom från Nässjö före klockan 6 på morgonen på sin färd mot Tranås och lämnade vagnar i Solberga, och kom tillbaka på eftermiddagen och hämtade vagnar på sin färd åter till Nässjö. Posten ankom norrifrån tidigt på morgonen, söderifrån så sent som vid 11 på kvällen.”
Vi tackar Åke Lindberg för att han delat med sig av sina erfarenheter och sin historia vid Solberga station till oss.
Skriftlig källa
Trolle, Söderling, Runefelt, Bång (red) (1948). Svensk Järnvägsmatrikel 1948. Elanders Boktryckeri Aktiebolag, Göteborg
Bildkälla
DigitaltMuseum
-
- Fotograf okänd Solberga med persontåg år 1900
-
- Okänd fotograf 26 juni 1915
-
- fotograf A.O. 1916 samling Stig Nyberg
-
- Fotograf okänd Om och tillbyggnad av stationshuset ca 1920
-
- Fotograf okänd Om och tillbyggnad av stationshuset ca 1920
-
- Fotograf okänd Om och tillbyggnad av stationshuset ca 1920
-
- Fotograf okänd 19290806
-
- Liljeqvist O 1943
-
- Fotograf okänd november 1957 Järnvägsövergång vid Solberga station södra delen av bangården
Besök på Nässjöakademin
När vi senast samlades för personalträff hos oss planerade vi in ett besök på Nässjöakademin. Vi träffade YH-eleverna som studerar till Lokförare och pratade bland annat växling med dem. Vi testade den loksimulator som finns på plats. Så besökte vi YH-eleverna som studerar till Kontaktledningsteknikerna för en pratstund.
Slutligen kikade vi på den övningsanläggning som syns på bilden. Anläggningen används i utbildning men möjlighet finns även för näringsliv eller akademi att hyra in sig för vidare-/repetitionsutbildning, kompetensvalideringar, forskningsuppdrag, tidiga utvecklingsprojekt kring produkter och tjänster, showroom för nya produkter etc.
På bilden är det läraren Lars-Göran Bruce som visar oss runt i anläggningen, vilken du kan läsa mer om och se bilder på >>här.
Foto: Solberga station AB
Arbetsställning
Man får inte alltid välja arbetsställning själv, grejorna sitter där de sitter.
Calle (bilden) och Jonas (fotograf) ute på uppdrag med att få igång ett lok åt en kund. Här återmonteras generatorn som var nedtagen.
Margareta tror på god arbetsmiljö
Det här är vår konsult Margareta Carlsson. Hon coachar, utbildar, utreder och såväl utmanar som stöttar chefer och ledare avseende chef- och ledarskap, organisationsutveckling och arbetsmiljö.
Om man vill att vi alla ska prestera vårt allra bästa – vilket vi ska, när vi är på jobbet – så behöver vi alla tillsammans (inte bara chefer och ledare) bidra till att skapa en bra arbetsmiljö som främjar goda prestationer. Goda prestationer i sin tur förutsätter också att man trivs och utvecklas på jobbet. Så att sträva efter att bygga och leda utifrån friskfaktorer och ha strategier för riskfaktorerna är vägen framåt, för allas vårt bästa.
Den mänskliga faktorn är viktig. Dessutom ska man ha koll på de lagkrav som finns på området – både i järnvägslagstiftningen och i arbetsmiljölagstiftningen – för det kan också bli ekonomiskt kännbart om man missar eller gör fel på vägen. Det är som en kund berättade för Margareta härom veckan om ett visst område i lagtexten: ”Hela kostnaden för utbildningen du höll hos oss har vi tjänat in, för ett näraliggande företag fick inspektion och hade inte koll på detta och de fick en kostnad som med råge översteg det vi betalade för utbildningen, som gjorde att vi rättade till och nu har allt i ordning. Så nu kan vi få inspektion utan att oroa oss.”
Att bistå i arbetsmiljöarbetet brinner Margareta för. På fotot är hon ute hos kund för utbildning bland annat i riskbedömningar, generella och vid förändring.
Man ska inte vistas på spårområde, så enkelt är det
Skälen till detta är flera, främst för att en lokförare inte kan förväntas se personer i spåret i tillräckligt god tid för att stanna innan personer (som inte ska vara där) blir påkörda.
Men det finns fler aspekter, arbetsmiljö exempelvis.
En lokförare lever alltid med den ständiga risken att bli ”ofrivillig bödel” och att köra på människor i jobbet, antingen suicidala personer eller personer som ”bara ska” ta en genväg. Eller barn som tycker det är spännande att vara på spåret.
Ytterligare en risk är personer som går över spåret på en järnvägsövergång (helt OK), men döva för omvärlden (inte OK) på grund av hörlurar eller telefon, och därför inte har uppmärksamheten i sidled, vilket är ett krav på övergången.
Här ser vi ett äldre anslag från Kunglig Majestät, i Konungens (Oscar den förste) frånvaro undertecknat av landets civilminister. Således, även i järnvägens barndom kunde det vara en dyrköpt erfarenhet att vistas på spår där man inte hade att göra.
Idag är detta reglerat i järnvägslagen 9 kap § 1 och 10 kap § 4 och kan ge böter på 3 000 kronor.
Foto: Solberga station/Michael Carlsson
Vart är du på väg?
I ditt arbete, i verksamheten, i företaget?
Vi bistår gärna i arbete kring visioner och mål av olika slag – för individ, grupp och organisation.
Kontakta oss för mer information.
